Sökresultat:
7154 Uppsatser om Individuell upplevelse - Sida 2 av 477
Individuell lönesättning som styrmedel - en jämförelse mellan praktiken och några teoretiskt fastställda faktorer.
Syfte: Syftet är att se om de verksamheter som säger att de tillämpar
individuell lönesättning, verkligen gör det?
Metod: Vi har valt att göra en uppsats med både kvantitativ och kvalitativ
inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19
respondenter i fyra olika verksamheter.
Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den
individuella lönesättningen inte fungerar.
Vårdlidande : Icke-vårdande möte - Vårdande möte
Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.
Postoperativ smärtbedömning - Ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie
Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.
Kvinnors upplevelse av abort : En litteraturstudie om kvinnors känslor och svårigheter i samband med sin inducerade abort
Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.
Samordnad individuell plan (SIP). : En kvalitativ studie på hur samordnad individuell plan förändrat samverkan mellan socialtjänst och psykiatri.
Då samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser från fler organisationer än en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbättra för den enskilde klienten. Syftet med vår studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förändrat samverkan mellan kommun och landsting när det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, där fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som användes var case managment samt systemteori. Våra slutsatser är att tillvägagångssättet bör förändras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagändringen kan ses, båda organisationerna lägger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig när SIP används samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsområden..
Kvinnors upplevelse av abort - En litteraturstudie om kvinnors känslor och svårigheter i samband med sin inducerade abort
Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och
en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet
med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden
var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och
analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband
med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa,
sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.
Personer med diabetes typ två upplevelse av mötet med sjuksköterskan
Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil.
Inskolning på två olika sätt Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning : pedagogers och vårdnadshavares upplevelser
Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda inskolningsmetoder. Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning. Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pågår. Individuell inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under inskolningens av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?.
Patienters upplevelser av postoperativ smärta- En litteraturöversikt
Bakgrund: Smärtan är subjektiv och det innebär att det är en Individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende på vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan än patienterna själva kan beskriva den upplevda smärtan. Det är viktigt att patienternas upplevelse av smärta uppmärksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov på bästa sätt och därmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smärta.
Lönsamma samband : En studie av rättviseupplevelser i samband med individuell lönesättning
Individuell lönesättning är ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rättvisa är en förutsättning individuell lönesättning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rättvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesättningen är och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesättning, samt om och i så fall hur denna diskrepans påverkar upplevd rättvisa i samband med individuell lönesättning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkät vilken innehöll frågor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerättvisa mättes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmässig, mellanmänsklig och informativ.
Individuell lönesättning - med himlen som tak
I denna fallstudie syftar jag se på hur sektionschefer, verksamma inom
äldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell
lönesättning fungerar. De lönepolitiska förutsättningar som Malmö stad
och Kommunal representerar visar sig vara de förutsättningar som har
störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av
verktyget. Frånvaro av möjligheten att påverka har därmed varit det som
informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesättningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat
strategier för att hantera problemområdena är de som ser mest positivt på
verktyget. Arbetet belyser också varför verktyget kan ses som en
institutionaliserat myt utifrån det rådande forskningsläge men också genom
hur verktyget används av informanterna..
Det måste finnas möjligheter: en studie om individuell utveckling i en kommunal förvaltning
Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men även att söka förståelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anställda. I syftet ingår även att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anställda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar även ett köns- och åldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhållandet mellan individen och organisationen, samt jämlikhetsteori kring kön och ålder. Studien baseras på 14 intervjuer med anställda i en kommunal förvaltning.
Individuell lönesättning för domare - Om konkurrerande värden och konflikt
I denna uppsats så tar vi upp frågan om individuell lönesättning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare på initiativ av Domstolsverket. Frågan blev en konflikt då domarna ansåg att det var ett hot mot deras självständighet i den dömande verksamheten då individuell lönesättning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frågan och jämfört parternas argumentation. Vi har även belyst frågan genom att använda Lennart Lundquists teori om demokratins väktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversättning.
Upplevelse av hälsa vid kronisk sjukdom
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av hälsa vid kronisk sjukdom. 16 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem slutkategorier: att vara med familj och vänner, att välja glädje och förändra synen på livet, att göra det som är meningsfullt, att vara oberoende och bestämma över sitt liv och att finna styrka och frid i andlighet. Familj, vänner och att ha något meningsfullt att göra viktigt för människor i studien. Människor ville även uppleva oberoende, fatta egna beslut och kunna bo hemma. För att kunna befrämja hälsa hos människor med kronisk sjukdom för sjuksköterskor är det mycket viktigt att veta vad de som unika människor upplever vara hälsa då denna upplevelse är högst individuell.
Individuell lönesättning i en mellanstor kommun : en studie om dess konsekvenser
Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.