Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel. Frågeställningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillämpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har även fått möjlighet att få en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte så viktiga.

Syftet med min studie var att undersöka hur elever i årskurs 7 upplever att utvecklingssamtal och dess förberedelser är en del i deras lärandeprocess, om uteblivna skriftliga omdömen påverkat lärprocessen, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan elevledda jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Med en enkätundersökning jämfördes attityder hos elever från två olika skolor; Tätortsskolan som använde skriftliga omdömen och lärarledda utvecklingssamtal och Storstadsskolan utan skriftliga omdömen och med elevledda utvecklingssamtal. Mina resultat visar:Att större andel av eleverna som fått skriftliga omdömen anser att de fått information om hur de ligger till i de olika ämnena.Att skriftliga omdömen är mindre bra på att kommunicera till elever hur de ska göra för att utvecklas.Att en stor del av elever med lägre betyg inte förbereder sig inför elevledda utvecklingssamtal och är svåra att engagera i sin lärprocess.Att det är stor skillnad på elevledda respektive lärarledda samtal beträffande vem eleverna tycker pratar mest, men det är inga signifikanta skillnader i hur de olika typerna av samtal bidrar till elevernas lärprocess..

I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades.Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin.

Syftet med detta examensarbete är att komma underfund med hur introduktionen kan förbättras för nyanställda arbetsledare utan tidigare erfarenheter från arbetsområdet. Examensarbetet är en respons på Peabs interna enkät som under ett antal år belyst hur medarbetarna bland annat ser på trivseln och arbetsmiljön på sin arbetsplats. Denna enkät är till för att finna förbättringsområden. Flera anger att de anser att introduktionen är otillräcklig och behöver förbättras.Denna rapport använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer av tio personer med koppling till yrkesrollen arbetsledare samt ytterligare tio kompletterande intervjuer.De huvudsakliga slutsatser och förbättringsförslag som dragits från intervjuerna är att nyanställda arbetsledare ska få tillgång till bättre arbetsbeskrivningar om hur Peabs arbetsmetoder och vad dess kärnvärden är och dessutom få klart för sig vad företaget har för förväntningar på de nyanställda.Större delen av intervjupersonerna ansåg att någon form av strukturerad utvecklingsplan var att föredra. Under rapportskrivandet upprättades följaktligen en sådan, som anger vilka moment och fördjupande kurser som är lämpliga för en nyanställd arbetsledare.

Syftet med undersökningen var att analysera de anställdas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid Luleå Kommuns Äldrevårdsomsorg, samt att ge Luleå Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling på ett kostnadseffektivt sätt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvåfaktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen är baserad på och ligger till grund för enkäten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anställda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkäten från Luleå Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansåg till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansåg detta).

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

Syftet med denna uppsats var att visa hur individuell lönesättning påverkade lärare och förskollärares uppfattning om sin situation. Jag ville dessutom visa om dessa gruppers upplevelser skilde sig från varandra. Slutligen var syftet också att jämföra lärarna och förskollärarnas upplevelser med det som var deras löneavtals syfte att de skulle uppleva. För att kunna uppfylla syftet utförde jag en fallstudie på ett rektorsområde I Östergötland. På rektorsområdet utförde jag en intervju av rektorn, som också var lönesättare, för att få veta hur lönesystemet såg ut samt hur väl det fungerade ur hennes synvinkel.

Syftet med vår undersökning är att undersöka hur eleverna upplever att deras IUP hjälper dem i deras progression inom matematik. För att ta reda på detta använder vi oss av intervjuer av elever i skolår fem. Resultatet visar att eleverna är väl medvetna om vad som står i deras individuella utvecklingsplan för matematik och att de anser att den hjälper dem i deras progression i ämnet..

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

Each student in elementary school will under current policy documents have an individual development plan (IEP) from 1 January 2006. The plan should primarily aim for a higher goal achievement, but also to the student to gain a greater understanding of their own learning process and knowledge. My experience is that some students, despite efforts IUP have difficulty seeing their own learning process and it has been the starting point of my study. The aim of the study has been to investigate and analyze teachers work with individual development plans from the first grade to the sixth grade from a teacher's perspective. The goal was to identify strategies and techniques that could help develop IUP as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om vi genom att öka medvetenheten hos elever om olika intelligenser kan främja deras individuella inlärning. Genom att aktivt arbeta med fem av Howard Garders åtta intelligenser introducerades eleverna till olika inlärningsstilar, som de sedan även fick arbeta med i ett temaarbete om sagor. Metoderna vi använde oss av för att mäta om en ökning skett gällande medvetenheten om intelligenser och om den individuella inlärningen därmed främjats, var två enkättillfällen samt sju loggbokstillfällen. Den första enkäten, intervjuenkäten, presenterades i början av praktiken, innan arbetet med intelligenserna påbörjats. Den andra enkäten, utvärderingsenkäten, genomfördes i slutet på praktiken för att se om en ökning av medvetenheten om intelligenser och individuell inlärning skett.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Examensarbetet bygger på 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrån två skolor som finns i två medelstora kommuner i Skåne. Jag har valt pedagoger i två skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillämpar arbetet med individuell inlärning utifrån vad som står i läroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger på svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger använder sig av olika individuella inlärningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder än möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlärning var svår att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.