Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmÄga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktÀr har som syfte att synliggöra hur sjÀlvbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmÄga i engelska för grundskolans senare Är genom att besvara hur vÀl elevernas förmÄga att bedöma sina egna texter pÄ engelska utvecklas samt hur kvalitén pÄ elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med sjÀlvbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen bestÄr av elevskrivna texter, deras sjÀlvbedömningar samt lÀrarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur vÀl eleverna har kunnat göra en pÄlitlig sjÀlvbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att dÀrefter diskuteras och analyseras. Jag har dÄ utgÄtt frÄn att lÀrarens bedömning Àr den mest trovÀrdiga.

En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention pÄ tre sessioner å tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). MÄlet var att undersöka deltagarnas reaktioner pÄ interventionen och att se huruvida ACT kan tÀnkas pÄverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre mÄnaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjÀlp av enkÀter och skriftliga utvÀrderingar, medan förÀndring i stressupplevelse och copingresurser mÀttes med sjÀlvskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 anvÀndes för att mÀta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.

Studien avser att ta reda pÄ hur tron Àr utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med sÀrskilt fokus pÄ privatreligiositet. MÄlet Àr att fÄ insikt över i vilken grad tron Àr individualiserad och i vilken grad tron Àr formad utifrÄn traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning dÀr fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. FrÄgestÀllningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser pÄ sin tro och hur den Àr utformad. Avsikten har varit att se hur vÀl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sÀgas vara formad utifrÄn individuell tolkning med förtecken Ät privatreligiositet.Studien pekar pÄ en tydlig dubbelhet dÀr Ä ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i mÀnniskors formande av tro, vilket pekar pÄ vikten av en plausibilitetsstruktur.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handlÀggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina Àrenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frÄgestÀllningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssÀkring) har varit en röd trÄd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gÀllande erbjudande samt upprÀttande av planerna. Resultaten visade dock pÄ att man upplever att planerna tjÀnar ett bra och tydligt syfte, om det Àr möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Abstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement?s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners? Union?s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.The theoretical starting point is Engels? view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class.

Kvinnor som genomgÄr en inducerad abort Àr inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som pÄverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa kÀnslor i samband med sin abort, de vanligaste kÀnslorna som uttrycktes i ord var; orÀttvisa, sorg, vemod, tomhet, Änger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Det Àr sedan lÀnge kÀnt att sömn pÄ sjukhus Àr ett viktigt grundlÀggande behov för tillfrisknad. Det finns en bristande uppmÀrksamhet frÄn sjukvÄrdpersonal om sömnproblematiken som finns pÄ sjukhus, och miljöfaktorer som kan pÄverka patienters sömn negativt. Dessa faktorer kan förbÀttras om problemen identifieras och ÄtgÀrder vidtas för att förbÀttra sömnmiljön. Syftet med studien var att belysa miljöfaktorer som kan pÄverka patienters sömn pÄ sjukhus. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie dÀr 21 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

Bakgrund: Det Àr inte ovanligt att barn ligger pÄ sjukhus för postoperativ vÄrd. För sjuksköterskan Àr en viktig del i den postoperativa vÄrden att försöka lindra den postoperativa smÀrtan. För att detta ska ske pÄ ett sÀkert sÀtt utför sjuksköterskor smÀrtbedömningar. Det finns en del hjÀlpmedel att tillgÄ men det krÀvs ocksÄ en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker smÀrta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smÀrtbedömning, med hjÀlp av smÀrtskattningshjÀlpmedel, hos barn med postoperativ smÀrta.

Individernas syn pÄ hÀlsa och sjukdom bestÀms utifrÄn deras kulturella bakgrunder. I ett mÄngkulturellt samhÀlle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvÄrdnad till varje vÄrdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. UtifrÄn denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen pÄ denna sjukdom och dess egenvÄrd. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvÄrden ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrÄn det bildades fyra teman vilka besvarar frÄgestÀllningarna.

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur lÀsförstÄelse av en text pÄverkas av referensramar. I undersökningen jÀmfördes skriftliga ÄterberÀttelser av lÀsta texter mellan tio elever som lÀser svenska som modersmÄl och tio elever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ grundskolans senare Är. Varje elev fick lÀsa tre texter dÀr tvÄ av de tre texterna hade innehÄll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns bÄde en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmÄl och eleverna med svenska som andrasprÄk i deras ÄterberÀttelser dÀr de senare tenderade att sakna viktiga ord och hÀndelser förknippade med traditionsfirande i de tvÄ texterna som handlade om detta.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lÀrares undervisning om sÀrskrivningar. Det görs utifrÄn frÄgestÀllningarna:Hur uppfattar elever sÀrskrivningar?Hur beskriver lÀrare att de arbetar med sÀrskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frÄgestÀllningar byggdes studien pÄ en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lÀrare som undervisar i svenska samt med sju elever i Ärskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats, vilken Àr den grund studien vilar pÄ. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Skam och skuld Àr tvÄ emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstÄnd, sÄsom depression, Ängest, tvÄngssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenÀgenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT pÄverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenÀgenhet, men för skuldbenÀgenhet visade kontrollgruppen högre vÀrden Àn den kliniska gruppen. SkambenÀgenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenÀgenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lÀrare i Ärskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus pÄ matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger lÀngre fram i kunskapsutvecklingen Àn genomsnittet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ vi valt att göra intervjuer som dÀrefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgrÀnsats genom att vi har tagit del av sex lÀrares syn pÄ matematiskt starka elever frÄn olika skolor. LÀrarna har valts genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ vi har haft begrÀnsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.