Sök:

Sökresultat:

1247 Uppsatser om Individuell bedömning - Sida 37 av 84

MÄlstyrning i grundskolan

Alltsedan den mÄlstyrda lÀroplanen (lpo 94) och kursplanerna introducerades i mitten av nittiotalet har det pÄgÄtt en debatt om svÄrigheten med att tolka styrdokumenten och omsÀtta dem i praktiken. BÄde Skolverket och skolforskare Àr ense om att lÀrare behöver tydligare riktlinjer för hur man bör arbeta med dokumenten. Med utgÄngspunkt i detta har jag valt att undersöka hur en grupp lÀrare i grundskolans senare del arbetar med lÀroplanen och kursplanerna i planeringen av sin undervisning. Uppsatsen bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer dÀr jag undersöker likheter och skillnader mellan hur dessa lÀrare anvÀnder styrdokumenten i planeringsprocessen, och dÀrefter analyserar jag intervjuresultaten utifrÄn ett kritiskt perspektiv för att pÄ detta sÀtt försöka belysa fördelar och nackdelar med den mÄlstyrda skolan. Resultatet frÄn intervjuundersökningen visar att lÀrare tolkar styrdokumenten mycket olika.

IL 48a:6a och dess förenlighet med EG-rÀtten : Om skatteflyktsklausulen för vinst pÄ kvalificerade andelar i samband med andelsbyte

För Àgare av fÄmansföretag finns sÀrskilda beskattningsregler. Dessa syftar till att undvika situationer dÄ delÀgare i fÄmansföretag erhÄller ej avsedda skattefördelar. I Sverige finns en skatteflyktsklausul i IL 48a:6a vars syfte Àr att förhindra att delÀgare av kvalificerade andelar i samband med ett andelsbyte erhÄller av lagstiftaren ej avsedda skattefördelar.Tyngdpunkten i uppsatsen har varit att granska den svenska bestÀmmelsen mot skatteflykt vid vinst pÄ kvalificerade andelar i samband med andelsbyte. HÀrigenom vill vi belysa den tvivelaktighet som finns betrÀffande bestÀmmelsens överensstÀmmelse med EG-rÀtten och Fusionsdirektivet.Kvalificerade andelar i fÄmansföretag berörs av speciella beskattningsregler. Anledningen Àr att delÀgare av sÄdana andelar har ett större intresse Àn bara Àgande av företaget.

Sjung om studentens lyckliga dar: en kvalitativ undersökning om ungdomar och stress

Uppsatsen Àr en CD- uppsats i Sociologi som faller inom socialpsykologins ramar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning ungdomar upplever stress i deras nuvarande livssituation samt vilka tankar de har om stress i kommande vuxenliv. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tre övergripande nivÄer: strukturell, kulturell och individuell nivÄ. Dessa nivÄer presenterar och analyserar var för sig faktorer som objektivt eller subjektivt kan framkalla stress. Uppsatsen undersöker ungdomars upplevelse av stress och syftar till att skapa och förmedla en förstÄelse av detsamma.

Förlusten av ett barn : en litteraturstudie om förÀldrars upplevelse under sorgarbetet

Att förlora sitt barn Àr den svÄraste förlust en förÀlder kan uppleva i livet. Sorgen blir pÄtaglig och livet raseras pÄ ett ögonblick. Syftet med studien var att beskriva förÀldrarnas upplevelse under sorgarbetet vid förlusten av ett barn. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet sammanstÀlldes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som svarade pÄ studiens syfte.

Elevers perspektiv pÄ mobbning och att arbeta förebyggande med mobbning

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, dÀr tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sÀtts i fokus och deras berÀttelser ligger till grund för vad de kommer fram till Àr effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever sjÀlva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning Àr vad som Àr intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktÀr dÀr det har anvÀnts öppna frÄgor för att lÀmna mycket utrymme för berÀttelser och resonering kring Àmnet som kan ge en djupare förstÄelse av elevernas uppfattning.

