Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammansta?lla och beskriva faktorer som a?r av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat, mer a?n tre a?r efter gastric bypass.Metod: Fo?r att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pa? fjorton vetenskapliga artiklar som har so?kts fram via Medline samt genom manuell so?kning.Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppfo?ljning, preoperativ viktnedgÄng samt medicinska faktorer sa?som utvidgning av magsa?ck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och uto?vande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med la?ngsiktig viktminskning.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur elever, men Àven lÀrare kan bli hjÀlpta vid en krisartad situation och ta reda pÄ hur krisplaner anvÀnds i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en insikt i hur Du eller jag som medmÀnniska kan hjÀlpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen pÄ en skola kan agera nÀr en kris intrÀffar. Vi tycker att det Àr viktigt att ha en förstÄelse inom Àmnet kris och sorgarbete för att kunna hjÀlpa en person pÄ bÀsta sÀtt. Vi tycker Àven det Àr viktigt att ta reda pÄ skolans insats nÀr det intrÀffar en kris.

Syfte: Syftet med studien var att, med hja?lp av Optical Coherence Tomography (OCT), underso?ka om det finns na?gon skillnad i central och perifer retinal tjocklek mellan olika ametropier.Metod: Studien omfattade 36 fo?rso?kspersoner, som grupperades beroende pa? ametropi i en myop, emmetrop och hyperop grupp. Av de 36 fo?rso?kspersonerna var det 15 myoper, 15 emmetroper och 6 hyperoper. En inledande ma?tning gjordes da?r fo?rso?kspersonernas objektiva refraktion uppma?ttes med autorefraktor och da?refter gjordes en avsta?mning i provba?ge fo?r att sa?kersta?lla refraktionen.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var ocksÄ att studera hur de omdömen som lÀrare skriver ser ut i praktiken avseende innehÄll, för att se hur omdömena överensstÀmmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vÄr utgÄngspunkt varit de skrivningar i lÀroplanen (Lpo 94) och de allmÀnna rÄden (Skolverket, 2008) som uttrycker nÄgot om rektors ansvar samt elevers lÀrande- och kunskapsutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehÄllet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak Àr positiva till skriftliga omdömen men att de Àr kritiska till det stöd de fÄtt för implementering. Ett skÀl till att rektorerna Àr positiva Àr de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Syfte: Undersöka huruvida patienterna kÀnner att den individuella vÄrdplanen de har fÄtt har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samrÄd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och GÀvle sjukhus som anvÀnt denindividuella vÄrdplanen. Resultat: Samtliga patienter kÀnde att den individuella vÄrdplanen varpositiv och till hjÀlp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för en stor del av den samlade sjukdomsbördan bÄde i Sverige och globalt. För mÄnga medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvÄrdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande mÄnga gÄnger skulle kunna förebyggas. De största beteendemÀssiga orsakerna till stroke Àr tobaksanvÀndning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohÀlsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvÄrdnadsmetoder inom vÄrden för att frÀmja livsstilsförÀndring hos patienter efter stroke.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Den 1 januari 2006 infördes en kontraheringsplikt för personförsÀkringar i 11 kap. 1 § försÀkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Lagregeln Äsyftade att stÀrka rÀtten för personer med funktionsnedsÀttning att teckna personförsÀkring. Vidare syftade lagregleringen till att minska antalet schablonmÀssiga bedömningar dÀr hela grupper av personer med funktionsnedsÀttning generellt fick avslag av försÀkringsbolagen och verka för mer individuella bedömningar. Kontraheringsplikten innebÀr att försÀkringsbolagen endast fÄr neka nÄgon att teckna försÀkring nÀr det finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant avslag, sÄsom vid risk för framtida försÀkringsfall pÄ grund av hÀlsoproblem.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om en modell för lÀrande som skapar motivation genom spÀnning, utmaning, fantasi och berÀttande, som benÀmns Àventyrspedagogik, Àr anvÀndbar i skolans arbete. Arbetets utgÄngspunkter var att genom den Àventyrspedagogiska modellen för lÀrande skapa fantasiberikande och spÀnnande moment i skolarbetet och skapa förutsÀttningar för motivation till lÀrande bÄde hos elever och lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna togs ifrÄn Sven-Gunnar Furmarks modell för Àventyrspedagogik, teorier om spÀnningens, fantasins och berÀttandets betydelse för lÀrande samt neurologisk forskning i pedagogiskt sammanhang. Undersökningen genomfördes i en Äldersintegrerad elevgrupp om 68 elever, samt 6 pedagoger i en problembaserad-individuell verksamhet i Är 7-9. I 10 mindre arbetsgrupper genomfördes ett temaprojekt som behandlade temat samekultur.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvÄrdnaden av dessa patienter Àr det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera sÄ att vÄrden blir individuell och uppnÄr en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstÄr, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det Àr lÀrorikt att vÄrda patienter frÄn andra kulturer.