Bakgrund: Missfall Àr ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra kÀnslor av chock, sorg och skuld. VÄrdtiden vid missfall Àr ofta kortvarig och vÄrdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och ÄterhÀmtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vÄrd som ges i samband med missfall.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och kÀnslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, SkuldkÀnslor, Oro och förvÀntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist pÄ information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och nÀrstÄendes betydelse, VÄrdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta prÀglad av existentiell smÀrta och sorg.

SkolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa Ă€r ett Ă€mne som i dagens samhĂ€lle kĂ€nns mer aktuellt Ă€n nĂ„gonsin tidigare. Ämnet har genom en rĂ„dande hĂ€lsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse. Skolan har genom Ă€mnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, sĂ„ att dessa ges möjlighet till förutsĂ€ttningar för ett bestĂ„ende intresse av fysisk aktivitet. SĂ„ledes utgör utbildningen för lĂ€rare i Ă€mnet Idrott och HĂ€lsa en grundpelare och det Ă€r av yttersta vikt att landets högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja Ă€mnets status och kvalitetssĂ€kra utbildningen, utexaminerar lĂ€rare med den kompetens yrket krĂ€ver. Syftet med uppsatsen Ă€r att inom lĂ€rarutbildningen för Ă€mnet Idrott och HĂ€lsa, undersöka förĂ€ndringen av examinationskrav, med fokus pĂ„ de praktiska, över tid. Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhĂ„llit ett resultat som bland annat visar, att det under tidigare utbildningsĂ„r rĂ„dde höga examinationskrav ur sĂ„vĂ€l praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar Ă€ven att kraven pĂ„ den enskilde studentens individuella praktiska fĂ€rdigheter, betonades under denna tid. Slutsatserna Ă€r att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa att höja sin status. En annan slutsats Ă€r Ă€ven den att det under vĂ„r utbildningstid vid Högskolan i Halmstad inte rĂ„dde nĂ„gra krav pĂ„ den individuella praktiska fĂ€rdigheten jĂ€mförelse med vad det gjorde vid tiden dĂ„ intervjupersonerna genomförde sin utbildning. Vidare kan det faststĂ€llas att nĂ„gon form av antagningsprov för lĂ€rarutbildningen i Ă€mnet Idrott och HĂ€lsa, skulle innebĂ€ra en kvalitetshöjning för utbildningen och dĂ€rigenom skapa förutsĂ€ttningar för en högre nivĂ„ av lĂ€rarprofession..

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lÀrande pÄverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lÀrare anses pÄverka studenterna till ett bra lÀrande. Det Àr en kvalitativ studie dÀr sex lÀrare inom högre utbildning har intervjuats.Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp dÀr studenterna arbetar med frÀmmande personer som de inte kÀnner pÄverkar lÀrandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses dÀrmed vara den bÀsta arbetsformen för ett bra lÀrande.Respondenterna ansÄg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. DÀrför framkom det att individanpassad undervisning var nÄgot som respondenterna trodde skulle kunna hjÀlpa vissa studenter som har det svÄrt i skolan, sÄ att de sjÀlva fick vÀlja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta Àr en resursfrÄga för lÀrarna som inte har resurser för att rÀtta alla studenternas arbeten varje gÄng det Àr examination.

Malignt melanom Àr en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat pÄ grund av Àndrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror frÀmst pÄ UV-strÄlningen frÄn solen samt ökad anvÀndning av solarier. Idag Àr det frÀmst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gÀller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, dÄ det ger en bÀttre förutsÀttning för överlevnaden.

Bakgrund: Missfall Àr ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra kÀnslor av chock, sorg och skuld. VÄrdtiden vid missfall Àr ofta kortvarig och vÄrdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och ÄterhÀmtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vÄrd som ges i samband med missfall.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och kÀnslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, SkuldkÀnslor, Oro och förvÀntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist pÄ information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och nÀrstÄendes betydelse, VÄrdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta prÀglad av existentiell smÀrta och sorg.

