Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vÄr empiri med hjÀlp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrÄn de teorier vi funnit kunna hjÀlpa oss förstÄ det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Andersson, HÄkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvÀgen. Tretton skolledares syn pÄ externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings).

Dokumentationsformen Ă„tgĂ€rdsprogram fĂ„r utstĂ„ en hel del kritik bĂ„de frĂ„n tidigare forskning och frĂ„n media vad gĂ€ller innehĂ„ll och utformning. ÅtgĂ€rdsprogram ska skrivas nĂ€r det misstĂ€nks att en elev inte nĂ„r aktuella kunskapskrav. DĂ„ blir det dĂ€rför viktigt i ett Ă€mne som matematik som har en relativt hög andel underkĂ€nda elever att Ă„tgĂ€rdsprogramsprocessen fungerar vĂ€l. Denna systematiska litteraturstudies syfte Ă€r att kartlĂ€gga/identifiera eventuella faktorer som kan öka mĂ„luppfyllelsen i Ă„tgĂ€rdsprogramprocessen i Ă€mnet matematik. Det resultat och slutsatser denna studie kommer fram till Ă€r att det Ă€r ett antal olika faktorer som mĂ„ste samspela för att Ă„tgĂ€rdsprogramsprocessen i matematik skall falla vĂ€l ut.

BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrarna jobbar med betygsÀttning i bildÀmnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlÀrare, samt enkÀter med 82 elever i Ärskurs nio, genomförts. Resultatet frÄn lÀrarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som vÀger tyngst i betygsÀttningen Àr teknik och slutprodukt, men att lÀrarna Àven i olika grad rÀknar in s.k. outtalade faktorer.

Enligt styrdokumenten Àr det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nÄ de nationella mÄlen. De som kÀnner barnen bÀst Àr elevernas förÀldrar och ett samarbete mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) Àr att förbÀttra detta samarbete och att pedagog, förÀldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogerna och förÀldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut pÄ en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgÄende undersökning har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsstrategi dÀr vi anvÀnde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Det finns mÀngder med faktorer som pÄverkar en texts lÀsbarhet. I denna rapport kommer flertalet faktorer undersökas inför skapandet av en ny lÀsbarhetsalgoritm. MÄlet Àr att denna algoritm ska vara bÀttre Àn LIX som Àr en algoritm konstruerad för svenska texter. MÄlet uppnÄddes med en liten marginal men ytterligare förbÀttringar kan och bör implementeras..

Stroke Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar och medför i regel en plötslig och omskakande förÀndring bÄde för patienten sjÀlv samt för nÀrstÄende. Rehabiliteringen efter en stroke innebÀr Äteruppbyggnad och anpassning av fysiska, sociala samt emotionella aspekter av individens liv. Sjuksköterskans förmÄga att motivera patienten Àr grundlÀggande för optimering av stroke-patientens rehabiliteringsmöjligheter. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga strokepatientens motivationsfaktorer till rehabilitering samt undersöka hur sjuksköterskan anvÀnder sig av motivation i omvÄrdnads- och rehabiliterings-arbetet. För att undersöka Àmnet utfördes en litteraturstudie baserad pÄ kvalitativa forskningsrapporter.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Denna studie behandlar samverkan i ett projekt mellan försÀkringskassan och en allmÀnpsykiatrisk klink. Studien har kvalitativ ansats med intervjuer som metod. VÄr empiri Àr hÀmtad frÄn medlemmar i projektets styrgrupp och lÀkare frÄn kliniken. Projektet syftar till att ta fram en metod för att kunna ta hand om de lÄngtidsarbetslösa patienterna pÄ kliniken. Syftet och mÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr relevanta för att uppnÄ god samverkan, samt hur samverkan kan vara utvecklande för en organisation.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

Bakgrunden till undersökningen Àr att arbetsplatsen Àr en viktig arena att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ, eftersom en stor del av befolkningen nÄs via denna och olika hÀlsobeteenden kan pÄverkas innan ohÀlsa uppstÄr. En framgÄngsrik strategi för att skapa hÀlsosammare arbetsplatser Àr att arbeta med friskvÄrd. Om mÀnniskor ska kunna leva hÀlsosamt krÀvs att de fÄr möjlighet att göra det Àven pÄ arbetsplatsen, dÄ hÀlsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvÄrd pÄ företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, Àr MÄleriproduktion AB.

En empirisk studie om vilka faktorer sjuksköterskan anser Àr viktiga i mötet med patienten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som sjuk-sköterskan anser Àr viktiga i mötet med patienten. FrÄgestÀllningen vi utgick ifrÄn var: Vilka faktorer anser sjuksköterskan Àr viktiga i mötet med patienten. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och intervjuade fem sjuksköterskor pÄ en medicinavdelning. Fem huvudkategorier framkom efter analys av materialet.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka vÀrdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumÀrket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumÀrkesomrÄdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumÀrkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumÀrket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utstrÀckning har omprövats. DÄ varumÀrket utvecklas i takt med att samhÀllet i stort utvecklas blir det naturligt att de vÀrdeskapande faktorer som krÀvs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumÀrkesstrategier inkluderar bland annat förmÄgan att kunna blicka framÄt, att kunna berÀtta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal vÀrdeskapande faktorer som tycks vara bestÄende och oberoende av samhÀllsförÀndringar.