Mycket talar för att den svenska doktrinutvecklingsprocessen inte fungerar. Frågan som dåinfinner sig är: Hur står det till med den svenska doktrinutvecklingen? Syftet med denna uppsats äratt undersöka, diskutera och värdera den svenska doktrinutvecklingsprocessens funktionssätt.Uppsatsen avsåg att undersöka den svenska doktrinutvecklingsprocessen genom att mäta gradenav institutionalisering och formalisering i den svenska doktrinutvecklingsprocessen. Därigenomerhölls slutsatser som kunde nyttjas för att utveckla doktrinutvecklingsprocessen. Graden avformaliseringen mättes genom en jämförelse mellan en ideal doktrinutvecklingsprocess och densvenska doktrinutvecklingsprocessen.

Kriget är ett återkommande ämne och ständigt produceras ny litteratur och andra dokumentationer i ämnet. På många platser runt om i världen finns det även fortfarande spår från krigsåren, detta inte minst i Finland. Under denna tidsperiod deltog Finland i två krig: vinterkriget 1938 och fortsättningskriget 1941-44. Om dessa krigsrelaterade händelser har det skrivits i mängder, både skönlitterärt och historiskt, även på individnivå där hågkomstmaterial samlats in. Det här är ingen uppsats om kriget i sig, utan om hur man berättar om det samt vad dessa berättelser säger om just individ och kollektiv.

Företag vill genom belöningar skapa motivation hos anställda så att de utför sina arbetsuppgifter bättre. Den här uppsatsen behandlar två belöningssystem som inte belönar på likartade sätt. Avsikten med detta har varit att jämföra dessa belöningssystem och försöka förklara vad som skiljer dem åt när det gäller att motivera de anställda. De undersökningsobjekt som valts är Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen, som är ett kollektivt vinstdelningssystem där alla anställda får en lika stor del av vinsten, samt Telia kundtjänsts individuella prestationsbaserade belöningssystem. Intervjuer skedde med en person i ledningen och med en anställd på vardera företag.

Gender mainstreaming kan sägas vara en central del av dagens jämställdhetsarbete, i Sverige och utomlands. Strategin som fick sitt definitiva genombrott i och med FN:s fjärde kvinnokonferens 1995 har på kort tid anammats av otaliga länder och organisationer. Strategin kan ur ett feministiskt synsätt anses vara radikal då den grundläggande tanken är att en (re)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av policyprocesser skall ske, så att jämställdhetsperspektivet är inkorporerat i alla policys på alla nivåer och i alla steg, av de aktörer som normalt är involverade i policyskapande. I det här arbetet belyses den process genom vilken spridningen av gender mainstreaming har skett. Likaså behandlas Sveriges roll i policyöverföringen av gender mainstreaming.

Föräldrakoordination är en barnfokuserad alternativ konfliktlösningsmetod som praktiserats i Sverige sedan 2009. Denna intervjustudie har undersökt separerade föräldrars upplevelse av att få stöd i sitt föräldrasamarbete av en föräldrakoordinator. Intervjuer har genomförts med sju föräldrar som haft insatsen föräldrakoordinator under minst sex månader. Samtliga deltagande föräldrar har flera års erfarenhet av svårlösta konflikter med den andra föräldern och har tidigare provat andra former av konfliktlösningsinsatser. Resultaten visar att föräldrarna upplevt metoden som hjälpsam när det gäller att öka samarbetsförmågan, sänka konfliktnivån och förbättra barnens mående.

Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning.

Lidande är en individuell, subjektiv och komplex upplevelse med en negativ mening som en person tilldelar en situation eller ett hot. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom. 10 vetenskapliga artiklar har analyserats med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att leva i hopplöshet: Att tvingas till förändringar i livet: Att känna brist på kontroll: Att inte blisedd. Resultatet visade att personer med kronisk sjukdom upplevde livet som hopplöst och kaotiskt. De tvingades förändra det dagliga livet, framtidsplanerna och kände att kroppen svek.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytränare arbetar med att utveckla individer genom målsättning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser.Frågeställningarna har varit: Hur arbetar elittränare inom bandy med individuell målformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittränare inom bandy med individer gällande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittränare inom bandy konflikter i lagprocessen?MetodUndersökningen gjordes på allsvenska tränare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, föreställningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig på föreställningen/uppfattningen att två av respondenterna var kunniga angående coachande samtal och två var mindre bekanta med sådana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem tränare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen).

Syftet med denna studie är att undersöka grundskoleelevers kunskaper om energiflödet på jorden. 73 elever i nionde klass har deltagit i enkätundersökningen och besvarat 6 frågor av öppen karaktär om energikedjor i jordens energiflöde. Min utgångspunkt är en tidigare genomförd undersökning inom samma område, som var en del av utvärderingen av grundskolans utbildning som Skolverket stod bakom 1995. Utifrån jämförelser med resultaten från skolverkets undersökning dras nya slutsatser. En slutsats är att elever presterar bättre på skriftliga uppgifter om jordens energiflöde då de får förklara enskilda energikedjor i riktning bakåt.

Det här arbetet har som syfte att genom en jämförelse av olika analysmetoder för clickstream-data kunna fungera som en vägledning när en metod ska implementeras. Metoden som använts vid jämförelsen är litteraturstudie i och med att de analyseringsmetoder som ska undersökas redan är framtagna och kunskap om dem fås genom att studera litteratur i vilka de förekommer. Ett antal kriterier används sedan vid själva jämförelsen, anledningen till detta är att metoderna ska jämföras utifrån en gemensam grund.De metoder som uppfyllde kraven för de olika kriterierna bäst var page events fact model och subsession fact model. Subsession fact model kan dock upplevas som det bästa valet i alla lägen men samtidigt är den kanske lite överdriven om clickstream-datan bara ska användas till att se hur besökarna använder varje individuell sida för att användas i designsupport syfte. Det går alltså att påvisa att syftet styr vilken metod som är mest lämpad..

Fotbollsintresset har de senaste åren ökat avsevärt i Sverige. Man skulle kunna säga att framgången i VM 1994 var en bidragande orsak. Supporterpolis blev ett känt begrepp i samband med arrangemanget av EM i Sverige 1992. Fotbollshuliganism, dvs. våld som uppstår i samband med fotboll, är dock på intet sett något nytt fenomen i vårt samhälle.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

Background:Alzheimer's disease is a disease that primarily affects the elderly but also younger people. Alzheimer's disease is a type of dementia which means that you get changes in the cerebral cortex and cells gradually die. The disease causes memory loss and things that were obvious before will be difficult for the sufferer. Alzheimer's disease also affects next of kin to a large degree; they will have to take a great responsibility. The next of kin are entitled to support from healthcare.Aim:The aim was to highlight next of kin' experiences of healthcare to their family members with Alzheimer's disease.Method: The study was based on narratives, which in this case means analysis of autobiographies.

Forskning har visat att beröm tenderar att ge negativa effekter på lärande och att det därmed inte leder eleven framåt i sin utveckling. Forskningen menar att beröm istället fungerar som en form av summativ bedömning. Mot denna bakgrund var mitt syfte att genom en kvalitativ studie, via lektionsobservationer och lärarintervjuer, undersöka hur idrottslärare använder feedback i sin undervisning och därmed i vilken form den uttrycks i och vilken funktion den har. Resultatet visade att lärarna använder beröm som den primära källan för feedback, med kommentarer som ?Bra!?, ?Bra jobbat!?, ?Härligt!? och ?Snyggt!?.