Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.

MÄnga mÀnniskor söker sig till religionen dÄ de hamnar i svÄra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid bÄde kriser som sker individuellt och kriser som berör mÄnga i ett samhÀlle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig pÄ den individuella traumatiska krisen och försöka fÄ en förstÄelse för vad det Àr i religionen som fungerar som meningsskapande för mÀnniskan och kan hjÀlpa henne genom en traumatisk kris. FrÄgestÀllningen som jag försöker besvara Àr: hur kan religionens funktion förstÄs som meningsskapare utifrÄn psykologiska perspektiv? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag valt att utgÄ frÄn Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan pÄverka mÀnniskors sociala liv. Studien har inriktat sig pÄ arbetslöshet utifrÄn arbetslösa individers eget perspektiv. VÄr forskningsfrÄga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och pÄverkar mÀnniskors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex mÄnader och tvÄ Är. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansÄg att arbete förknippades med deras identitet.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

SammanfattningDenna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv pÄ skolan, den tar upp vad ADHD innebÀr och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svÄrigheter inom skolan. Den undersöker Àven förÀldrar till barn med ADHD's perspektiv pÄ deras barns skolsituation. Vi valde att göra tvÄ delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till förÀldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förÀlder till varje barn.

Arbetet handlar om lÀxans funktion i dagens skola. VÄrt avgrÀnsade syfte var att undersöka om lÀxor gynnar elevernas inlÀrning. I vÄra empiriska undersökningar har vi anvÀnt oss av enkÀter och intervjuer. I enkÀtundersökningen deltog 23 elever i Ärskurs fyra. Intervjuerna gjorde vi med tre grundskollÀrare samt tre barn i Äldrarna sju till elva Är.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för förhÄllandet mellan skolkuratorns person och yrkesroll samt hur kÀnslor som uppkommer i elevsamtal hanteras. Utöver det undersöks ocksÄ de konsekvenser för vÀlbefinnande som kan följa av kÀnslohantering, för sÄvÀl kurator som elev. Detta undersöks genom Ätta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer dÀr deras beskrivningar av kuratorsyrket stÄr i fokus. Intervjuerna utgör en systematiserad empiri som tolkas för att tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frÄgestÀllning. De teorier som huvudsakligen anvÀnds för att förstÄ empirin Àr teorierna om emotionellt arbete och social responsivitet.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur ungdomar mellan 15-17 Ă„r uppfattar att de fĂ€ltarbetare de kommit i kontakt med har haft för betydelse för dem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sju ungdomar i Enskede -Årsta -Vantör stadsdelsförvaltning. Studien innehĂ„ller Ă€ven deltagande observation för att belysa det uppsökande arbetet ur ett annat perspektiv. Resultatet har analyserats med hjĂ€lp av social kontrollteori och tidigare forskning.      Resultatet visar att ungdomarna har fĂ„tt kontakt med fĂ€ltarbetarna pĂ„ grund av att de har haft svĂ„righeter i hem eller skola, som ofta visats genom hög frĂ„nvaro i skolan.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen hade i mötet med den döende patienten. Vidare var syftet att beskriva hur hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen hanterade svÄrigheter som kunde uppstÄ i mötet med den döende patienten. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Science Direct. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2000 ? 2011, tillgÀngliga i fulltext, skrivna pÄ svenska eller engelska samt att mÄlgruppen var patienter 19 Är och Àldre.

I syfte att undersöka om och hur lÀrarens instÀllning till problemlösning och undervisning förhÄller sig till elevens tÀnkande har vi vÀnt oss till tre klasser i skolÄr 3. I vÄr teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgÄtt frÄn vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna tvÄ problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lÀrarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sÀmst resultat men störst variationer i lösningarna. UtifrÄn vÄrt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, bÄde nÀr det gÀller problem, metod och arbetsform för att nÄ den viktiga djupa förstÄelsen..

TvÄ arbetsplatser inom Àldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkÀt. BÄda arbetsplatserna hade en hög sjukfrÄnvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anstÀlld och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrÄnvaro hade 61 anstÀllda och den andra hade 48 anstÀlldaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrÄnvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn pÄ arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn pÄ arbete oftare blir sjukskrivna dÄ den psykosociala arbetsmiljön Àr dÄlig.