Syfte: Syftet Àr att se om de verksamheter som sÀger att de tillÀmpar individuell lönesÀttning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med bÄde kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesÀttningen inte fungerar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Det hÀr examensarbetet behandlar de olika teoretiska verktyg och moment en grafiskt process innehÄller, samt jÀmför teorins delar med hur olika företag arbetar i verkligheten. En studie har genomförts pÄ fyra olika oberoende varumÀrkesÀgande företag som intervjuats för att ta del av deras individuella processer vid utveckling av förpackningsdesign till sina produkter. InnehÄllet i intervjuerna har stÀllts mot vad teorin presenterar dÀr processerna har jÀmförts och analyserats för att belysa för- och nackdelar. Genom att framhÀva svagheter och se pÄ andra lösningar lyfts eventuella möjligheter till effektivisering av processerna fram.Det hÀr examensarbetet behandlar de olika teoretiska verktyg och moment en grafiskt process innehÄller, samt jÀmför teorins delar med hur olika företag arbetar i verkligheten. En studie har genomförts pÄ fyra olika oberoende varumÀrkesÀgande företag som intervjuats för att ta del av deras individuella processer vid utveckling av förpackningsdesign till sina produkter.

Rapporten beskriver arbetet med att utveckla en version av programmet Flextest för Android. Applikationen anvÀnder sig av en webbtjÀnst för den huvudsakliga logiken och för att lagra samt leverera data. AnvÀndandet av en webbtjÀnst krÀver lösningar pÄ autentisering och auktorisering av tjÀnstens anvÀndare vilket Àr en viktig aspekt som behandlas i rapporten. Rapporten beskriver sÄvÀl arbetsmetoder som lösningar. Resultatet Àr en fungerande Androidapplikation för att testa anvÀndarens konditionslÀge, undersöka konditionen och hjÀlpa till med trÀning som Àr anpassad efter anvÀndarens individuella kondition..

Bakgrund: AnstÀllda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de mÄste ta hÀnsyn till, dÀrmed krÀvs det att individen tar stÀllning till vad som Àr etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhÄllningssÀtt, vilket berör mÀnniskors moraliska attityder om vad som anses vara rÀtt och fel. MÀnniskor agerar utifrÄn olika moraliska skÀl vilka kan bero pÄ individen eller situationen. Vi vill skapa förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar en anstÀllds etiska förhÄllningssÀtt. Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka faktorer som pÄverkar anstÀllda att domineras av ett visst etiskt förhÄllningssÀtt i den svenska arbetskraften. Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som pÄverkar anstÀlldas etiska förhÄllningssÀtt. UtifrÄn dessa teorier har hypoteser hÀrletts som testats empiriskt via ett egenutformat mÀtinstrument.

Syfte: Undersöka hur patienterna pÄ en kirurgavdelning pÄ ett universitetssjukhus i Mellansverige upplever vÄrdpersonalens bemötande och kartlÀgga vad som upplevs vara ett gott respektive dÄligt bemötande.Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats och innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer pÄ inneliggande patienter pÄ en kirurgavdelning i Mellansverige. Resultat: Bemötande delades in i kategorierna; human- och individbaserad vÄrd, egenskaper hos vÄrdpersonalen, kommunikation, delaktighet samt miljö. Ett gott bemötande upplevdes nÀr vÄrdpersonal visade empati, hade en positiv instÀllning, var kunnig och engagerad samt hade en human instÀllning. En god kommunikation och vÄrdrelation uttrycktes ocksÄ som centrala delar i ett gott bemötande.

Staphylococcus aureus Àr bÄde den vanligaste mastitorsakande bakterien hos svenska mjölkkor och den bakterie som orsakar flest matförgiftningsutbrott hos mÀnniska vÀrlden över. Utveckling av tekniker som möjliggör subtypning och genkaraktÀrisering av S. aureus-isolat har möjliggjort stora framsteg inom S. aureus-epidemiologin pÄ senare Är. I Sverige Àr det mycket vanligt att kalvar utfodras med mjölk som kan innehÄlla S.