SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmÄner ? en möjlighet till ett mer ÄtrÄvÀrt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram anvÀnds av mÄnga företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent Äterkommande kunder med förmÄner. Inom hotellbranschen erbjuds gÀster i dagslÀget standardiserade förmÄner som baseras pÄ gÀstens grad av medlemsnivÄ. Individuella förmÄner som anpassas till varje enskild gÀst gÄr inte att identifiera, och det Àr denna aspekt vi valt att utforska i vÄr uppsats. Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att uppmÀrksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstÄ i arbetet med individuella förmÄner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sÄdant arbete. Metod:Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda pÄ hotellgÀsters behov av individuella förmÄner och dÀrigenom fÄ empiriskt underlag för att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Analys och slutsats:Vi har utifrÄn vÄrt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

I Skolverkets skrift AllmÀnna rÄd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 stÄr det att lÀsa att skolorna bör strÀva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling pÄ ett framÄtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krÀvs i strÀvan att nÄ mÄlen. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett frÄn riksdag till kommun och till den enskilda skolan. UtifrÄn en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och UtbildningsnÀmnden, huvudmÀn (rektorer) samt verksamma lÀrare inom en utvald kommun. Vi Àr intresserade av hur överlÀmningen av IUP sker mellan Ärskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jÀmfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer i nÄgra olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frÄgor behandlas i respektive samtal. De Àr positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersÀttas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anstÀllde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, mÄlen och arbetsrelaterade frÄgor. Att kÀnna trygghet i gruppen framhÄlls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som gÄr pÄ det individuella programmet..

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.

Mitt syfte med denna uppsats var att belysa vad lÀrarna anser att de fÄtt genom kompetensutvecklingen kring individuella utvecklingsplaner och vilka konsekvenser dessa planer fÄr för den dagliga verksamheten. Av litteraturen, myndighetsperspektivet, forskarperspektivet, teoriförankringen framgick att individuella utvecklingsplaner Àr ett skriftligt framÄtsyftande dokument som skapas under utvecklingssamtalet tillsammans med lÀrare, elev och förÀldrar dÀr alla inblandade har ett delat ansvar. Metoden jag har anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat lÀrare som har fÄtt kompetensutveckling och har haft en process i Àmnet under drygt ett Ärs tid. Av resultatet framgick att lÀrarna fÄtt en bredare förstÄelse för att förskollÀrare och lÀrare har lika tankar och problem över alla stadier, övergÄngarna och arbetet mot lÀroplanens mÄl underlÀttas, planeringen, lÀrararbetet, förÀldrasamverkan pÄverkas och att det finns behov av tid för ökad kollegial samverkan och reflektion kring detta arbete.

Tre organisatoriska (inflytande, karriÀrsutveckling, organisationsstorlek) och tre individuella (anstÀllningsotrygghet, utbildningsnivÄ, anstÀllningstid) variablers samband med organisationssamhörighet undersöktes i studien. Syftet var att utveckla kunskapen kring vad som pÄverkar organisationssamhörighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Befintliga data (N=2295) i form av svar frÄn telefonintervju samt enkÀt frÄn yrkesverksamma individer i Sverige mellan 25 och 50 Är, varav 51 % mÀn, analyserades. Resultatet visade pÄ signifikant samband för inflytande och karriÀrsutveckling gentemot organisationssamhörighet, men inte för de övriga variablerna. Förklarad varians för studien var 11 %.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ kunskap om hur lÀrare skriftligt formulerar mÄl och tillvÀgagÄngssÀtt i individuella utvecklingsplaner. DÀrför undersökte vi vilket fokus lÀrare har nÀr de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. VÄr forskningsansats var att jÀmföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gÀllande individuella utvecklingsplaner. UtifrÄn dessa rekommendationer valde vi Àven att undersöka vem som ansvarar för elevens framgÄng i skolarbetet samt om det existerar ett för lÀrare gemensamt och sakligt sprÄk. Undersökningen baserade sig pÄ textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner frÄn nio skolor gÀllande elever i Är fem med utgÄngspunkt frÄn Àmnet svenska.

Syftet med studien Àr att se hur ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som Àr aktuella för samma elever i behov av sÀrskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan pÄverka innehÄllet i ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fÄnga syftet har jag anvÀnt en kvalitativ metod med hjÀlp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i sÄ hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten frÀmjar inte positiv utveckling alls i den utstrÀckning som man kan förmoda. FörutsÀttningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gÀller dÄ att dokumenten skrivs pÄ det sÀtt som olika kriterier förutsÀtter.

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan mÀn och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivÄer av anspÀnning och sjÀlvförtroende. Studien undersökte ocksÄ samband mellan anspÀnning och sjÀlvförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. HÀlften av idrottarna var kvinnor och hÀlften mÀn. För att mÀta anspÀnning och sjÀlvförtroende anvÀndes CSAI-2.

Uppsatsen undersöker innehĂ„llet i Ă€mnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de Ă€r skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmĂ€nna rĂ„d, med nulĂ€gesbeskrivning, nya mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let? Den andra frĂ„gan i undersökningen gĂ€ller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i Ă€mnet svenska handlar om att skriva.Undersökningen Ă€r kvantitativ och baseras pĂ„ individuella utvecklingsplaner frĂ„n en grundskola med elever frĂ„n Ă„r ett till Ă„r sex.Resultatet visar att det Ă€r fĂ„ utvecklingsplaner som Ă€r skrivna med nulĂ€ge, mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulĂ€gesbeskrivning.Hypotesen som stĂ€lldes visade sig stĂ€mma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns Ă€ven mĂ„nga som handlade om lĂ€sning..

Syftet med denna studie Àr att studera individuella utvecklingsplaner i skolÄr 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgÄngspunkt för lÀrares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda pÄ detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter Àr det som framkommer mest. Svenska framstod som mest efterstrÀvansvÀrt inom kunskapsaspekterna.

Syftet med detta arbete var att undersöka om lÀrarna anser att de individuella utvecklingsplanerna, IUP, hjÀlper eleverna att nÄ mÄlen i lÀroplanen och kursplanerna. Vi inriktade oss pÄ lÀrare som arbetar i skolans tidigare Är, det vill sÀga skolÄr 1 ? 6. Den metod som vi anvÀnde oss av vid undersökningen var enkÀter. Undersökningspersonerna var 30 yrkesverksamma pedagoger i skolans tidigare Är.

Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida Älder, anstÀllningstid och personalansvar inverkar pÄ graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utstrÀckning dessa individuella karaktÀrsegenskaper pÄverkar uppfattningen av budgetmÄlens svÄrighetsgrad. För att definiera, mÀta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkÀter med direktriktade frÄgor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har dÀrefter sammanstÀllts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat ? i strid med tidigare empirisk forskning ? tillrÀckligt med statistiskt belÀgg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktÀrsegenskaper som Älder och personalansvar sÀrskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen..

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gĂ„tt det individuella programmet pĂ„ gymnasietDet individuella programmet pĂ„ gymnasiet Ă€r ett omdebatterat Ă€mne. Det pĂ„gĂ„r diskussioner om dess existens och utformning. För att fĂ„ börja pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasiet sĂ„ mĂ„ste eleven vara godkĂ€nd i kĂ€rnĂ€mnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkĂ€nda fĂ„r de gĂ„ pĂ„ IV-programmet för att inhĂ€mta de saknade kunskaperna.