Syfte: Syftet Àr att se om de verksamheter som sÀger att de tillÀmpar individuell lönesÀttning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med bÄde kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesÀttningen inte fungerar..

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest vÀsentliga konfliktomrÄdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrÄn organisatoriska och/eller ledarskapsmÀssiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstÄr Àn idag. Den stora, komplicerade och byrÄkratiska organisationens tvedelade karaktÀr, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmÄga att hantera konflikter utgör kÀlla till de flesta konflikter. Det pÄgÄr en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering frÄn makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande Àr starkt och pÄverkar i mÄnga stycken Àven det andliga arbetet. Organisationen har inte förmÄga att förÀndra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhÄllandena, att möta kraven pÄ modernt ledarskap och att möta förÀndringar i en allt mer sekulariserad omvÀrld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmÄga att implementera fattade beslut.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.

Enligt styrdokumenten Àr det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nÄ de nationella mÄlen. De som kÀnner barnen bÀst Àr elevernas förÀldrar och ett samarbete mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) Àr att förbÀttra detta samarbete och att pedagog, förÀldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogerna och förÀldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut pÄ en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgÄende undersökning har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsstrategi dÀr vi anvÀnde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.