Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förstÄelse för likhetstecknets betydelse i skolÄr 3. I undersökningen anvÀnder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet nÀr de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrÄn deras förstÄelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet pÄ ett sÀtt som stÀmde överens med vad det skriftliga resultatet visade. VÄr undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förstÄelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förstÄelse. Det kan bero pÄ att pedagogers framstÀllning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket pÄ varje sida? men anvÀnder likhetstecknet operativt t.ex.

Följande kvalitativa studie undersökte effekterna av hur nyanstÀllda introduceras i deras arbete. Studien gjordes med syftet att försöka utröna vilka betydelser som introduktionens utformning kan ha för anstÀlldas fortsatta arbetstrivsel, enligt intervjupersonerna sjÀlva. Sammanlagt sex individer, alla relativt nyanstÀllda, deltog i en semistrukturerad individuell intervju. Dessa var frÄn tre olika branscher, dÀr de befintliga introduktionsprogrammen ocksÄ samlades in frÄn. Resultaten indikerade pÄ en samstÀmmighet mellan studien, de teorier och tidigare forskning som uppsatsen bygger pÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Denna rapport behandlar hur polisen bör agera och vad de bör tÀnka pÄ nÀr de skall framföra ett dödsbud. TvÄ andra frÄgor vi ska söka svar pÄ Àr hur en mÀnniska som mottar ett dödsbud kan reagera och vi ska i slutet av arbetet försöka fÄ fram ett förberedelsekort ?inför dödsbud?, eftersom det inte finns nÄgra gemensamma rutiner sen innan. Detta har intresserat oss eftersom vi som polisstuderande inte har fÄtt nÄgon djupare utbildning i Àmnet och saknar erfarenhet av detta sen tidigare. Vi tycker att det Àr viktigt att polisen lÀmnar ett vÀrdigt dödsbud till anhöriga.

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om man som lĂ€rare bedriver en matematikundervisning med sĂ€rskoleelever som bĂ€st gagnar eleverna för att klara sig sĂ„ bra som möjligt i vardagslivet. Tidigare forskning har visat att uppstĂ€llningar av multiplikation och division Ă€r mer komplexa Ă€n man tidigare insett. AnvĂ€ndningen av minirĂ€knare i de tidiga skolĂ„ren stĂ€rker ofta problemlösningsförmĂ„gan och begreppsuppfattningen utan att försĂ€mra förmĂ„gan till skriftliga berĂ€kningar. Med hjĂ€lp av intervjuer av elever pĂ„ grundsĂ€rskolans högstadium har jag velat undersöka pĂ„ vilken nivĂ„ i matematiken eleverna befinner sig pĂ„ nĂ€r det gĂ€ller multiplikation/division. Åtta elever fick cirka sju uppgifter att lösa.

Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

MÄlet med detta examensarbete var att jag skulle omvandla mina teoretiska kunskaper inom mÀtning till praktiska fÀrdigheter. Resultatet blev denna skriftliga rapport, en muntlig presentation och en poster.Jag gjorde mitt examensarbete hos Svenska MÀtcenter AB. Projektet hette KK4 och innefattade kulsinterverk, utfrakt och bangÄrd pÄ LKAB:s anlÀggning i Kiruna. Svenska MÀtcenter AB var Àven utsÀttare nere i gruvan dÀr LKAB drev en ny vÀg. Under mitt examensarbete var jag runt pÄ alla delarna av projektet för att lÀra mig sÄ mycket som möjligt.NÀr mina fem veckors praktik var över hade jag lÀrt mig en hel del om mÀtning i allmÀnhet och byggmÀtning i synnerhet.

Written declarations in the European Parliament have not been given muchattention in the field of political science. The scope of this Master's thesis is toexamine whether symbolic politics are present in written declarations and howthis may show. In this study, the aspects of symbolic politics of writtendeclarations of the sixth parliamentary term are examined using a taxonomy foridentifying symbolic politics developed by Peter Santesson-Wilson. Thetaxonomy is applied on 15 written declarations, all adopted by the EuropeanParliament, dealing with a variety of EU-related issues, ranging from July 2004 toJuly 2008.The main findings of the study show that symbolic politics is a presentphenomenon in nearly all written declarations (13 out of 15 cases) subject to thisstudy.In the final chapter of this study inter alia symbolic politics as a deliberateaction is discussed in the view of written declarations. Irrespective of this, onecould say that symbolic politics are institutionalised in the European Parliament,at least when it comes to written declarations..

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anstÀllda under förutsÀttning att den kan förstÄs och Àr relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller pÄ annat sÀtt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekrÀfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet Àr att undersöka om sÀttet att förmedla den information som kommer frÄn ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, kan tÀnkas pÄverka förstÄelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vÄr studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, dÀr faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget..

Idag finns det i Sverige fyra olika miljöcertifieringssystem. Miljöbyggnad, GreenBuilding, LEED och BREEAM. BREEAM Àr det som Àr bÀst lÀmpat för vÄr studie. Rapporten kommer att undersöka om BREEAM Àr tillrÀckligt omfattande för att avgöra den verkliga energiÄtgÄngen och miljöpÄverkan för aluminium-, PVC- och trÀfönster. Rapporten visar att BREEAM Àr tillrÀckligt omfattande vid materialbedömningar, dock finns det en risk att man fÄr ett sÀmre betyg dÄ BREEAM vanligtvis arbetar med att göra en genomsnittlig bedömning av olika fönstermaterial. DÀrför kan man som individuell leverantör fÄ ett sÀmre betyg Àn vad man kanske förtjÀnar.Efter jÀmförelse mellan de olika materialen visar det att aluminium har mest miljöpÄverkan vid en primÀrtillverkning.