Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anstÀllda under förutsÀttning att den kan förstÄs och Àr relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller pÄ annat sÀtt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekrÀfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet Àr att undersöka om sÀttet att förmedla den information som kommer frÄn ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, kan tÀnkas pÄverka förstÄelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vÄr studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, dÀr faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Insatser för att erbjuda förÀldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvÀrdera individuell förÀldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns fÄ vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign anvÀndes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex förÀldrar till barn i Äldrarna 4-9 Är med utagerande beteende. MÀtmetoderna bestod av Äterkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frÄgeformulÀren sÄsom CBCL, ECBI och BDI.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolan. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus: Hur ser lÀrarna i idrott och hÀlsa pÄ specialpedagogisk undervisning i sitt Àmne? Vad innehÄller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hÀlsa?MetodStudien Àr en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av omrÄdet samt att ge en fördjupad bild av ÀmnesomrÄdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lÀrare pÄ sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

Syftet med studien Ă€r att undersöka sambandet mellan bedömning i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rĂ€ttvis.För att uppnĂ„ syftet i studien anvĂ€nde jag mig av tre frĂ„gestĂ€llningar.Är IUP en vĂ€g till bedömning enligt lĂ€rarna?PĂ„verkar arbetet med IUP eleverna i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa anser idrottslĂ€rarna?Kan en bedömning bli rĂ€ttvis om IUP Ă€r olika utformade enligt lĂ€rarna?Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslĂ€rare pĂ„ fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmĂ€ssigt likvĂ€rdiga och lĂ€rarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvĂ€mlighetsprincipen vilket innebĂ€r vad som var lĂ€ttast genomförbart för mig.Ramfaktorteorin och skolperspektivet Ă€r de teoretiska perspektiven som anvĂ€nds i studien.Resultatet visar att IUP Ă€r ett dokument som anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt i skolan.

Defensiv stolthet kan fÄ konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras frÄn att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebÀr. FrÄgestÀllningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades pÄ 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod.

Kultkontinuitet Ă€r ett omdiskuterat begrepp inom religionshistorisk forskning. Vid övergĂ„ngen frĂ„n en religion till en annan kan olika typer av bestĂ€ndighet ibland urskiljas, exempelvis nĂ€r det gĂ€ller val av kultplats samt handlingar vid denna plats. Ofta har diskussionen kring kultkontinuitet i Norden rört uppförandet av kristna kyrkor pĂ„ förkristna kultplatser. Inom folkreligiositeten har Ă€ven offrandet vid vissa kĂ€llor ansetts ha förkristna anor. LĂ€ngs ÅngermanĂ€lven finns exempel pĂ„ den hĂ€r typen av kĂ€llor, dĂ€r offrande och kĂ€lldrickning frĂ„n katolsk tid och framĂ„t pĂ„stĂ„s ha sina rötter i förkristen kult.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori anvĂ€nds i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras dĂ€r arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge Ă„skĂ„daren av filmen en större mening med bĂ„de berĂ€ttelsen och arketypernas funktioner presenteras.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lÀssvÄrigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar pÄ hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnÄr mÄlen i matematik pÄ grund av att de Àr i lÀssvÄrigheter. Dessutom undersöks om elever i lÀssvÄrigheter fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ mÄlen i matematik samt om pedagoger tar hÀnsyn till elevers lÀssvÄrigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre grundskolor i StockholmsomrÄdet, skolÄr 1-5. Av enkÀtresultatet framgÄr att pedagogerna i regel hjÀlper elever i matematik- och lÀssvÄrigheter med lÀsningen av matematikuppgifter.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att se hur dagens elektroniska spel pÄverkar elevernas sprÄkutveckling, sÀrskilt i modersmÄlet, men Àven att diskutera den engelska och svenska sprÄkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner pÄ engelska, och det svenska (danska för tvÄ av de undersökta eleverna) sprÄket Àr som ett andra modersmÄl hos de flesta av invandrareleverna. Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever i Ärskurserna 6 och 7 samt tvÄ elever frÄn Danmark, som ocksÄ Àr i Ärskurs 6 och 7. Jag intervjuade den första gruppen, samt deras lÀrare för att se hur deras sprÄk utvecklades det senaste Äret i svenska och i engelska. Jag intervjuade ocksÄ den danska gruppen. Resultatet visar att det engelska sprÄket utvecklas mer Àn det svenska och det arabiska sprÄket, men det Àr de arabiska och svenska talsprÄken som utvecklas mer Àn de skriftliga sprÄken. Det visar ocksÄ att spelen kan anvÀnds för nöje, pedagogik och som ett socialt medium. Slutsatsen Àr att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla sprÄket, inte minst i engelska och svenska, men Àven i arabiskan som modersmÄlssprÄk..

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka hur man kan anvÀnda sig av serietecknande och tecknade serier i undervisningen med elever som har Svenska som andrasprÄk och vad elever och lÀrare anser om detta. Syftet har Àven varit att undersöka om - och i sÄ fall - hur arbete med serietecknande och tecknade serier kan frÀmja sprÄkutvecklingen. Undersökningen har baserats pÄ fyra lektioner dÄ eleverna fick arbeta med serietecknande och tecknade serier. Dessa lektioner fick eleverna utvÀrdera. Dokumentationen gjordes genom dagboksanteckningar, kvalitativa intervjuer med deltagande elever och lÀrare samt elevernas skriftliga utvÀrderingar.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvĂ„rdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma pĂ„ avdelningar inom somatisk vĂ„rd. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits mĂ„nga gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvĂ„rdnad. För att kunna uppleva god omvĂ„rdnad krĂ€vdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vĂ„rdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper sĂ„som empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvĂ„rdnadssituationen.