Rörlig lön

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. MÄnga, frÀmst inom den psykologiska skolan, Àr kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som Àr det dominerande synsÀttet hos företag? Syftet med denna uppsats Àr att stÀlla den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrÄn denna se om det gÄr att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesÀttet Àr det som dominerar och dÀrmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ företaget Tempur och dess sÀljare, samt tagit hjÀlp av teorier ur sÄvÀl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Hormonsto?rande a?mnen i fo?rskolans inomhusmiljo? : Inventering av privata fo?rskolor i O?stersunds kommun och fo?rslag till fo?rba?ttringsa?tga?rder

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Upplevelsen av att drabbas av diabetes typ 2

Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig och Àr ett stort folkhÀlsoproblem. Upplevelsen av att drabbas av sjukdomen Àr individuell och kan innebÀra en förÀndring för hela personen och dennes liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av diabetes typ 2. I litteraturstudien ingick 13 artiklar som analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att diagnosen gav kÀnslomÀssiga reaktioner, Att uppfattningen av sig sjÀlv förÀndrades, Att den dagliga tillvaron förÀndrades och blev en kamp, Att sjukdomen var vÀntad och inte besvÀrande samt Att den dagliga tillvaron förbÀttrades och gav ett ökat vÀlbefinnande.

Anhörigas upplevelser vid Anorexia Nervosa - en litteraturöversikt.

Introduktion: HIV Àr en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400mÀnniskor lever med. Psykosociala symtom som rÀdsla och oro har visat sig vanligahos mÀnniskor med HIV. Behandlingen för HIV Àr kostsam och har mÄngabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslÄngt behov av omvÄrdnad.Comfort theory assesment (CTA) Àr ett holistiskt förhÄllningssÀtt som hjÀlpersjuksköterskan att identifiera de omvÄrdnadsinterventioner som patienter Àr i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rÀdsla och dess ursprung hosmÀnniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har anvÀnts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgÄtt en urvalsprocess och granskats.Resultat: TvÄ huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rÀdsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rÀdsla kopplad till samhÀllet? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: MÀnniskor som lever med HIVinfektion upplever rÀdsla av olika ursprung.RÀdsla upplevs i det egna hemmet sÄvÀl som i samhÀllet.

Hur inverkar kollektiv styrka pÄ upplevda för- och nackdelar med bostadsomrÄdet? - En kvantitativ studie av sambandet mellan upplevd kollektiv styrka och bostadsomrÄdets positiva/negativa egenskaper

Kollektiv styrka baseras pÄ sammanhÄllningen och viljan hos invÄnarna att ingripa för bostadsomrÄdets sÀkerhet. Viljan att ingripa pÄverkas av denna ömsesidiga tillit och de förvÀntningarna pÄ att ingripa som delas inom omrÄdet. Detta arbete Àr en kvantitativ studie baserat pÄ enkÀter frÄn 691 respondenter som besvarat frÄgan ?Vad Àr bra respektive dÄligt med ditt bostadsomrÄde??. Denna frÄga har undersökts för att ta reda pÄ hur den individuellt upplevda kollektiva styrkan pÄverkar vilka positiva och negativa faktorer man ser hos sitt bostadsomrÄde.

Matematikdagbok : - som pedagogiskt redskap för reflektion

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lÀrande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lÀrandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i Äk 8 som fick skriva matematikdagböcker under Ätta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vÀgledning av innehÄllsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade Àven en enkÀt om anvÀndandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör utrÀkningar och löser problem. Eleverna reflekterar Àven över hur de lÀr sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

Fritidspedagogen och ADHD : - En intervjustudie av fritidspedagogers upplevelser av arbetet med barn som har diagnosen ADHD

Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ fritidspedagogers syn pÄ sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de Àr förberedda inför den uppgiften, med fokus pÄ om de anser sig fÄtt tillrÀckligt frÄn sin utbildning eller frÄn skolan de arbetar pÄ. FrÄgestÀllningarna som behandlades Àr: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier anvÀnder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskÄren en gemensam strategi eller Àr den individuell frÄn pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet frÄn intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda pÄ arbetet med barn som har diagnosen ADHD frÄn sin skoltid.

Bröstcancer förÀndrar allt : En litteraturstudie om kvinnors upplevelse av att drabbas av och leva med bröstcancer

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgÄ bröstcancer pÄverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förÀndringar som inverkar pÄ kvinnans hÀlsa, kropp, livsvÀrld och sÀtt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanstÀllts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer pÄverkar kvinnor kÀnslomÀssigt och vÀcker tankar kring livet och framtiden.

Kommunikativa handlingsmönster i enskild sÄngundervisning : observationsstudie av tre sÄngpedagoger pÄ gymnasiets estetiska program

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Att motverka dehydrering hos Àldre i teori och praktik

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->