Varje Är insjuknar i Sverige omkring 50 000 mÀnniskor i cancer. Det innebÀr att ungefÀr var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka kÀnslor hos patienten. För att kunna bemÀstra kÀnslorna samt hantera situationen tillÀmpar patienten nÄgon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i frÄga har för att ta sig an problemen.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom omrÄdet marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmÀrksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden frÄn slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. UtifrÄn ovanstÄende syfte har vi genom en litteraturstudie velat fÄ svar pÄ frÄgan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rÀtta med detta problem. VÄr teoretiska utgÄngspunkt och förförstÄelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförstÄelse i gymnasieskolans utveckling frÄn 1970-talet och framÄt. I resultatet av vÄr analys framkommer att de elever som beskrivs i större utstrÀckning Àn andra riskera marginalisering Àr bl a elever som tidigare haft skolsvÄrigheter i grundskolan, elever pÄ de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utlÀndsk bakgrund.

Unga mÀnniskors sexualitet utvecklas till stor del i samklang med den egna könsspecifika kamratgruppen. Det bidrar till att göra mötet med det motsatta könet sÄrbart och prÀglat av den egna kamratgruppens förvÀntningar. En angelÀgen uppgift för skolans sex- och samlevnadsundervisning Àr dÀrför att ge utrymme för samtal mellan pojkar och flickor i frÄgor som rör sexualitet samt att medverka till att bryta könsstereotypa förestÀllningar. Elever, som efter obligatoriska skolan ej antagits till gymnasieskolans nationella program, erbjuds plats pÄ ett sÄ kallat individuellt program (IV). Fler elever vid individuella programmet Àn gymnasieskolans övriga elever tycks ha ett riskbeteende med avseende pÄ sexuell och reproduktiv hÀlsa.

Disfluenser innebÀr naturliga tvekfenomen och de förekommer med individuella variationer hos samtliga talare. Förekomsten av disfluenser i barntal har hittills inte studerats i sÄ stor utstrÀckning, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av disfluenser hos svenska 6-Äringar med typisk utveckling. Syftet var Àven att analysera huruvida förekomsten av disfluenser skiljer sig mellan könen. Slutligen undersöktes huruvida det förelÄg ett samband mellan mÀngden disfluenser och lexikal förmÄga innefattande ordförrÄd samt ordmobilisering.I studien deltog 55 barn med svenska som modersmÄl, 25 flickor samt 30 pojkar i Äldrarna 6;0?6;12 (M 6;5) Är.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollÀrare gör i förskolans verksamhet för att frÀmja barnets individuella lÀrande och utveckling.Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer av fem förskollÀrare pÄ tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkÀter dÄ det antogs att svaren skulle bli utförligare och frÄgorna kunde anpassas i viss mÄn till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna anvÀndes bandspelare för att kunna Äterge svaren sÄ korrekt som möjligt och dÀrmed reducera risken att gÄ miste om vÀrdefull information.Enligt SOU 1997:157 ska hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov i förskolan, dÀrmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) AllmÀnna rÄd om kvalitet i förskolan, poÀngteras det att förskolan Àr till för alla barn, personalen ska skapa de bÀsta förutsÀttningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intresse, behov och Äsikter.Resultatet pÄvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrÄn individernas behov och förutsÀttningar för att frÀmja barnets lÀrande och utveckling pÄ bÀsta sÀtt.

Revisorer upprÀtthÄller en viktig funktion som oberoende partisk bedömare av företags information som regleras genom lagar och förordningar. Revisorns huvudsakliga uppgift kan beskrivas att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Med hjÀlp av revision kan information som redovisningsskyldiga lÀmnar ut erhÄlla en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade nÀrmare bestÀmt intressenterna kopplade till informationen. Revisorers tillvÀgagÄngssÀtt för att genomföra denna kvalitetssÀkring kan variera och har debatterats. Ett inslag Àr att revisorer varit en del av problematiken till följ av kriser och krascher pÄ grund av att dom torde ha upptÀckt felaktigheter och rapporterat detta som i sin tur kunde ha varit förebyggande för incidenterna.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Nematoden Toxocara canis Àr ett av de vanligaste endoparasitproblemen hos unga valpar, bÄde i Sverige och i övriga europeiska lÀnder. Vid kraftiga infektioner kan T. canis orsaka utmÀrgling hos valpar och i sÀllsynta fall obstipation med fatal utgÄng. Nematoden kan Àven orsaka skada hos mÀnniskan dÄ T. canis larver penetrerar olika organ.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohÀlsan inom vÄrden har ökat. Fokus har lÀnge legat pÄ att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohÀlsa i arbetslivet. IstÀllet för att enbart tÀnka preventivt Àr det Àven av betydelse att fokusera pÄ friskfaktorerna och det som gör att mÀnniskor bibehÄller en god hÀlsa och vill stanna kvar pÄ sin arbetsplats. Arbete och hÀlsa hÀnger ihop dÄ mÀnniskor tillbringar stor del av sina liv pÄ sin arbetsplats. För att utvecklas pÄ bÄde det organisatoriska och individuella planet krÀvs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.

Intresset för Àmnet vÄrdhygien vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen dÄ vi uppmÀrksammade att vÄrdpersonalen pÄ avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. VÄrdrelaterade infektioner berÀknas drabba en av tio patienter. MÄnga av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals följsamhet gÀllande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes dÀr tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades.

I denna uppsats har jag undersökt akustiska skillnader och likheter mellan diftongerna pÄ tre skÄnska orter: Bara, Broby och TÄgarp. SkÄnska bör inte betraktas som en enhetlig dialekt utan snarare som en samling av olika dialekter, dock med en hel del likheter. Dessa skillnader mellan dialekterna skulle kunna innebÀra att det Àven varierar hur diftongerna realiseras. FrÄgan jag ville ha svar pÄ var om diftongerna pÄ dessa orter Àr sÄ pass olika att de uppvisar mÀtbara skillnader. Eventuellt Àr de individuella skillnaderna större Àn skillnaderna mellan orterna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar motorneuronen. Symtomen Àr tilltagande muskelsvaghet som till slut övergÄr i en generell förlamning och andningssvikt. Medianöverlevnaden ligger pÄ 3-4 Är efter sjukdomsdebut. Vid sjukdom förÀndras relationen till kroppen och kan ge kÀnslor av förlust och sorg. FörmÄgan att kÀnna hopp och tro kan ge vÀlbefinnande trots sjukdom.