Amning Àr viktig ur mÄnga aspekter. Om amningen inte fungerar kan det fÄ kÀnslomÀssiga konsekvenser för den nyblivna modern och anknytningen till barnet kan ocksÄ pÄverkas negativt. Tiden för nyblivna mödrar att tillgodogöra sig amningskunskaper och -fÀrdigheter pÄ BB har minskat pÄ senare Är dÄ vÄrdtiden har kortats. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av amningsstöd pÄ BB. Elva vetenskapliga artiklar granskades och bedömdes.

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.

Genom vÄr undersökning ville vi ta reda pÄ om SALSA, Vodafones data warehouse tillgodoser anvÀndarnas informationsbehov. Som stöd för vÄr analys jÀmförde vi befintliga teorier inom omrÄdena information samt data warehouse, med tillÀmpning i verkligheten genom vÄrt referensföretag. Undersökningen har utförts genom skriftliga intervjuer samt enkÀter, dÀr tvÄ olika undersökningsgrupper ingÄtt. Den ena gruppen har utgjorts av SALSAs utvecklare och den andra av SALSAs anvÀndare. Den hypotes som vi arbetat med Àr "SALSA tillgodoser anvÀndarnas informationsbehov" med underfrÄgorna "Vilka krav kan anvÀndarna rimligen stÀlla pÄ SALSA?", "Vilken information saknar anvÀndarna att fÄ fram frÄn SALSA?", "Vilka förslag pÄ förbÀttringar gÀllande SALSA har anvÀndarna?" samt "RÀcker anvÀndarforum för att framföra anvÀndarnas synpunkter pÄ SALSA?". DÄ vi analyserat och bearbetat materialet frÄn enkÀtundersökningen samt besvarat vÄra frÄgestÀllningar, har vi verifierat vÄr hypotes.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva ett antal perspektiv pÄ huruvida kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa gÄr att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle pÄverka Àmnet utifrÄn betyg- och bedömningssynpunkt.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt erfarna idrottslÀrare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt lÀrarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt experter pÄ att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och lÀraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid Àr ett hinder, att lÀraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket Àven innebÀr en ökad arbetsbörda för lÀrarna.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp pÄ 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 pÄ ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fÄtt sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lÀrare och de har med hjÀlp av dem och skriftliga instruktioner i lÀroboken Svenska A, dÀr kÀlltexten Samarbeta för att överleva har hÀmtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nÀmns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjÀlp av diagram som sedan kommenteras. NÄgra av dragen har eleverna anvÀnt sig av utan problem, sÄ som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krÀvts om man hÄrdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text sÄ att majoriteten av innehÄllet Àr egenformulerad text.Som slutsats ges rÄd om att eleverna behöver fÄ hjÀlp och tid att trÀna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de sjÀlva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillrÀckligt omskrivet för att vara refererande text. .

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Den i dagslÀget mycket komplicerade IAS 39 som bland annat berör sÀkringsredovisninghade en del till den stora finanskrisen enligt vissa. Oavsett bakgrund sÄ har utveckling av enny redovisningsstandard för att ersÀtta och förenkla sÀkringsredovisning pÄskyndats. Ettförsta utkast av förslag till förÀndring för redovisning av sÀkringar presenterades i december2010. IASB som leder arbetet har redan kritiserats, sÄ hur tar anvÀndarna ? företagen emotförÀndringsförslagen? Genom att ta del av företagens skriftliga Äsikter Àr studiens syfte attundersöka attityderna till förslagen i exposure draft IFRS 9 Fas III SÀkringsredovisning.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr datainsamlingen bestÄr av comment letters i vilka företag harskrivit sina kommentarer och uttryckt sina attityder i olika frÄgor om förÀndringsförslagenstÀllda i exposure draft specifikt skrivna angÄende IFRS 9 Fas III SÀkringsredovisning.

Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar pÄ förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en nÀrvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig pÄ observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i Àmnet. Tyngdpunkten för vÄrt teoretiska perspektiv utgÄr frÄn Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som Àr bÄde skriftliga och filmade Àr kvalitativt redovisade och analyserade.Observationerna visar pÄ att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta Àr inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation dÄ möjliggörs.

FrĂ„gestĂ€llning: ?Är svenska yrkesofficerares sprĂ„kkompetens relevant i förhĂ„llande till uppgifteri en internationell miljö??Syfte: Att fĂ„ ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) sprĂ„kkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och dĂ€rtill hörande teorier anvĂ€nts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet frĂ„n EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rĂ€tt sprĂ„kkompetens pĂ„ papperet. Deras faktiska sprĂ„kkompetens, inteminst vad gĂ€ller svenska sprĂ„ket, understiger dock deras formella dito. Den sprĂ„kkompetens somFM föreskriver Ă€r i huvudsak relevant, men Ă€r i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska sprĂ„ket ligger rĂ€tt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida sprĂ„kkompetensmĂ„ste utvecklas.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik anvÀnds som ett verktyg och en metod för lÀrande pÄ förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vÄr empiri för nÀrmare analys och bearbetning och dÀrefter kategoriserat det centrala för vÄr studie. Det som framkommit i studiens resultat Àr att musik frÀmst ses som en glÀdjekÀlla, men ocksÄ som kultur- och individförstÀrkare genom individuell utveckling, sÄsom sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förstÄelse inom andra Àmnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförstÄelse i matematik och sprÄkinlÀrning. Slutsatsen av denna studie Àr att pedagogerna Àr medvetna om musikens utvecklingspotential i lÀrandesammanhang, att de Àven anser att de borde anvÀnda sig mer av den som ett lÀrandeverktyg i det dagliga arbetet..

Detta Àr en undersökning av grammatiska skillnader mellan de tvÄ betygen A och C i det skriftliga nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att undersöka om grammatiska skillnader har nÄgon pÄverkan pÄ om elevtexten erhÄller betyget A eller C. Undersökningen inkluderar olika variabler och fokuset i studien ligger frÀmst pÄ den syntaktiska grammatiken. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr av kvantitativt slag. Materialet Àr hÀmtat frÄn det nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet vÄrterminen 2013.

Tidigare forskning belyser den pÄfrestande tid nyutexaminerade sjuksköterskor befinner sig i under intrÀdet till den nya yrkesrollen. Studiens syfte var att genom intervju undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första introduktion. Nio sjuksköterskor deltog i studien. Under introduktionen sker ett rollbyte frÄn student till legitimerad sjuksköterska med tillhörande ansvar. Rollbytet skapar stress och osÀkerhet vilket leder till ett stort behov av stöd och samtal.