Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmåner ? en möjlighet till ett mer åtråvärt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram används av många företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent återkommande kunder med förmåner. Inom hotellbranschen erbjuds gäster i dagsläget standardiserade förmåner som baseras på gästens grad av medlemsnivå. Individuella förmåner som anpassas till varje enskild gäst går inte att identifiera, och det är denna aspekt vi valt att utforska i vår uppsats. Syfte:Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstå i arbetet med individuella förmåner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sådant arbete. Metod:Vi har i vår uppsats använt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda på hotellgästers behov av individuella förmåner och därigenom få empiriskt underlag för att besvara våra forskningsfrågor. Analys och slutsats:Vi har utifrån vårt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan åtnjutandet av mänskliga rättigheter, individens identitetsformande och grundläggande mänskliga behov utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar på sociologiska och psykologiska teorier. Detta vävs sedan samman med mänskliga rättigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmängiltighet.Det individuella identitetsskapandet får mindre utrymme i ett samhälle vars medborgares rättigheter är begränsade. Vidare präglas de mänskliga rättigheterna av västerländska och individualistiska ideal som framhäver individens autonomi. Detta sätts i motsats till de kollektivistiska värderingar som ofta präglar traditionella samhällen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris på både individuell och samhällelig nivå. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundläggande mänskligt behov och därmed mänsklig rättighet..

Vårt examensarbete handlar om ett förändringsarbete där sex förskolor går från individuella utvecklingsplaner till att använda pedagogisk dokumentation. Syftet och frågeställningen är inriktade på att studera hur pedagoger från förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till är den etiska aspekten på pedagogisk dokumentation, ett förändringsarbete där den pedagogiska dokumentationen är central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. Vårt resultat visar att vår undersökningsgrupp överlag är negativa till att använda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en djupare förståelse för motivationen hos de anställda på en arbetsplats samt hur de monetära, sociala och individuella faktorerna påverkar motivationen. Vårt delsyfte är att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstående har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanställda samt säsongsanställda på turistbyråer runt om i Småland. Vi har sedan använt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att läsaren på ett tydligare sätt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten från våra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjälp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka källor använder individuella idrottare vid låg self-efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa.

Syftet med vår undersökning var att kartlägga elevers lärstilar samt att ta reda på elevers upplevelse av att ha fått veta sin lärstil. Vi har använt oss av en lärstilsanalys för att kartlägga lärstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda på elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vårterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i Luleå kommun. I vår undersökning kom vi fram till att elever har olika sätt för att lära sig på bästa sätt. Vi måste därför som lärare anpassa vår undervisning så att den passar alla elevers olika sätt att ta till sig och bearbeta information.

Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå.

Syftet med vårt arbete var att undersöka elevers och lärares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gäller elevens lärande. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lärare verksamma i årskurs fem, samt två elever i lärarnas respektive klass. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod då det är människors uppfattningar som vi är ute efter i vår undersökning. Från resultaten i vår studie drar slutsatsen att lärare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna är av betydelse för elevens lärande. Det som lärarna och eleverna i undersökningen nämnt vara av betydelse för elevens lärande är att de under det individuella utvecklingssamtalet får insikt i hur eleven förhåller sig till de uppsatta målen i styrdokumenten, samt vilka mål de ska sträva mot.

Gymnasieskolans fem introduktionsprogram startade 2011 och ersatte det Individuella programmet. Introduktionsprogrammen erbjuds de elever som saknar formell behörighet att söka nationellt program på gymnasiet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad lärare på Introduktionsprogrammet anser att de behöver för kompetens. Undersökningen har skett med hjälp av sju djupintervjuer med lärare som representerar såväl kärn- som karaktärsämnen på Introduktionsprogrammet. Studiens resultat, analyserat med hjälp av Per- Eric Ellströms (1992) modell för kompetens, visar att informanterna framhäver kognitiv kompetens, såsom ämneskunskaper, för att möta de olika förkunskaper som eleverna har i respektive ämne.

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att måluppfyllelsen i skolan skulle förbättras och att elevers och vårdnadshavares delaktighet skulle stärkas. I detta arbete ser jag närmare på vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats är planer från år åtta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig åt gällande vad som dokumenteras i dessa.

Examensarbete 15 poängi lärarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man är trygg här på nåt sätt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt ämnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem år som högstadielärare och var nyfiken på vad som händer med de elever som inte tar sig in på ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pågår om det individuella programmets vara eller inte vara var ännu ett skäl för mig att lyfta ämnet. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick där än att bara läsa upp sina betyg. Jag ville även undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre år på högstadiet samt hur lärarna på det individuella programmet såg på sin lärarroll.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar: ? Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer.