Studiens syfte Àr att undersöka vilka resonemang som gymnasieelever anvÀnder nÀr de löser integraluppgifter efter Lithners (2008) ramverk för matematiska resonemang. Fyra elevers resonemang har undersökts genom en kvalitativ analys av videobservationer dÀr eleverna individuellt löser integraluppgifter. Majoriteten av resonemangen i studien kategoriserades som imitativa och saknade ofta matematisk grund. Matematiska resonemang som kÀnnetecknas av matematisk grund och en rimlig argumentation förekom i mycket begrÀnsad utstrÀckning. Ett av resonemangen som urskiljdes i analysen kunde inte kategoriseras inom Lithners ramverk för matematiska resonemang.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Bakgrund: I Sverige rÄder det idag revisionsplikt för alla aktiebolag, vilket innebÀr att en oberoende part granskar en organisations bokföring och förvaltning. Revisionen fÄr dÄ funktionen som en kvalitetssÀkring för alla organisations intressenter. En borttagning av revisionsplikten kan skapa problem för intressenterna dÄ revisionen ofta Àr det enda konkreta de har till beslutsgrund för ett eventuellt samarbete med företaget. Problemformulering: ForskningsfrÄgan för uppsatsen Àr följande: Hur bör smÄföretagen agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner? Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur mikroföretagen vid en borttagning av revisionsplikten bör agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner.

EkonomilÀrarnas kompetensutveckling Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 högskolepoÀng pÄ lÀrarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet Àr Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i nÀringslivet, fortsÀtter att kompetensutveckla sig i nÀringslivsfrÄgor och ekonomi nÀr de blir gymnasielÀrare. Uppsatsens syfte Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ekonomilÀrarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett förÀnderligt samhÀlle. Uppsatsen belyser följande frÄgor: Vilken syn har ekonomilÀrarna vid en gymnasieskola pÄ sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilÀrarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilÀrarna? Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn enskilda intervjuer med ekonomilÀrare och deras syn pÄ kompetensutveckling.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar pÄ att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framstÀlls som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten pÄ elevernas beteende, och Àr den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lÀrare som undervisar i grundskolans senare Är har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lÀrare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lÀrare pÄ fÀltet arbetar med och resonerar kring Àmnet. Resultatet av studien visar att lÀrarna delvis Àr missnöjda med klassrummen som de ser ut idag.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

Detta arbete har sin huvudsakliga fokus pÄ fördjupning i pipeline och arbetsÀtt som anvÀnds vid grafiskt arbete riktat mot miljöer i highendspel. Arbetet inriktar sig framförallt mot hur man idag arbetar som effektivast samt Àven vad som skulle kunna optimeras ytterligare. Denna rapport kommer att redovisa experiment samt reflektioner över arbete som Àr genomfört inom den verkliga spelindustrin..

Att leva Àr att befinna sig i olika vÀrldar. Samtidigt som vi lever med vÄr inre vÀrldsbild, Àr vi ocksÄ en del av en hel omvÀrld. ?Möte mellan vÀrldar?, Àr ett arbete som berör dessa bÄda dimensioner. DÄ vÄr postmoderna tid bl.a.

Syftet med studien var att förstÄ och beskriva vad som befrÀmjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat vÄld. DÀrtill var syftet att förstÄ och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förÀndring ur ett genusperspektiv.De centrala frÄgestÀllningarna var; Vad anser deltagarna Àr motiven, förutsÀttningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv pÄ sexualiserat vÄld? I vilken utstrÀckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förÀndring?Studien Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvÀgagÄngssÀtt har anvÀnts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkÀtundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige.

Syftet med studien var att studera hur typsnitt uppfattas, och sĂ€rskilt hur dessa uppfattningar pĂ„verkas av illustrationer med varierande innehĂ„ll. Stimuli skapades genom att kombinera 3 olika illustrationer och 5 olika typsnitt, totalt 15 stimuli. Försöksgruppen bestod av 18 personer, 11 kvinnor och 7 mĂ€n. Åldersspannet var frĂ„n 22 till 67 Ă„r. Deltagarna fick individuellt markera pĂ„ skattningsskalor hur varje stimuli uppfattades, efter 7 olika dimensioner.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Det har blivit allt vanligare att företag inrÀttar belöningssystem. Anledningen till att företag vÀljer att anvÀnda sig av dessa system Àr pÄ grund av att konkurrensen blir allt hÄrdare. Det Àr det viktigt att försöka höja medarbetarnas motivation i arbetet, fÄ personalen att vara mer lojal och viktiga nyckelpersoner att stanna kvar. Motivationen kan ses som en process och behandlar tre begrepp. Genom att anvÀnda belöningssystem kan motivationen för att uppnÄ företagets mÄl öka.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera pÄ Projekt MatchningsArena TimrÄ, ett pilotprojekt i TimrÄ kommun för myndighetssamverkan i rehabilitering av de sÀrskilt utsatta, de som stÄr lÀngst bort frÄn arbetsmarknaden och vars komplexa problem och hjÀlpbehov krÀver mer Àn myndigheterna individuellt klarar av att ge. Informationen om detta projekt har inhÀmtats dels via dess publikationer pÄwww.esf.seochwww.timra.se,  men Àven genom samtal och intervjuer med medarbetarna och en enkÀtundersökning till deltagarna. Tidigare samverkansprojekt och forskning kring Àmnet har legat till grund för en jÀmförelse mellan MatchningsArenan och tidigare försök och erfarenheter. Det har visat sig att myndighetssamverkan dels Àr en gammal företeelse, dels att denna företeelse i modern tid blivit mer eller mindre nödvÀndig för att kunna ge de individer som har sammansatta problem och stÄr lÄngt ifrÄn arbete den hjÀlp som berörda myndigheter ska kunna ge. För att en sÄdan samverkan ska fungera krÀvs att man gemensamt ser till individen och utgÄr ifrÄn dennes behov, motiverar och stÀrker dennes sjÀlvkÀnsla och behÄller individen i fokus sÄ att han eller hon sjÀlv upplever sig vara delaktig i och ?Àga? sin rehabiliteringsplan.