Sök:

Sökresultat:

1308 Uppsatser om Individuell lönesättning - Sida 45 av 88

En kvalitativ studie om konflikter, konflikthantering och förebyggande arbete pÄ fritidshemmet

Syftet med min studie Àr att ta reda pÄ vad för slags konflikter som uppstÄr pÄ fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som anvÀnds. Fokus ligger Àven pÄ om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en lÄsstatusskola samt en högstatusskola. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre pÄ varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har Àven spelat in mina intervjuer för att inte gÄ miste om nÄgot som sagts. IntervjufrÄgorna har varit av en lÀgre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara bÄde öppen och standardiserad.

En grupp kuratorers syn pÄ sorg och egentlig depression

Socionomer Àr en av de yrkesgrupper som stÀndigt möter mÀnniskor som upplevt olika typer av förluster dÀribland personer som förlorat en nÀrstÄende. Genom förÀndringen i DSM-5, dÀr man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn pÄ fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser pÄ vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrÄn debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fenomenologisk metod anvÀndes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer pÄ olika hÀlsocentraler i Norrbottens lÀns landsting.

VÄrdnadshavares tankar om utvecklingssamtal och IUP : en kvalitativ undersökning

Denna uppsats syftar till att undersöka vÄrdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vÄrdnadshavare, vars barn gÄr i Är 1?3, och som nyligen varit pÄ utvecklingssamtal. Sammanlagt har Ätta vÄrdnadshavare intervjuats i tvÄ olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vÄr studie pÄ olika platser i Sverige Àr för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra nÄgon jÀmförelse mellan de olika rektorsomrÄdena.

Energianalys av Romar fastigheter med metodutveckling för ökade incitament för   energieffektivisering hos hyresgÀster

Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.

TjÀnsteföretags villkor och tillgÄngar : Bankernas vÀrdering av intellektuellt kapital

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

VÀrdegrund och Employer Branding : En kvantitativ studie pÄ IKEA Karlstad

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Belöningssystem och Motivation : En kvalitativ studie pÄ Swedbank JuristbyrÄs belöningssystem och dess pÄverkan pÄ de anstÀlldas motivation

Belöningssystem har lÀnge varit omdebatterat huruvida det pÄverkar anstÀlldas motivation ochdet finns ingen universallösning som Àr möjlig att tillÀmpa generellt. Samtidigt Àr det av storstrategisk betydelse att ha ett vÀlfungerande belöningssystem. Vi fick i uppdrag av SwedbankJuristbyrÄ att undersöka deras belöningssystem och hur de pÄverkar de anstÀlldas motivation.Eftersom Swedbank JuristbyrÄ Àr en franchiseorganisation Àr det franchisetagarna sjÀlva sombestÀmmer vilket belöningssystem de vill anvÀnda. De har tre olika belöningssystem inomorganisationen, fast lön, enbart provision samt kombinerat fast lön och provision. För att förstÄhur de anstÀlldas motivation pÄverkades av belöningssystemen anvÀndes teorier inom inre ochyttre motivation, belöningssystem och vilka problem dessa kan medföra.

Kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter hysterektomi : en bortglömd omvÄrdnadsfrÄga?

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgÄngen hysterektomi samt vilken omvÄrdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvÄrdspersonal hade gÀllande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt anvÀndes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité vÀrderades med hjÀlp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrÄn studiens tvÄ frÄgestÀllningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgÄngen hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sÀgas om huruvida sexuallivet blev bÀttre eller sÀmre efter genomgÄngen hysterektomi.

SM?BARNSF?R?LDRAR MED MORBUS DE QUERVAIN - En kvalitativ intervjustudie om hur vardagens aktiviteter f?r?ndras

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Nyttan av frekvenstransponering som teknik i hörapparater

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information frÄn vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva nÀr det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbÀttras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser frÄn ett frekvensomrÄde till ett annat frekvensomrÄde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade pÄ problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade pÄ att tekniken kan passa för personer med svÄra diskantnedsÀttningar dÀr förstÀrkning inte rÀcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att trÀna pÄ anvÀndandet.

Ingen kan allt, men alla kan nÄgot : - en studie om kunskapsöverföring i crowdsourcing team

Att söka hjÀlp via allmÀnheten för att lösa problem har historiskt sett anvÀnts sedan lÀnge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing Àr en modell dÀr företagpublicerar problem som allmÀnheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmÀnheten pÄ kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara Ätminstone lika bra ? ominte bÀttre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat pÄomrÄdet frÄn en organisatorisk samt individuell nivÄ.

Varför lÀser flickor? : En studie i sex gymnasieflickors lÀsning och dess funktion pÄ fritiden och i skolan

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och jÀmföra sex flickors lÀsning pÄ fritiden med lÀsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara pÄ vad flickorna lÀser utan Àven vilken funktion de uppger att lÀsningen har, det vill sÀga hur och varför flickorna lÀser.LÀsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiÀmne genom att se om flickorna, i lÀsningen, fÄr en ökad förstÄelse för sig sjÀlva och omvÀrlden och fÄr reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de lÀser pÄ sin fritid. Det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser kring vad flickorna lÀser pÄ fritiden utan lÀsningen Àr individuell och skiljer  sig Ät mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar lÀsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.LÀsningens funktion skiljer sig ocksÄ Ät dÄ vissa lÀser för ett rent tidsfördriv medan andra anvÀnder lÀsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder pÄ att fritidslÀsningens funktion tas med in i skolan nÀr flickorna lÀser.

Fysisk aktivitet pÄ recept och dess följsamhet

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. The Swedish recommendation is to be physically active for a minimum of 30 minutes every day, which is fulfilled by about half the adult population. Recent research has shown that sedentary behavior is an independent risk factor. Physical activity on prescription (FaRÂź) is an individually adapted and written prescription, a method to encourage physical activity. The National Board of Health and Welfare has observed that counseling combined with a written prescription convey better adherence than just counseling.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->