Examensarbete 15 poÀngi lÀrarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man Àr trygg hÀr pÄ nÄt sÀtt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt Àmnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem Är som högstadielÀrare och var nyfiken pÄ vad som hÀnder med de elever som inte tar sig in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pÄgÄr om det individuella programmets vara eller inte vara var Ànnu ett skÀl för mig att lyfta Àmnet. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick dÀr Àn att bara lÀsa upp sina betyg. Jag ville Àven undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre Är pÄ högstadiet samt hur lÀrarna pÄ det individuella programmet sÄg pÄ sin lÀrarroll.

Elever i Ärskurs nio stÄr inför ett val dÄ de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvÀgledarna och Àven av rektorerna pÄ gymnasieskolorna, om de program som det finns att vÀlja pÄ i deras nÀrhet. Vi har bestÀmt oss för att titta nÀrmare pÄ den hÀr informationen, hur den ser ut och om alla program fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Vi har valt att inrikta oss pÄ det individuella programmet. Detta har lett följande frÄgestÀllningar: ? Vilken information fÄr högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna pÄ högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvÀgledare pÄ högstadiet och rektorerna pÄ gymnasieskolan till individuella programmet? För att nÄ fram till ett resultat har vi anvÀnt oss av viss litteraturgenomgÄng men frÀmst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare och tvÄ rektorer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers tankar, kÀnslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgÄr det att elever som gÄr det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohÀlsa och depressiva symtom. I undersökningen har bÄde kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkÀtundersökning har skickats ut hos eleverna och tvÄ intervjuer har gjorts, en intervju med en lÀrare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohÀlsa hos eleverna.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers tankar, kÀnslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgÄr det att elever som gÄr det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohÀlsa och depressiva symtom. I undersökningen har bÄde kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkÀtundersökning har skickats ut hos eleverna och tvÄ intervjuer har gjorts, en intervju med en lÀrare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohÀlsa hos eleverna.

TvÄ förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen lÄg fokus pÄ hur uttrycken kring barns lÀrande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehÄllsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lÀrande. FramtrÀdande var ocksÄ att flertalet av dokumenten innehÄll diffusa, svÄrtolkade och Äterkommande formuleringar kring bÄde lÀrande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulÀren. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi nÀrmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. DÄ vi inte har funnit nÄgon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering dÄ vi ser det som en viktig grund i vÄr studie.VÄr studie har sin utgÄngspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulÀr som utgör bÄde ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolomrÄden. I studien, har vi utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har dÄ funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa Àr en osÀkerhetsdiskurs, en kontroll och elevÀgd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en mÄlsynliggörandets diskurs.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, anvÀnds i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lÀrandeprocess. Med hjÀlp av dels frÄgeformulÀr, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare Är frÄn tvÄ olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville ocksÄ se hur de individuella utvecklingsplanerna anvÀndes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att eleverna stÀller sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att Àven om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, sÄ tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling pÄ sÄ sÀtt att den ger dem en struktur i deras arbete..

I vÄra arbeten som lÀrare inom grundsÀrskolan och gymnasiesÀrskolan stöter vi ofta pÄ debatten om hur individuella utvecklingsplaner ska utarbetas tillsammans med vÄra elever. Vi har valt att göra en jÀmförande studie hur elever inom gymnasie- och gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet i upprÀttande av individuell utvecklingsplan/individuell studieplan och hur vi som lÀrare kan underlÀtta sÄ att elever ska kunna förstÄ, pÄverka och kÀnna sig delaktig i sin individuella utvecklingsplan/individuell studieplan. Det finns inte sÄ mycket forskning om elever inom gymnasie- respektive gymnasiesÀrskolan och deras individuella utvecklingsplan/individuella studieplan. Eftersom det nu har gÄtt en tid sedan reformen infördes sÄ kan det vara av intresse att studera hur elevernas delaktighet i upprÀttandet kan se ut idag och dÄ Àven göra en jÀmförelse mellan gymnasieelever och gymnasiesÀrskoleelever. Wennbo (2005) skriver i sin D-uppsats att delaktighet ökar motivationen för eleven vilket ofta leder till bÀttre studieresultat.

Syftet med denna studie Àr att belysa verksamma lÀrares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrÄn tvÄ olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förÀndringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar ocksÄ pÄ hur det nya verktyget förhÄller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. UtifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner Àr tÀnkt att se ut.För att kunna belysa vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lÀrare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika Ärskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lÀrarnas tankar angÄende införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat pÄ att lÀrarnas tankar om det nya uppdraget pÄ mÄnga sÀtt Àr delade.

Den hÀr studien handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP). Sedan januari 2006 har IUP varit ett obligatoriskt verktyg i skolans vÀrld. I studien kommer jag att intervjua lÀrare för att ta reda pÄ deras erfarenheter gÀllande IUP och jag vill Àven ta reda pÄ vilka för- och nackdelar de ser i sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. Jag hoppas Àven att lÀrarna kan jÀmföra deras tidigare arbetssÀtt med det nya. De som arbetat fram förslaget om IUP ansÄg att reflektion till det egna lÀrandet var en viktig punkt i en individuell utvecklingsplan, dÀrför kommer jag Àven att granska tidigare forskning kring barns lÀrande/inlÀrning.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Syftet med studien Àr att belysa skolan som en arena för politisk styrning, dÀr individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare Àr vÄrt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehÄllet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus Àr individuella utvecklingsplaner studerade utifrÄn Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi anvÀnt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den hÀr studien Àr diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lÀrare? Nio lÀrares Äsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförÀndringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen 210 hp, Malmö högskola. I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförÀndring gÀllande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen.

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.