Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Att anvÀnda sig av fler metoder Àn enkÀter och skriftliga frÄgor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhÀllet att delta pÄ sina egna villkor. En varierad medborgardialog Àr sÀrskilt viktig i diversifierade bostadsomrÄden. Att fÄ vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskÀnsla i bostadsomrÄdet. Delaktighet och medbestÀmmande har visat sig vara sÀrskilt betydelsefullt för boende med utlÀndsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan Àr en gemensam förtroendegrund.

SAMMANFATTNING Titel: Könsstruktur & lönesamtal Författare: Anna Carlbrant, Erica Jönsson och Lisa Nilsson Handledare: Marie Aurell och Marie Hemming, BTH Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC007 Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ om och i sÄ fall hur könsstrukturen förÀndras eller upprÀtthÄlls med tillÀmpning av lönesamtal som en del av individuell lönesÀttning. Metod: För att kunna uppnÄ syftet med vÄr uppsats valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade kvinnorna i den organisation vi besökte. Slutsats: Vi har kommit fram till att lönesamtalet kan ses som bÄde möjlighet och hinder för kvinnorna beroende pÄ yttre faktorer och individens beteende. Den faktor vi ser som avgörande för att förÀndring av könsstrukturen ska kunna ske Àr graden av medvetenhet om könens betydelse i organisationen hos bÄde ledning och anstÀllda..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

I denna litteraturstudie har jag tittat pÄ hur den kristna kyrkans syn pÄ kvinnans hÄr har utvecklats frÄn Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta Àmne var min förvÄning dÄ jag upptÀckte att Nya Testamentet innehÄller regler som sÀger att kvinnan ska bÀra huvudbonad. Jag trodde inte att tÀckandet av kvinnans hÄr hörde hemma inom den kristna kyrkan.Syftet med uppsatsen Àr belysa att Första Korintierbrevet varit grundlÀggande för den kristna kyrkans syn pÄ kvinnans hÄr och att detta har kommit att pÄverka kvinnans stÀllning och rörelsefrihet i samhÀllet, Ànda in pÄ 1900-talet. Jag fann att Àven den kristna kyrkan utfÀrdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hÄr att göra under det första Ärtusendet. DÀrefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundlÀggande dÄ seder skapats som sagt att kvinnan ska tÀcka sitt huvud och hÄr dÄ hon lÀmnade hemmet.

Denna undersökning Ă€r baserad pĂ„ en fallstudie pĂ„ en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att anvĂ€nda oss av under arbetes gĂ„ng var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjĂ€lp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig pĂ„ barn och utbildningsnĂ€mnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi sĂ„g att allt fler förskolor valde att profilera sig.

Syftet med vÄr litteraturstudie Àr att beskriva hur en livsstilsförÀndring och livstilsskillnader kan pÄverka utvecklingen av det metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjÀlp och stöd vid livsstilsförÀndringar. FrÄgestÀllningar Àr: Vad Àr effekten av en livsstilsförÀndring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar anvÀndes i litteraturstudien för att besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförÀndring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar Àven pÄ att sjuksköterskan, genom att ge individuell rÄdgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstÄnd.

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Arbetet syftar till att visa lÀrares och specialpedagogers syn pÄ sitt pedagogiska arbete med elever som har fÄtt diagnosen dyslexi. Undersökningen Àr utförd i utvalda skolor i grundskolans senare del i Kristianstad kommun och vi har gjort den ur bÄde ett lÀrarperspektiv och ur specialpedagogernas synvinkel. Detta för att fÄ en helhetsbild av hur skolan möter elever som har fÄtt en dyslexidiagnos. Resultatet visar pÄ en tydlig skillnad mellan skolorna gÀllande deras hjÀlpinsatser för sina dyslexielever. Undersökningen visar Àven pÄ skillnader mellan skolorna gÀllande syn pÄ diagnos, antal elever med dyslexidiagnos samt utbildningsnivÄ hos berörd personal.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka metoder tre gymnasielÀrare anvÀnder sig av för att frÀmja en god litterÀr lÀsförstÄelse och jÀmföra detta med metoderna loggbok, lÀslogg och litteratursamtal som forskning bland annat föresprÄkar. Vidare Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterÀra lÀsförstÄelseutveckling. Metoderna som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen Àr ett stort problem för lÀrare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill ocksÄ samtala mer om sin lÀsning med lÀraren nÀrvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlÀmningar Àr vanliga metoder men att skriva lÀsloggar och loggböcker Àr ovanligt och detta till stor del pÄ grund av tidsbrist och att loggar Àr en svÄrmotiverad metod för eleverna..

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

I dennna uppsats Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielÀrare i svenska och/eller religion pÄ teoretiska gymnasieprogram förhÄller sig till bedömning av elevarbeten inlÀmnade efter elutdatum. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka argument lÀrarna har för sitt bedömningssÀtt samt vilka ramfaktorerna Àe som kan tÀnkas styra deras möjligheter och begrÀnsningar. Med elevarbeten menar vi enskilda, skriftliga inlÀmningsarbeten. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en intervjuguide och utgÄr frÄn den fenomenografiska ansatsen för att lyfta fram lÀranas uppfattningar som dÀrefter tolkas utifrÄn ramfaktorteorin dÀr vi utröner sÄvÀl yttre som inre ramar. LÀrarnas uppfattningar delas in i tre huvudkategorier: slutdatum - absolut, stöd i styrdokumenten samt disskussioner kring slutdatum mellan kolleger.

Bakgrunden till examensarbetet Àr att det stÀlls alltmer krav pÄ byggindustrin nÀr det gÀller kortare projekttider och minskade omkostnader för att nÄ projektframgÄng. Byggandet Àr ett nödvÀndigt villkor för bland annat samhÀllsutveckling och tillvÀxt. Byggindustrin fÄr dock mÄnga gÄnger kritik för bland annat brister gÀllande kundtillfredsstÀllelse, kvalitet, effektivitet och utvecklingsförmÄga.Ett sÀtt att nÄ projektframgÄng Àr effektivisering av hela försörjningskedjan i en byggprocess genom ökad samverkan. En bÀttre samverkan mellan aktörer i en byggprocess leder i sin tur till en effektivare byggprocess och Àven en indirekt bÀttre fungerande bransch. Detta leder i sin tur till nya möjligheter, högre delaktighet mellan aktörerna, reducerade kostnader och besparningar nÀr det gÀller tid.

Krav pÄ adekvat utbildning Àr beroende pÄ yrkesomrÄde. Inom vÄrdomrÄdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav pÄ att den vÄrd som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie Àr att belysa hur vÄrdlÀrare som undervisar vuxna inom vÄrd- och omsorgsutbildningen ser pÄ begreppet kvalité i vÄrdutbildning. Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vÄrdlÀrare med minst tvÄ Ärs erfarenhet av undervisning i vÄrd- och omsorgsutbildning för vuxna. FrÄgestÀllningar rör vad vÄrdlÀraren anser att kvalitet Àr, samt hur de arbetar med kvalitetsfrÄgor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..