SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

Vid en kronisk sjukdom gÀller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvÄrd. VÄrdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvÄrdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka pÄ lÀrandet i egenvÄrden i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lÀrandet, trygghetens betydelse för lÀrandet och förebilders betydelse för lÀrandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan pÄ lÀrandet för personer med kronisk sjukdom i egenvÄrden..

Syftet med studien Ă€r att förstĂ„ vilka arbetsrelaterade faktorer som kan pĂ„verkar den interna rörligheten i en organisation. Eftersom Ă€mnet Ă€r förhĂ„llandevis oprövat (Hallqvist 2005, 2) Ă€r mĂ„let med studien ocksĂ„ att lĂ€mna ett bidrag till forskningen inom den interna rörligheten.I avsnittet presenteras teorier och tidigare forskning om arbetsrelaterade faktorer som pĂ„verkar den interna rörligheten. Fokus lĂ€ggs pĂ„ faktorer som har sin grund i organisationers hantering av intern rörlighet och i organisationers uppbyggnad och struktur. Även faktorer med sin grund i organisationskultur och i incitament till intern rörlighet presenteras.Med en fallstudie Ă„syftades att mer ingĂ„ende kunna beskriva hur det ser i ut i en specifik organisation (Jacobsen 2002, 98). Vidare anvĂ€ndes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av material och totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare och chefer i en organisation.Resultatet av studien tyder pĂ„ att det finns ett flertal arbetsrelaterade faktorer som pĂ„verkar den intern rörligheten.

Huvudsyftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar i gymnasievalet. FrÄgestÀllningar som belyses Àr vilka faktorer som pÄverkar eleverna och vilka personer som Àr betydelsefulla. I studien diskuteras ocksÄ skillnader mellan olika grupper som exempelvis kön. Metoden som valdes var enkÀtundersökning med elever i Ärskurs 9 som stod inför sitt gymnasieval. Resultatet visar att intresse och att programmet ska förbereda för högre studier Àr de faktorer som pÄverkar mest.

Vi har i denna uppsats försökt besvara frÄgan ?Vilka faktorer Àr gemensamma för att skapa konkurrenskraft för snabbvÀxare oavsett bransch?? Vi har studerat 15 olika skrifter för att ta reda pÄ vad de ansÄg att konkurrenskraftiga företag gör eller borde göra. Vi fann en mÀngd fakta som vi grupperade under tjugo olika faktorer. Fem av dessa faktorer hÀnförde vi till företagets samspel med kunderna och kallade gruppen med faktorer för kundvÀrlden. Femton faktorer hÀnfördes till företagets interna aktiviteter och gruppen benÀmndes organisationsvÀrlden.

Syfte: VÄrt syfte Àr att, med tvÄ teoretiska ansatser som verktyg, analysera och illustrera servicemötet för att ge en fördjupad bild och en bÀttre förstÄelse för servicemötet som fenomen.FrÄgestÀllningar: - Vilka faktorer pÄverkar servicemötets kvalitetsaspekter för serveringspersonal och restauranggÀst? - Hur kan ett dramaturgiskt perspektiv tÀnkas förtydliga bilden och underlÀtta förstÄelsen för restaurangens servicemöten? - Hur definieras ett positivt servicemöte och hur kan dessa uppfattningar tolkas? - PÄ vilket sÀtt kan det statiska och individfokuserade perspektivet kompletteras med det dynamiska och processuella för att ge en tydligare bild och en djupare förstÄelse för servicemötet?Metod: Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats dÀr kvalitativa djupintervjuer ligger till grund för vÄrt resonemang i uppsatsen. Den kvalitativa undersökningsmetoden Àr bÀst lÀmpad för vÄr undersökning dÄ vÄrt syfte Àr att nÄ en djupare kunskap om servicemötet och vad som sker i interaktionen mellan servicegivaren och servicemottagaren.Slutsatser: FörvÀntningar pÄ service och kvalitet förÀndras under servicemötets gÄng. Subjektiva uppfattningar och förestÀllningar ger servicemötet ett innehÄll av spontanitet och individuella krafter. VÄr studie visar att pÄ liknande sÀtt som gÀsten tar med sig förestÀllningar och förvÀntningar tar Àven personalen med sig förestÀllningar och förvÀntningar till servicemötet.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hÀnsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket Àven Àr syftet med undersökningen. Genom att anvÀnda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrÄn dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förvÀntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jÀmförs med en liknande konkret modell grundad pÄ 45 intervjuer med konsumenter i de tre lÀnderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs Àven med det vÀrldsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att fÄ med företagets perspektiv om uppsatsÀmnet. Jag föreslÄr dÀrefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hÀnsyn till och ÄtgÀrder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera initialfasens betydelse i en förÀndringsprocess i ett serviceföretag, med fallföretaget Serviceshop som exempel. VÄr ambition Àr att nÄ ökad förstÄelse för faktorer som Àr avgörande för en lyckad initialfas i en förÀndringsprocess. Uppsatsen visar att initial fasen Àr avgörande för en framgÄngsrik förÀndringsprocess. Vidare ÄskÄdliggjorde vi ett antal faktorer som Àr viktiga för en lyckad initial fas och hela förÀndringsprocessen. VÄr forskning visar att fallföretaget, Serviceshop, inte beaktat dessa faktorer i sin planerade förÀndring..

SkolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa Ă€r ett Ă€mne som i dagens samhĂ€lle kĂ€nns mer aktuellt Ă€n nĂ„gonsin tidigare. Ämnet har genom en rĂ„dande hĂ€lsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse. Skolan har genom Ă€mnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, sĂ„ att dessa ges möjlighet till förutsĂ€ttningar för ett bestĂ„ende intresse av fysisk aktivitet. SĂ„ledes utgör utbildningen för lĂ€rare i Ă€mnet Idrott och HĂ€lsa en grundpelare och det Ă€r av yttersta vikt att landets högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja Ă€mnets status och kvalitetssĂ€kra utbildningen, utexaminerar lĂ€rare med den kompetens yrket krĂ€ver. Syftet med uppsatsen Ă€r att inom lĂ€rarutbildningen för Ă€mnet Idrott och HĂ€lsa, undersöka förĂ€ndringen av examinationskrav, med fokus pĂ„ de praktiska, över tid. Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhĂ„llit ett resultat som bland annat visar, att det under tidigare utbildningsĂ„r rĂ„dde höga examinationskrav ur sĂ„vĂ€l praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar Ă€ven att kraven pĂ„ den enskilde studentens individuella praktiska fĂ€rdigheter, betonades under denna tid. Slutsatserna Ă€r att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa att höja sin status. En annan slutsats Ă€r Ă€ven den att det under vĂ„r utbildningstid vid Högskolan i Halmstad inte rĂ„dde nĂ„gra krav pĂ„ den individuella praktiska fĂ€rdigheten jĂ€mförelse med vad det gjorde vid tiden dĂ„ intervjupersonerna genomförde sin utbildning. Vidare kan det faststĂ€llas att nĂ„gon form av antagningsprov för lĂ€rarutbildningen i Ă€mnet Idrott och HĂ€lsa, skulle innebĂ€ra en kvalitetshöjning för utbildningen och dĂ€rigenom skapa förutsĂ€ttningar för en högre nivĂ„ av lĂ€rarprofession..

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

Lantbruksdjurens vÀlfÀrd pÄverkas i stor utstrÀckning av mÀnniskors sociala och ekonomiska förutsÀttningar. Brister i djurvÀlfÀrd skiljer sig sÄledes Ät i olika lÀnder beroende pÄ bland annat djurhÄllningssystem, klimatförhÄllanden och utfodringsmöjligheter. Denna variation mellan lÀnder medför behov av skiftande anpassningar och insatser för ökad djurvÀlfÀrd beroende pÄ samhÀllets grundförutsÀttningar. Det finns tendenser till att industrilÀnder försöker applicera sina forskningsresultat och kunskaper direkt pÄ andra lÀnder nÀr de skall genomföra ett bistÄndsprojekt, nÄgot som sÀllan ger framgÄngsrika resultat om viktiga faktorer som kultur, tradition, miljö och religion ej tas med i beaktandet. I utvecklingslÀnder, dÀr mÀnniskor plÄgas av svÀlt, fattigdom och arbetslöshet finns det ytterst begrÀnsade ekonomiska tillgÄngar att investera djurvÀlfÀrdsfrÄgor. Detta ökar behovet av ett ?mÀnniskofokuserat? djurvÀlfÀrdsarbete, dÀr insatser för djurens vÀlfÀrd samtidigt bidrar till ett ökat vÀlbefinnande hos mÀnniskor, antingen ekonomiskt eller hÀlsomÀssigt.

Alltfler mÀnniskor drabbas idag av stressrelaterad ohÀlsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod öka förstÄelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hÀlsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter.