Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande?MetodStudien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuermed en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar ochrektor.Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Frånen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den doldaläroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. Närindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen.

Alla elever är unika och tar in kunskap på olika sätt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov är det därför nödvändigt för oss pedagoger att ha detta i åtanke när vi planerar vår undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgår elevers individuella förutsättningar. Vi har också tagit reda på vilken förståelse pedagogerna har kring begrepp som inlärningsstil och sinnespreferens. För att få svar på vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar på en F- 5 skola. Resultatet visade på ett intresse hos pedagogerna när det gäller den lärstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svårt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p?Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad.

Läroplanen (Lpo 94) slår fast att kunskap inte är något entydigt begrepp utan att kunskap kommer till uttryck i olika former ? såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Syftet med den här studien var att ta reda på vad elever själva anser att de erövrar för kunskaper under idrottslektionerna. Historiskt har idrottsämnet främst förmedlat färdighetskunskap och förståelsekunskap. Vi har genomfört en kvantitativ enkätundersökning med 113 elever för att finna svaret på vårt syfte.

Trygg-bas scripts är mentala anknytningsrepresentationer som bildas och utvecklas hos individen utifrån dess samvaro med anknytningsperson(er). Studiens syfte var att undersöka förekomst av idrottsrelaterade (tävlings) script och sambandet mellan trygg-bas styrka i barnens eventuella sporttävlingsscript, trygg-bas generellt och koherens i barnets anknytningsrepresentation. Dessutom söktes förståelse för barns och föräldrars involvering och upplevelse av barnets idrottsaktivitet. Föräldrapress undersöktes från både barn- och föräldraperspektiv. Slutligen diskuterades samband mellan barnets anknytning och föräldrapress.

Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna.

Syftet med denna studie är att få insikt i hur verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår uppfattar arbetet med IUPVåra frågeställningar är:- Hur uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår arbetet med IUP?- Vad uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår att en bra IUP är?För att besvara dessa frågor genomförde vi åtta kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår. Vi fann detta ämne intressant då man som lärare är ålagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. Då detta är en ny företeelse ville vi se vad lärare har för uppfattning om detta. I vårt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Studien har undersökt om motorisk anpassad träning ger någon observerbar effekt på elever med motoriska brister som har idrott och hälsa två gånger per vecka. Elever i skolår 2 (7 ? 8 år) observerades vid två tillfällen med sju månaders mellanrum på två snarlika skolor. För att mäta och registrera motoriskt status användes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten.

Abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i västra Skåne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att påverka sitt arbetssätt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt även i hur man väljer att bemöta klienten. Möjligheten att ställa krav på klienten och bestämma storleken på dessa krav är en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tämligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

Varje dag kan du i någon av våra största kvällstidningar läsa om hälsa, utrymmet för hälsa har ökat både i media och samhället. Hälsa som begrepp är både brett och svårdefinierat och har även förändrats genom åren. Den forskning som finns sedan tidigare pekar på att undervisning om hälsa främst fokuserar på de fysiologiska delarna av hälsan. Denna studies syfte har varit att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar om hälsa och hälsoundervisning.Metoden som använts har varit kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i Idrott & hälsa på högstadiet. Mitt resultat visar att lärarna ser hälsa utifrån ett salugent synsätt, deras beskrivningar av vad de vill att eleverna skall lära sig om hälsa pekar också på ett salugent synsätt.

SammanfattningSå lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:? Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?? Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet.