Den hĂ€r studien fokuserar pĂ„ Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna nĂ€r det gĂ€ller den enskilda idrottaren men tar inte hĂ€nsyn till de kontextuella förhĂ„llandena som finns. Studien belyser Ă€ven om det görs nĂ„gra skillnader i arbetet beroende pĂ„ om det Ă€r pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men trĂ€nar de pĂ„ samma sĂ€tt och pĂ„ samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, bĂ„de pĂ„ pojk- och flicksidan för att fĂ„ klarhet i hur de ser pĂ„ begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Hur kan stödgrupper hjÀlpa barn som har upplevt vÄld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt vÄld. Samt hur verksamheten, utifrÄn de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, pÄverkar barnen. UtifrÄn en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgÄngspunkt har tvÄ intervjuer genomförts utifrÄn ett strategiskt urval pÄ en stödgruppsverksamhet dÀr de intervjuade, informanterna, Àr de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt vÄld behöver hjÀlp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan fÄ möjlighet till genom individuella samtal.

Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala trÀningsprogram kan förbÀttra koncentrationsförmÄgan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbÀttrad koncentrationsförmÄga gav en bÀttre prestationsförmÄga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler nÀr det gÀllde spelarnas utveckling av koncentration, frÄn mÀtning 1 till mÀtning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i tvÄ överordnade teman, nÀmligen utveckling av fÀrdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tÀvlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmÄga upplevde de sig ha utvunnit.

Diabetes Ă€r idag ett stort folkhĂ€lsoproblem. Över 170 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden lever med sjukdomen och av dessa Ă€r 90 % personer med typ II diabetes. Under de senaste Ă„ren har förekomsten av typ II diabetiker ökat markant över hela vĂ€rlden. Att leva med sjukdomen diabetes krĂ€ver betydande insatser och kunskaper. Det innebĂ€r Ă€ven krav pĂ„ regelbunden livsföring och aktiv egenvĂ„rd.

Dagkirurgi som behandlingsform har ökat för att möta besparingar och effektivisering inom hÀlso- och sjukvÄrd men Àven som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Den korta tid som patienter tillbringar pÄ sjukhus i samband med det dagkirurgiska ingreppet stÀller höga krav pÄ bemötande och omhÀndertagande av dessa patienter. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgÄ dagkirurgi. Metoden var en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom tre teman, Patienters upplevelse av övergivenhet, Patienters upplevelser av bristande information leder till oro och Patienters upplevelser av tillit.

Bakgrund: Antalet personer som fÄr nÄgon form av demenssjukdom ökar som en följd av att mÀnniskor lever lÀngre och att sjukdomen ökar med stigande Älder. Den vanligaste formen Àr Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fÄtt sjukdomen fokuseras det sÀllan pÄ. Det Àr en kronisk sjukdom och tillhör en av vÄra folksjukdomar med dödlig utgÄng. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att fÄ och leva med Alzheimers sjukdom.

Barns behov, ekonomi och politik Ă€r det som utgör innehĂ„llet i den allmĂ€nna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare frĂ„n fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanstĂ€llts, analyserats och jĂ€mförts med en teoretisk översikt dĂ€r litteratur samt nationell och internationell forskning inom omrĂ„det behandlats. Undersökningen visar att det Ă€r pedagogen sjĂ€lv, tillsammans med arbetslaget, som Ă€r den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som Ă€r outnyttjade pĂ„ grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Syfte: HÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatser Àr idag vanligt förekommande. Genom olika hÀlsoprojekt kan arbetstagare bland annat fÄ subventionerad trÀning och utbildning inom hÀlsoÀmnen. Studiens syfte var att försöka fÄ en förstÄelse för hur nÄgra arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förÀndring. Syftet var ocksÄ att fÄ förstÄelse för hur individens mÀnnisko- och kunskapssyn kan pÄverka viljan till ansvar för ett hÀlsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt. Samtliga arbetstagare Àr kvinnor och anstÀllda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hÀlsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.