I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur en förÀndring av tonarten kan pÄverka en lyssnares upplevelse av en lÄt, hur lyssnarens kÀnslomÀssiga reaktioner pÄverkas nÀr lÄten fÄr en annan tonart Àn originalet, utan att för den skull Àndra nÄgot annat i det musikaliska framförandet. Jag har i undersökningen anvÀnt mig av tvÄ nyskrivna lÄtar i tre olika tonarter/tonhöjder som utgÄngspunkt i ett lyssningstest dÀr testpersonerna fick svara pÄ en enkÀt som fokuserade pÄ hur de kÀnslomÀssigt upplevde respektive version. Testet genomfördes i tvÄ omgÄngar med tvÄ olika testgrupper, ?musiker? och ?mer allmÀnt musikintresserade?. Resultatet redovisas i form av stapeldiagram som visar hur de olika versionerna av lÄtarna uppfattades av testpersonerna.

Underso?kningen syftar till att beskriva den teoretiska och den praktiska interna kommunikationen pa? Systemair AB, med fokus pa? kommunikationsprocessen vid nylanseringar, upphittade fel i dokumentation samt reklamationer. Fra?gesta?llningarna jag anva?nt a?r: Hur ser kommunikationsflo?det ut teoretiskt? Hur fungerar det i praktikenFo?r att fa? fram ett resultat har jag dels studerat fo?retagets skriftliga rutiner, och dels anva?nt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Jag har intervjuat totalt 12 ansta?llda pa? 6 olika avdelningar som pa? ett eller annat sa?tt bero?rs i en eller flera av de utvalda processerna.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en inblick i hur nÄgra lÀrare i Ärskurs fyra och fem tÀnker och planerar för att inkludera alla elever och fÄ dem, Àven de med koncentrationssvÄrigheter, att klara av skolan och fÄ de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med nÄgra erfarna lÀrare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev dÀrför lite olika beroende pÄ vilken skola det var och pÄ den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar pÄ. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjÀlp och uppmuntran, goda förÀldrakontakter och goda relationer mellan lÀrare och elev var faktorer som togs upp.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att genom granskning av vetenskaplig litteratur undersöka hur de riskfaktorer i arbetet som orsakar utbrÀndhet bland sjuksköterskor kan förebyggas. Frekvensen av utbrÀndhet i Sverige har ökat sedan slutet av 90-talet och de riskfaktorer som har identifierats av olika forskare Àr av organisatorisk, individuell och social genes. För att uppnÄ syftet gjordes en litteraturstudie som grundar sig pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes DemeroutiŽs Job Demand-Resourcesmodell för att tydliggöra begreppet utbrÀndhet. MÀtinstrumentet MBI anvÀndes ocksÄ för att förklara hur utbrÀndhet kan mÀtas.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lÀrares undervisning om sÀrskrivningar. Det görs utifrÄn frÄgestÀllningarna:Hur uppfattar elever sÀrskrivningar?Hur beskriver lÀrare att de arbetar med sÀrskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frÄgestÀllningar byggdes studien pÄ en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lÀrare som undervisar i svenska samt med sju elever i Ärskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats, vilken Àr den grund studien vilar pÄ. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

I detta arbete redovisas en undersökning av förskol- och grundskollÀrares uppfattning om det konkreta materialets betydelse för ökad kommunikation i klassrummet ? mellan lÀrare/elev och mellan elev/elev. Eftersom undersökningen Àven var en utvÀrdering av ett matematikprojekt som gjordes pÄ uppdrag av rektor pÄ den skola dÀr min studie genomfördes - var undersöknings­gruppen given. Nio lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 och 2 deltog i intervjuer dÀr frÄgorna utgick frÄn seminarierna lÀrarna tog del av. Dessa seminarier syftade till att ge lÀrarna utbildning i hur kommunikationen i klassrummet kan öka genom att konkret material anvÀnds i undervisningen.

