Dagens arbetsmarknad har ständigt höjt sina krav, vilket medfört att det har blivit högre krav på utbildning, särskilt till utsatta barn. Min empiriska undersökning handlar om faktorer som påverkar ungdomar att gå på gymnasieskolans individuella program. Undersökningens syfte har varit att ta reda på vilka faktorer som påverkar ungdomar att gå på individuella program och hur medvetna elever är om orsaker som har påverkat deras val att börja på IV-Tema. Mina frågeställningar är: vilka orsaker ligger bakom att elever går på individuella programmet? Vilka är elevernas individuella skäl till att gå på individuella programmet? Min undersökning är byggd på kvalitativ data och jag har gjort nio semistrukturerade intervjuer med en studie- och yrkesvägledare, en kurator och en lärarassistent samt med 6 elever på individuella programmet.

Syfte & frågeställningSyftet med undersökningen var att undersöka hur tränares ledarskap och relation till spelare, påverkar spelares motivation. Det föreslogs att ledarskapet och relationen som en del av det, är två faktorer som påverkar hur en idrottare presterar, genom att bland annat påverka idrottarens motivation. Fyra frågeställningar skulle besvaras. (1) Om tränare upplevs som de önskar och tror att de upplevs. (2) Hur beskriver tränare och spelare sin tränare-spelare relation.

Bakgrund: Det finns många faktorer som är viktiga för att bygga upp och bibehålla ett starkt skelett. En belastande fysisk aktivitet, framförallt i ungdomsåren, har ett positivt samband med en ökad styrka i skelettet. Dock kan hög fysisk aktivitet kombinerat med en rad riskfaktorer istället leda till osteoporos och ökad risk för stressfrakturer. Stressfrakturer är vanligt bland idrottare och har sats i samband med riskfaktorer som ett lågt energiintag, många sprungna mil per vecka och ett lågt intag av kalcium och D-vitamin.Syfte: Syftet med studien var att undersöka energi- och näringsintaget hos idrottare som drabbats av stressfraktur samt vilken information de fått om kost vid träning.Metod: Totalt rekryterades sex personer varav fyra valde att fullfölja studien. Uppskattat energi och näringsintag undersöktes med hjälp av kosthistoriska intervjuer vilka sträckte sig en månad bakåt i tiden från intervjutillfället.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

 Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning.

 Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka.Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll.Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. .

SammanfattningSyfte: Syftet med den här studien var att undersöka den upplevda effekten av upprepad behandling med kinesiotejp under 2 veckor, sett till smärta och besvär hos idrottare med medialt tibiasyndrom (MTS). Frågeställningarna som ställdes var: vilken effekt har behandling med kinesiotejp på smärta vid MTS samt vilken effekt har behandling med kinesiotejp på besvär och symtom vid medialt MTS?Metod: Femton personer med diagnosen MTS deltog i studien (10 kvinnor och 5 män). Samtliga deltagare var aktiva inom friidrott alternativt löpning. Deltagarna skattade sin smärta i båda benen, men endast ett ben tejpades.

Bland idrottare idag är återhämtning inte ansedd att vara en av de viktigaste beståndsdelarna i deras träning. För en optimal prestationsutveckling och framgång krävs optimal träningsplanering samt att som idrottare balansera träningsbelastningen med tillräcklig och effektiv återhämtning. Inom idrotten nämns återhämtning som en psykosociofysiologisk process vilket visar på att för att uppnå optimal återhämtning behöver idrottaren återhämta sig ur ett helhetsperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om och i sådant fall hur en grupp svenska friidrottare, 18 år och äldre, återhämtar sig under en specifik träningsperiod. Undersökning skedde genom en webbaserad enkät som bestod av både öppna och fasta frågor.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt välmående. Barn och ungdomars hälsa är ett otroligt viktigt område att forska på då folksjukdomar, såsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lägre ned i åldrarna. Därför har föreliggande studie valt att undersöka området för att se om välmåendet kan påverkas av att individen är engagerad i organiserad idrott.Området undersöktes med hjälp av enkäter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frågor kring sin livstillfredsställelse och sitt känslomässiga välbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare.

Vårt examensarbete handlar om ett förändringsarbete där sex förskolor går från individuella utvecklingsplaner till att använda pedagogisk dokumentation. Syftet och frågeställningen är inriktade på att studera hur pedagoger från förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till är den etiska aspekten på pedagogisk dokumentation, ett förändringsarbete där den pedagogiska dokumentationen är central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. Vårt resultat visar att vår undersökningsgrupp överlag är negativa till att använda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

Överträning är en komplicerad diagnos som drabbar idrottare då de får en negativ balans mellan belastning och återhämtning. Överträning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergått från att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. Återhämtningsperioden för den drabbade kan beroende på allvarlighetsgrad och insatser vara från några veckor upp till flera år och det är av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika överträning för att få en så lyckosam karriär som möjligt. Syftet med rapporten är att undersöka de subjektiva faktorer som uppstår i det tidiga skedet av överträning. Fyra idrottare som tidigare varit övertränade har intervjuats med fokus på deras egna upplevelser, tankar och känslor.

Syftet med vårt arbete var att undersöka elevers och lärares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gäller elevens lärande. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lärare verksamma i årskurs fem, samt två elever i lärarnas respektive klass. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod då det är människors uppfattningar som vi är ute efter i vår undersökning. Från resultaten i vår studie drar slutsatsen att lärare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna är av betydelse för elevens lärande. Det som lärarna och eleverna i undersökningen nämnt vara av betydelse för elevens lärande är att de under det individuella utvecklingssamtalet får insikt i hur eleven förhåller sig till de uppsatta målen i styrdokumenten, samt vilka mål de ska sträva mot.

Examensarbete 15 poängi lärarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man är trygg här på nåt sätt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt ämnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem år som högstadielärare och var nyfiken på vad som händer med de elever som inte tar sig in på ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pågår om det individuella programmets vara eller inte vara var ännu ett skäl för mig att lyfta ämnet. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick där än att bara läsa upp sina betyg. Jag ville även undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre år på högstadiet samt hur lärarna på det individuella programmet såg på sin lärarroll.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar: ? Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer.