Enligt lÀroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska sprÄket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det dÄ intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrÄn tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgÄ ifrÄn ett lÀrandeobjekt, substantiv med inriktning pÄ obestÀmd och bestÀmd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i Ärskurs 2, Ärskurs 2-3 och Ärskurs 3.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur bedömning och betygsÀttning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor frÄn intervjuade lÀrare tyder pÄ att det ses som en viktig uppgift, anvÀnds bÄde i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta vÀger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hÀnsyn tas till mÄnga aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lÀrare som tungt vÀgande och bedöms utifrÄn muntliga redovisningar. Vid bedömningar anvÀnds nationella mÄlkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgÄr frÄn de nationella.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete Àr viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med Ängest och depression. FrÄn detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgÀngliga i det kliniska arbetet med Ängest- och depressionsliknande lidanden genom att svara pÄ frÄgestÀllningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla vÀrden? Skriftliga beskrivningar frÄn tre deltagare samlades in och analyserades utifrÄn en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland Ätta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrÄgasÀttandet och övergivandet av tidigare vÀrden och följandet och definierandet av nya vÀrden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillÀmpning.

I denna uppsats redovisas en jÀmförelse av den skriftliga delen mellan tio godkÀnda uppsatser frÄn nationella provet i Svenska som andrasprÄk B och tio godkÀnda uppsatser frÄn Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av tvÄ syntaktiska konstruktioner, dÀrefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behÀrskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, pÄ en syntaktisk nivÄ, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och nÄgra generella slutsatser kan inte dras. DÀremot finns större skillnader gÀllande den globala bedömningen.

Jag har under vÄren 2008 arbetat med att ta fram ett skriftligt verk som försöker besvara frÄgan hur jag kan designa en komplett och balanserad ljudbild för datorspel. Arbetet Àr baserat pÄ en omfattande litteraturstudie, tvÄ större ljudanalyser av tvÄ datorspel samt mindre studier av ljud i ett antal datorspel. Utöver det sÄ har arbetet Àven innefattat ett samarbete med ett anonymt datorspelsföretag dÀr mÄlet var att ta fram ett antal ljudeffekter inom ramen för en större uppdatering av ett datorspel som de utvecklar.Syftet med att finna svaret pÄ frÄgestÀllningen har varit att öka min egen förstÄelse för vad som utgör en komplett och balanserad ljudbild i datorspel samt att vidareförmedla detta och pÄ sÄ vis uppmuntra datorspelsutvecklare att tÀnka mer pÄ ljud. Detta genom att i det skriftliga verket ta upp de relaterade problemen i processen och ge förslag pÄ hur de skulle kunna avhjÀlpas. Ett av de absolut största problemen Àr att ljud ofta blir underprioriterat, och det fick jag sjÀlv uppleva under arbetet med ljudeffekterna till det anonyma företaget..

Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

Det hÀr Àr en text som Àr ett resultat av vÄrt examensarbete vi genomfört under den sjÀtte och sista terminen pÄ scenproduktionsutbildningen pÄ Malmö högskola. Texten och examensarbetet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningar som vi arbetat med under terminen i samband med att vi ljussatt tvÄ teaterförestÀllningar som satts upp av Teaterhögskolan i Malmös examinerande masterelever. Vi tar upp frÄgor och tankar om ljuset, scenrummet och ljussÀttarens roll i det kreativa teamet. Syftet med detta arbete har varit att utforska hur vi kan ta hjÀlp av ljus och ljusdesign i skapandet av scenrummet. Hur vi definierar de rum vi arbetat i och hur det Àr att vara en del en produktion.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

SammanfattningBakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det hÀr arbetet anvÀnds begreppet kultur för mÀnniskor frÄn ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i vÀrlden vilket leder till en stor blandning av mÀnniskor frÄn olika kulturer, detta stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan. Att möta och vÄrda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund Àn dem sjÀlva kan vara nÄgot av det svÄraste en sjuksköterska kan stÀllas inför.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter frÄn olika kulturer inom den palliativa vÄrden.Metod: Detta Àr en litteraturstudie dÀr Ätta vÄrdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehÄll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda pÄ mer om kreativitet och dess förutsÀttningar respektive hinder har jag studerat för Àmnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelÀrare i slöjd. Fokus i arbetet har lags pÄ olika undervisningsformer och hur dessa kan pÄverka elevernas förutsÀttningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder pÄ att eleverna ges bÀst förutsÀttningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer dÀr undervisningen sker utefter lÀrarstyrda riktlinjer men dÀr eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

SAMMANFATTNING Titel: Könsstruktur & lönesamtal Författare: Anna Carlbrant, Erica Jönsson och Lisa Nilsson Handledare: Marie Aurell och Marie Hemming, BTH Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC007 Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ om och i sÄ fall hur könsstrukturen förÀndras eller upprÀtthÄlls med tillÀmpning av lönesamtal som en del av individuell lönesÀttning. Metod: För att kunna uppnÄ syftet med vÄr uppsats valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade kvinnorna i den organisation vi besökte. Slutsats: Vi har kommit fram till att lönesamtalet kan ses som bÄde möjlighet och hinder för kvinnorna beroende pÄ yttre faktorer och individens beteende. Den faktor vi ser som avgörande för att förÀndring av könsstrukturen ska kunna ske Àr graden av medvetenhet om könens betydelse i organisationen hos bÄde ledning och anstÀllda..

Denna uppsats syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om ett skriftligt omdöme i ordning och uppförande. Den uppsatsen Àmnar ta reda vad som skulle kunna uppnÄs med ett omdöme samt vilken problematik som kan finnas med ett omdöme ur betygsynpunkt. Fem lÀrare pÄ högstadiet har intervjuats. Det som framkommit gÀllande uppsatsens första frÄgestÀllning Àr att vad som skulle kunna uppnÄs med omdömet Àr att det skulle kunna visa att eleven stör och en hÄllhake kan skapas. En diskussion till elevens möjlighet till arbetsro kan ocksÄ uppstÄ.

AbstraktSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar pÄ förskolan kring barns berÀttande som leder till muntliga och skriftliga berÀttelser. VÄrt val av metod bestÄr av standardiserade frÄgor. I vÄr tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnde vi kvalitativa intervjuer dÀr tre förskollÀrare blev intervjuade pÄ olika förskolor. I vÄr studie fÄr vi reda pÄ vilka metoder och material de anvÀnder sig av för att stÀrka barns sprÄkutveckling. Pedagogerna i vÄr undersökning anvÀnder sig av en metod dÀr de ordagrant skriver ner det barnet berÀttar, vilket vi anser Àr en sÄ kallad ?sagoteringsmetod?.

Motivation till fysisk aktivitet fortsÀtter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populÀr Àr grupptrÀningen. Varför mÀnniskor vÀljer att trÀna i grupp eller trÀna sjÀlv Àr en individuell frÄga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det Àr som pÄverkar mÀnniskor att delta i grupptrÀning. Det hÀr arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers pÄverkan till motivation inom grupptrÀning. Syftet med studien Àr att undersöka gymmedlemmars motivation till grupptrÀning.