Sök:

Sökresultat:

1247 Uppsatser om Individuell bedömning - Sida 36 av 84

Fonologisk medvetenhet och skrivförmÄga hos 6-Äringar : En komparativ studie i tre förskoleklasser

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmÄga. Syftet med studien Àr att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig Ät mellan barn som gÄr i montessoriförskoleklass och barn som gÄr i kommunal förskoleklass utan nÄgon sÄ specifik pedagogisk inriktning. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmÄga och om de pedagogiska metoderna inverkar pÄ dessa fÀrdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. FrÄn en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.

Livet efter stroke - Faktorer som pÄverkar de yngre patienterna

Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och Ärligen insjuknar 35 000 mÀnniskor varav 20 procent Àr mellan 19 och 64 Är. Det innebÀr stora omstÀllningar i livet för de yngre iarbetsför Älder som insjuknat i stroke dÄ de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gÄ till. Syftet med studien varatt belysa faktorer som pÄverkar de yngre patienterna vid Äteranpassning till livet efter stroke. Studien genomfördessom en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna frÀmst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder Àr de faktorer som mest pÄverkar Äteranpassningen till livet efter stroke.

Sambandet mellan allm?nmotorisk koordination och ishockeyspecifik prestation

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Förekomst och betydelse av att ha smÀrta och trötthet hos personer i Äldersgrupperna 60-96 Är Àldres smÀrta i relation till upplevd trötthet

Bakgrund: Åldrandet Ă€r en individuell process som upplevs olika av olika personer. FörĂ€ndringar i Ă„ldrandet kan i stor utstrĂ€ckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förĂ€ndringar beskrivs ofta i form av förluster sĂ„ som nedsatt rörelse förmĂ„ga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smĂ€rta och trötthet. Syftet: Syftet med studien Ă€r att beskriva förekomst och betydelser av att ha smĂ€rta och trötthet hos Ă€ldre personer mellan 60-96 Ă„r samt att undersöka om personer med smĂ€rta upplever trötthet i större utstrĂ€ckning Ă€n de personer som inte upplever smĂ€rta. Metod: Data frĂ„n SNAC Blekinges befolkningsdel har anvĂ€nts (n=1372).

Styrning av personal i kreativa arbeten

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affÀrsvÀrld. Den kreativa personalen i företag med utmÀrkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillÄter dem att fritt lÄta kreativiteten vÀxa och utvecklas. UtifrÄn dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgÄng. Företagets problem Àr att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytÀnkande samtidigt som företaget Àr framgÄngsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen pÄ ett effektivt sÀtt ta tillvara pÄ de resurser som den kreativa personalen utgör.

Kunskapsdiagnos i matematik ? nÄgot att rÀkna med? : En kvalitativ studie av lÀrares och rektorers tankar kring kunskapsdiagnos i de tidiga Ären.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

Insatsen Daglig verksamhet för funktionshindrade : en jÀmförelse av tvÄ kommuners verkstÀllighetsprocess av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, med individen i centrum

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

Röntgenundersökning med intravenöst jodkontrastmedel. Betydelsen av röntgensjuksköterskans omvÄrdnad och kompetens.

Röntgenundersökning Àr en medicinsk undersökning av kroppen med hjÀlp av röntgenstrÄlning. Kontrastmedel anvÀnds i stor omfattning vid olika röntgenundersökningar och verkar genom att förstÀrka skillnader mellan kroppens olika vÀvnader vilket kan anvÀndas för att ge bÀsta diagnostiska information. Det Àr viktigt att sjuksköterskan frÄgar om ifall patienten har nÄgon allergi eller överkÀnslig mot nÄgot. Sjuksköterskan ska Àven frÄga om patienten Àter nÄgot lÀkemedel eller har nÄgra andra sjukdomar som diabetes, hjÀrtsjukdom eller njursvikt. Sjuksköterskan har en kvalificerad utbildning i specifik omvÄrdnad.

Den goda matematiklÀraren - Vad gör en bra matematiklÀrare bra?

BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick pÄ lÀraren och lÀrarrollen. DÀrefter beskriver vi kompetens i allmÀnhet och lÀrarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lÀrarrollen innebÀr. Vi berör Àven centrala styrdokument samt andra sociala pÄverkansfaktorer pÄ yrket.SyfteDenna studie avser att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar som matematiklÀrare möter. Har elever, vÄrdnadshavare, matematiklÀrare och skolledare samma syn pÄ vad en god matematiklÀrare Àr?MetodArbetet Àr en kvantitativ studie och som redskap anvÀndes en enkÀtundersökning.

Skam : nÄgra professionella inom socialt arbete reflekterar kring begreppet

Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kÀnde sig sedda som personer av sjukvÄrdspersonalen. Deras mentala och sjÀlsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades pÄ den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket vÀntan genom hela vÄrdtiden samt att de gavs för lite tid med vÄrdpersonalen.

Individuell processhandledning

Abstrakt VÄrt syfte med studien Àr att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallÀrare pÄ hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studien utgÄr frÄn en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi anvÀnt oss utav Àr kvantitativ i form av en enkÀt och vÄrt urval Àr studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011. VÄr intention med studien Àr att fÄ en vidare uppfattning frÄn studenterna av IP-handledningens form och innehÄll som Àr ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallÀrarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de bÄda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget Àr vÀl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som Àr kopplad till dels utbildningens innehÄll men ocksÄ övergÄngen frÄn en yrkesroll till en annan.

Kvalitetsindikatorer vid schizofreni : En litteraturstudie

Bakgrund: Schizofreni Àr en sjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen, men en evidensbaserad, effektiv behandling med fÄ biverkningar saknas. Denna litteraturstudie syftar till att kartlÀgga kvalitetsindikatorer som utgör grunden för en god omvÄrdnad av patienter med schizofreni. Syfte: Att sammanstÀlla och belysa kvalitetsindikatorer som förvÀntas sÀkerstÀlla en god kvalitet i omvÄrdnad och bemötande av patienter med schizofreni. Design: Litteraturstudie Metod: Litteraturstudie av 17 vetenskapliga artiklar, en review-artikel samt fyra debattartiklar om behandling av schizofreni, som analyserats och kvalitetsgranskats för att kunna belysa vilka faktorer som utgör kvalitetsindikatorer vid omvÄrdnad av patienter med schizofreni. Resultat: Kvalitetsindikatorer vid omvÄrdnad av patienter med schizofreni Àr ett holistiskt synsÀtt dÀr patienten stÄr i centrum och vÄrden ges av vÀlutbildade vÄrdgivare.

NÀrstÄendes upplevelser av palliativ sjukhusvÄrd vid livets slut: en litteraturstudie

Palliativ vÄrd avser att förbÀttra livskvaliteten för patient och nÀrstÄende som lever med obotlig sjukdom. NÀrstÄende utgör en fundamental del av patientens liv, och finns ofta vid dennes sida nÀr livet gÄr mot sitt slut. Det Àr sÄlunda viktigt att uppmÀrksamma nÀrstÄendes erfarenheter vad gÀller palliativ vÄrd, dÄ deras upplevelser kan bidra till förbÀttringar av vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i livets slut. En avgrÀnsning gjordes mot palliativ vÄrd pÄ institution.

Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta - en litteraturstudie

Isaksson, H & Olsson, J. Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. SmÀrta Àr en upplevelse som Àr personlig och individuell.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->