Syftet med denna uppsats är att bidra till en djupare förståelse för motivationen hos de anställda på en arbetsplats samt hur de monetära, sociala och individuella faktorerna påverkar motivationen. Vårt delsyfte är att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstående har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanställda samt säsongsanställda på turistbyråer runt om i Småland. Vi har sedan använt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att läsaren på ett tydligare sätt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten från våra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att, genom teoristudier, fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer med kännare inom området, förstå hur och till vilken grad ungdomar som referensgrupp har inflytande på yngre medelålders- och medelålders människors konsumtionsmönster. Vidare har vi med vår efterforskning för avsikt, att utveckla marknadsförares förståelse kring ungdomsidealet i samhället och hur detta skall beaktas i marknadsföringsplaneringen. Metod: Vi har i vår uppsats genomfört en litteraturstudie, där teorier kring referensgrupper, self-concept, difusion av mode och innovationer samt köp- och beslutsprocessen behandlas. Vidare har empirisk information samlats in genom individuella intervjuer med representanter för näringslivet. Slutligen har 3 fokusgruppintervjuer genomförts.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "Pannkakstårtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och användes i ett undervisningsförsök i årskurs två med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsområdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsområdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och läste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svårt att relatera och förstå att det var matematik vi hade arbetat med.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Temat för arbetet är musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kännetecken. Men syftet består också i att avgöra användbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk självstudie med ett fenomenologiskt angreppssätt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna händelse för att sedan analysera texten på fenomenologiskt vis. P.g.a.

Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.

The aim of this study was to examine differences in the experience of intrinsic work-motivation and to examine changes depending on profession, where the purchasers experienced a higher level of individual demands and control than the production leaders. Another purpose was to see how the intrinsic motivation needs predicted mental well-being in the professions. The study was carried out using an internet survey that was distributed by e-mail, there were 98 participants. Two questionnaires were used; Basic Need at Work scale (W-BNS) measured intrinsic motivation and GHQ12 measured mental well-being. The result showed that the staff overall had high intrinsic motivation with highest scores on relatedness followed by competence and lastly autonomy.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lärares uppfattningar om andraspråksbedömning inom ämnet svenska som andraspråk. Bakgrunden till undersökningen är svårigheterna med att bedöma språkkunskaper och språkutveckling. Ett specifikt problemområde är bedömningen av språknivåer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andraspråk på individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men även bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades på det arbetssätt eller de underlag som tillämpades vid bedömning och möjliga sätt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillämpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lärare som arbetade med att undervisa i svenska som andraspråk på ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frågorna hämtades från en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som användes var främst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Studiens syfte är att undersöka hur vägen till Individuella programmet (IV-programmet) har sett ut för sju ungdomar och vad de har haft för upplevelser av sin tidigare skolgång. Vi ville även få en förståelse för hur ungdomarna anser att de har blivit bemötta i skolan. Studiens frågeställningar är; Hur berättar ungdomarna om sig själva och sin skolgång, vad har ungdomarna haft för förväntningar på sig själva och sina studieresultat under sin skolgång samt hur beskriver ungdomarna kontakter med skolpersonal?Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sju ungdomar på ett IV-program utanför Göteborg. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebär att vi använde oss av en intervjuguide men kunde frångå denna då det behövdes.

Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Studien skulle även medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod användes och empirin samlades in med hjälp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer.Lärarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vägleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet.