Vi har i detta utvecklingsarbete studerat eventuella förÀndringar i motivationen för skolarbetet i en klass vid en folkhögskola. Tanken var att den inre motivationen för studierna skulle kunna ökas genom att lyfta upp frÄgor som berör kunskapens mening och nytta. Vi anvÀnde oss av skriftliga reflektionsövningar i klassen för att eleverna skulle fÄ möjlighet att uttrycka sina tankar och synpunkter kring dessa frÄgor. De individuella reflektionerna diskuterades sedan i helklass. För att undersöka eventuella förÀndringar i motivation och engagemang för skolarbetet anvÀnde vi oss av attitydundersökningar, observationer i klassrummet samt genomförde en utvÀrdering i form av enskilda intervjuer med eleverna.

Den hÀr studien undersöker om nÀrvaron av nÄgra utvalda textdrag i tre omskrivna textversioner har betydelse för hur vÀl mottagarna kÀnner sig bemötta, jÀmfört med i tre momsbeslut frÄn Skatteverket dÀr dessa textdrag saknas. Syftet med studien Àr att studera om myndighetsmakt gÄr att förena med ett bra skriftligt bemötande. Studien har genomförts genom intervjuer dÀr informanterna, tre företagare och tre skattetjÀnstemÀn, fick ta stÀllning till originaltexten frÄn Skatteverket och en omskriven textversion. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av Hellspong och Ledins analysmodell pÄ interpersonell och ideationell nivÄ.  Resultatet visar att bÄde företagarna och skattetjÀnstemÀnnen pekar ut de utvalda textdragen (direkt tilltal, dialog, förstÄelse för mottagarens situation, förklara beslutet pedagogiskt och be om ursÀkt om nÄgot blivit fel) som betydelsefulla för ett bra bemötande.

Syftet med studien var att genom ett kvalitetsarbete fÄ en förstÄelse för gymnasieelevers upplevelser av sitt eget lÀrande i en konstnÀrlig, skapande process. Kvalitetsarbetet genomfördes pÄ dansinriktningen vid ett estetiskt program i Norrbotten dÀr jag under min verksamhetsförlagda utbildning lÀt eleverna arbeta individuellt med att skapa en koreografi, ett solo, som de senare redovisade. Soloredovisningarna filmades och inspelningen anvÀndes som minnesstimulerare vid de kvalitativa intervjuerna enligt metoden Stimuladed recall. Resultatet visar att eleverna upplever ett lÀrande dÄ de arbetar i en individuell, konstnÀrlig skapandeprocess. Eleverna uttrycker sin kunskap och sina förmÄgor med sin kropp, dock Àr det tydligt att eleverna med varierat resultat kan förmedla detta verbalt..

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ instÀllningen hos olika engelsklÀrare i Är 6 nÀr det gÀller textproduktion. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning man arbetar med textproduktion (fri skrivning) pÄ engelska. Mina frÄgestÀllningar var: ? Vilken syn har lÀrarna nÀr det gÀller fri skrivning pÄ engelska? ? Hur arbetar man med fri skrivning i engelskundervisningen? ? I hur stor utstrÀckning förekommer fri skrivning i undervisningen? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar gjorde jag en enkÀtundersökning kompletterad med samtalsintervjuer. Underlaget för mitt resultat Àr 22 enkÀtsvar och fyra intervjuer. Mitt resultat visade pÄ att litteraturen och flertalet respondenter Àr överens om att det muntliga och det skriftliga bör samspela för att eleverna ska fÄ en sÄ gynnsam sprÄkutveckling som möjligt.

I Sverige har befolkningens hÀlsa försÀmrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hÀlsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 förÀldrar, 24 ickeförÀldrar, 36 mÀn samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj Àr god, Àr Àven psykisk hÀlsa det. FörÀldrarna upplevde i högre grad Àn ickeförÀldrar att de inte hade tillrÀckligt med tid till familjen pÄ grund av arbetet.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att genom att varva höglÀsning i helklass med individuell, tyst lÀsning, motivera och uppmuntra elever i gymnasieskolan till att kÀnna lust inför att tillgodose sig skönlitteratur. Utvecklingsarbetet utfördes i en etta i en gymnasieskola i LuleÄ kommun. Klassen bestod av enbart kvinnliga elever. De mÀtmetoder som anvÀndes var enkÀter, boksamtal, observationer samt utvÀrdering. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anser att höglÀsning som metod bör vara ett stÄende inslag i undervisningen.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Jag Àr bland de första studenterna som genomgÄtt en utbildning med huvudÀmnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet Àr att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper Àr för verksamheten ute pÄ skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en Äk 2-3. Min frÄgestÀllning Àr: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsÀttas i praktiken? Jag har anvÀnt mig av enkÀt, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Parkinsons sjukdom Àr en neurologisk sjukdom, som frÀmst drabbar motorik, men Àven kan pÄverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlÀgga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgÄng av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrÄn aktivitets- och delaktighetsdomÀnerna i ICF. JÀmförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen Àgnade mer tid Ät personlig vÄrd, men mindre tid Ät vila och TV-tittande.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och vÀrdigt liv hos Àldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet frÄn analysen Àr att inflytande för Àldre i samhÀllet gÄtt frÄn en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den Àldre som nÄgot skiljt frÄn samhÀllet och att man försöker tillskriva Àldre nya roller..

FörstÄelse för ekologiska fenomen Àr avgörande, bÄde för att ungdomar ska fÄ insikt i vÀrlden de lever i, och för att undervisningen ska uppnÄ de mÄl som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sÄdan förstÄelse med hjÀlp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara pÄ provfrÄgor av faktatyp och förstÄelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bÀttre om faktafrÄgorna Àn förstÄelsefrÄgorna. Ytterst fÄ elever kunde dock anvÀnda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen.

   Bedömning inom skolan Ă€r nĂ„got komplext och bedömningsbegrepp likasĂ„, hur de definieras, tolkas och anvĂ€nds. Hur bedömning förmedlas till en elev Ă€r av stor betydelse för det fortsatta lĂ€randet. RĂ€tt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbĂ€ttring av elevens lĂ€rande. Behovet av att förstĂ„ bedömningsprocesser och olika former av bedömning Ă€r idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen frĂ„n skolĂ„r 1. Även om det gĂ„tt snart ett Ă„r sedan uppdraget gavs Ă€r det i kontakter med lĂ€rare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i mĂ„nga fall Ă€r en process som Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klar.

FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlĂ€ggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bĂ„de gĂ„rdsbiogasanlĂ€ggningar och större gemensamt Ă€gda samrötningsanlĂ€ggningar. En satsning pĂ„ biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dĂ„ gödselhanteringens klimatpĂ„verkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersĂ€tta anvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen. Trots investeringsstöd Ă€r det fĂ„ biogasanlĂ€ggningar som uppnĂ„tt lönsamhet i sin biogasproduktion. FrĂ„n flera hĂ„ll efterfrĂ„gas ökad andel samarbeten för att kunna nĂ„ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstĂ„tt inom gödselbaserad biogasproduktion dĂ€r lantbrukare Ă€r nyckelaktörer.