Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn pÄ kostrÄdgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i sÄ fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna pÄ mödravÄrdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvÀrsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler i Uppsala lÀn. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frÄgeformulÀr. Resultatet frÄn undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostrÄd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Syftet med detta arbete Àr att studera instÀllningen till tÀvlingsmomentet pÄ idrottslektionerna bland pojkar och flickor i Ärskurs 8. FrÄgestÀllningarna Àr följande: -          Finns det nÄgra likheter mellan pojkar och flickors instÀllning till tÀvlingsmomentet pÄ tvÄ skolor i Jönköpings kommun?-          Finns det nÄgra skillnader mellan pojkar och flickors instÀllning till tÀvlingsmomentet pÄ tvÄ skolor i Jönköpings kommun? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurs 8 pÄ tvÄ skolor i Jönköpings kommun. Studien omfattade 89 pojkar och flickor. Resultatet av enkÀterna sammanstÀlldes med hjÀlp av ett Two-Sample Kolmogorov-Smirnov test med variabeln kön.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning dĂ„ det gĂ€ller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat pĂ„ en konstant nivĂ„ enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid dĂ„ informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kĂ€nda. NĂ€r ungdomar börjar pĂ„ högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast dĂ„.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlĂ€gga vilken professionell hjĂ€lp vĂ„ldsamma mĂ€n kan fĂ„ i Stockholms lĂ€n samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer. Undersökningen bestĂ„r delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter dĂ€r alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrĂ„n ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har anvĂ€nts Ă€r de som handlar om relationsvĂ„ld och maktlöshet med olika orsaksförhĂ„llanden sĂ„som samhĂ€llsrelaterade och vĂ„ldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning anvĂ€ndes vid analysen av resultaten.

SammanfattningResultatet visar att ortsprismetoden Àr den vanligaste vÀrderingsmetoden samt att avkastningskravet Àr det viktigaste för en investerare. Investeringsbedömningsprocessen visas i en stegmodell dÀr avkastningskravet först mÄste bestÀmmas. Efter det samlas bÄde extern och intern data in sedan lÀggs siffrorna in i en investeringskalkyl för att se om avkastningskravet uppfylls. Uppfylls det Àr det lÀge att investera. Slutsatsen vi dragit Àr att processen investeringsbedömning inte skiljer sig Ät mellan investerarna.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv pÄ nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förstÄelse av en populÀrkulturell text, som de gavs tillfÀlle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tÀnkande, fokuserat pÄ individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrÄgan anno 2009, dvs. att den fokuserade pÄ kvinnans fria val att leva singelliv och rÀtt till ?manliga sexualvanor?, pÄ hennes rÀtt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rÀtten till ett inbyggt bekrÀftelsesystem, pÄ hennes rÀtt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriÀr och pÄ Äldersfixeringen i dagens samhÀlle.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation sÄ som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess vÀrde vid överlÀmnande samt övertagande av elever frÄn Är 6 till 7. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer genomförda i tvÄ olika kommuner med lÀrare i Är 6 och 7 samt rektorer pÄ tvÄ F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lÀrarna följa upp eleverna och möta dem dÀr de Àr genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvÄrar detta kan vara för fÄ lÀrare i för stora klasser. Ute pÄ skolorna finns olika verktyg för att hjÀlpa lÀrare att uppnÄ detta mÄl, men problemet som uppstÄtt Àr att olika skolor/lÀrare arbetar pÄ vÀldigt olika sÀtt och att innehÄllet i elevdokumentationen dÄ blir vÀldigt varierande och dÀrför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i Är 7.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..