De lÀrare som Àr sjÀlvkritiska och kontinuerligt ifrÄgasÀtter sitt arbete samt Àr öppna för förÀndringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken Àr att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lÀra mÄste de uppleva att de har kontroll över sin situation. NÀr elevens mÄl Àr realistiska och tydliga, vet de vart de Àr pÄ vÀg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lÀra. Syftet med vÄrt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna nÀr de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilket sprÄkbruk pedagoger anvÀnder sig av i individuella utvecklingsplaner och dÀrmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera pÄ den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat pÄ tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, dÀr det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har Àven en kort genomgÄng av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner frÄn 44 elever granskats dÀr vi med hjÀlp av diskursteori studerat hur sprÄket anvÀnds och hur det kan tolkas.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.

Den första januari 2006 trĂ€dde en ny lagĂ€ndring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lĂ€rarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen Ă€r ett politiskt beslut som lĂ€rarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien Ă€r att undersöka tre lĂ€rares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i Ă„rskurs fem pĂ„ samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem sjĂ€lva. Men Ă€ven undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever Ă€r enligt dem sjĂ€lva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..

Ekonomistyrning innebÀr att med hjÀlp av olika styrmedel leda och styra organisationens medlemmar till att uppnÄ strategiska mÄl. För att kontrollera och utvÀrdera att mÄlen nÄs Àr det vanligt att tillÀmpa prestationsmÄtt. AffÀrsvÀrlden har förÀndrats och idag stÀlls högre krav pÄ individen att prestera. Detta har lett till att individuella prestationsmÄtt har börjat tillÀmpas i större utstrÀckning. Syftet med de individuella prestationsmÄtten Àr att motivera individen till att strÀva mot individuella mÄl som Àven leder till att strategiska mÄl nÄs.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebÀr att alla elever i skolÄren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute pÄ fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den anvÀnds i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frÄgan för oss har varit att ta reda pÄ om lÀrarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid frÄn undervisningen eller om det Àr ett hjÀlpmedel. VÄrt resultat visar att de intervjuade lÀrarna tyckte att frÄn början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lÀrarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmÄner ? en möjlighet till ett mer ÄtrÄvÀrt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram anvÀnds av mÄnga företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent Äterkommande kunder med förmÄner. Inom hotellbranschen erbjuds gÀster i dagslÀget standardiserade förmÄner som baseras pÄ gÀstens grad av medlemsnivÄ. Individuella förmÄner som anpassas till varje enskild gÀst gÄr inte att identifiera, och det Àr denna aspekt vi valt att utforska i vÄr uppsats. Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att uppmÀrksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstÄ i arbetet med individuella förmÄner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sÄdant arbete. Metod:Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda pÄ hotellgÀsters behov av individuella förmÄner och dÀrigenom fÄ empiriskt underlag för att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Analys och slutsats:Vi har utifrÄn vÄrt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

I Skolverkets skrift AllmÀnna rÄd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 stÄr det att lÀsa att skolorna bör strÀva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling pÄ ett framÄtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krÀvs i strÀvan att nÄ mÄlen. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett frÄn riksdag till kommun och till den enskilda skolan. UtifrÄn en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och UtbildningsnÀmnden, huvudmÀn (rektorer) samt verksamma lÀrare inom en utvald kommun. Vi Àr intresserade av hur överlÀmningen av IUP sker mellan Ärskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jÀmfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer i nÄgra olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frÄgor behandlas i respektive samtal. De Àr positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersÀttas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anstÀllde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, mÄlen och arbetsrelaterade frÄgor. Att kÀnna trygghet i gruppen framhÄlls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som gÄr pÄ det individuella programmet..

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.

Mitt syfte med denna uppsats var att belysa vad lÀrarna anser att de fÄtt genom kompetensutvecklingen kring individuella utvecklingsplaner och vilka konsekvenser dessa planer fÄr för den dagliga verksamheten. Av litteraturen, myndighetsperspektivet, forskarperspektivet, teoriförankringen framgick att individuella utvecklingsplaner Àr ett skriftligt framÄtsyftande dokument som skapas under utvecklingssamtalet tillsammans med lÀrare, elev och förÀldrar dÀr alla inblandade har ett delat ansvar. Metoden jag har anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat lÀrare som har fÄtt kompetensutveckling och har haft en process i Àmnet under drygt ett Ärs tid. Av resultatet framgick att lÀrarna fÄtt en bredare förstÄelse för att förskollÀrare och lÀrare har lika tankar och problem över alla stadier, övergÄngarna och arbetet mot lÀroplanens mÄl underlÀttas, planeringen, lÀrararbetet, förÀldrasamverkan pÄverkas och att det finns behov av tid för ökad kollegial samverkan och reflektion kring detta arbete.

Tre organisatoriska (inflytande, karriÀrsutveckling, organisationsstorlek) och tre individuella (anstÀllningsotrygghet, utbildningsnivÄ, anstÀllningstid) variablers samband med organisationssamhörighet undersöktes i studien. Syftet var att utveckla kunskapen kring vad som pÄverkar organisationssamhörighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Befintliga data (N=2295) i form av svar frÄn telefonintervju samt enkÀt frÄn yrkesverksamma individer i Sverige mellan 25 och 50 Är, varav 51 % mÀn, analyserades. Resultatet visade pÄ signifikant samband för inflytande och karriÀrsutveckling gentemot organisationssamhörighet, men inte för de övriga variablerna. Förklarad varians för studien var 11 %.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ kunskap om hur lÀrare skriftligt formulerar mÄl och tillvÀgagÄngssÀtt i individuella utvecklingsplaner. DÀrför undersökte vi vilket fokus lÀrare har nÀr de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. VÄr forskningsansats var att jÀmföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gÀllande individuella utvecklingsplaner. UtifrÄn dessa rekommendationer valde vi Àven att undersöka vem som ansvarar för elevens framgÄng i skolarbetet samt om det existerar ett för lÀrare gemensamt och sakligt sprÄk. Undersökningen baserade sig pÄ textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner frÄn nio skolor gÀllande elever i Är fem med utgÄngspunkt frÄn Àmnet svenska.