Bakgrund: Cirka 70 % av alla kvinnor i vÀrlden har nÄgon gÄng blivit utsatta för vÄld. Forskning visade att det fanns en rÀdsla hos vÄrdpersonalen för att ta upp problemet med kvinnorna. VÄrdpersonal har ett ansvar nÀr det gÀller att upptÀcka och identifiera vÄldet som kvinnan upplevt. Syfte: Syftet var att belysa fysiskt vÄldsutsatta kvinnors upplevelser av vad som kÀnnetecknar en god vÄrdrelation. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie, detta med hjÀlp av 11 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmÀssigt och socialt genom relationen till hÀstar och ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullstÀndig observatör har genomförts och innehÄllet i tvÄ hÀstböcker har studerats. Dessa hÀstböcker Àr en individuell dokumentation för varje elev och ridtillfÀlle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog. De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framtrÀdande Àr att de utvecklas fysiskt men ocksÄ att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmÄga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism sÄ mÄr de vÀl och blir harmoniska.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik fÄr rörelserestriktioner i tre mÄnader. Förutom den fysiska begrÀnsningen efter ett trauma som höftfraktur pÄverkar Àven restriktionerna aktivitetsförmÄgan pÄ olika sÀtt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?kÀnsla av att vara utelÀmnad? och ?rÀdsla och osÀkerhet gjorde att vÀrlden krympte?.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som pÄverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien bestÄr av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser pÄ aktivering som en bra och nödvÀndig ÄtgÀrd, som bÄde har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt pÄ stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer pÄ tre nivÄer som pÄverkar arbete med aktivering:SamhÀllsnivÄ: SocialtjÀnstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skÀrpta regelverk, information och samverkan;OrganisationsnivÄ: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;IndividnivÄ: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn pÄ aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mÄl och syn pÄ framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjÀnsten..

av C-kursen, vad de bedömer och vilka bedömningsmetoder de anvÀnder sig av. Bedömningen jÀmförs med kursplanens mÄl och betygskriterier. Dessutom reflekterar jag över vilka skillnader i bedömning som finns mellan olika lÀrare. För att fÄ flera aspekter pÄ bedömningen har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem sfi-lÀrare pÄ fyra olika orter.Studien visar att alla informanter försöker finna stöd i kursplanen i sin bedömning men att tvÄ informanter explicit nÀmner att de upplever kursplanen som otydlig. Samma tvÄ lÀrare arbetar ocksÄ pÄ de tvÄ orter dÀr man utvecklat egna C-prov som till formen pÄminner om de nationella proven.

VÀrlden blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och tÀtorter stÀlls högre krav pÄ kvaliteten i urbana miljöer. MÄnga skogsmiljöer i tÀtorter saknar tydlig mÄlbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lÀmnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svÄranvÀnda landskap. Genom variation i karaktÀrer och platser kan större möjligheter för sÄvÀl rekreation som för vÀxt- och djurliv skapas och dÀrmed en rikare naturupplevelse. MÄnga skogar har försvunnit som inslag i urbana omrÄden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förÀndring av hur tÀtortsnÀra skogar behandlas Àr dÀrför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts pÄ ett skogsomrÄde i KÀvlinge i sydvÀstra SkÄne, kallat Högalidskogen. SkogsomrÄdet valdes dÄ det Àr en tÀtortsnÀra skog med centralt lÀge i byn med nÀrhet till bostÀder och skolor och skogen var frÄn början tÀnkt att fungera som en nÀrrekreationsskog.

Bakgrund: NÀthandel har pÄ kort tid ökat nÀstintill lavinartat vilket kommer som en följd av att allt fler mÀnniskor idag Àr uppkoplade pÄ Internet. Det öppnar upp för företagen att hitta nya sÀtt att konkurrera pÄ samtidigt som avstÄnden mellan kunder och företag minskar. Företagen mÄste hitta nya sÀtt att utmÀrka sig pÄ, och genom att utforma sina nÀtbutiker pÄ ett sÀtt sÄ att kundernas sinnen engageras möjliggör företagen för dessa att skapa sig en mer individuell upplevelse.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ur ett företagsperspektiv studera hur företag inom modebranschen kan arbeta med syn- och hörselsinnena för att förstÀrka kundupplevelsen pÄ nÀtet.Metod: Arbetet bestÄr av intervjuer med marknadschefer och webbansvariga för fyra nÀtbutiker i Sverige. Det Àr en kvalitativ studie som genomförts dels med intervjuer men Àven med stöd av observationer.Resultat och slutsatser: I dagens konkurrens pÄ Internet Àr det viktigt att företag, och nÀtbutiker, finner nya sÀtt att differentiera sig pÄ. Genom att tillÀmpa strategier för hur syn- och hörselsinnena pÄ bÀsta sÀtt kan stimuleras hos kunden, kan nÀtbutikerna skapa sig konkurrensfördelar..