Sök:

Sökresultat:

167 Uppsatser om Individualistiska samhälle - Sida 5 av 12

FrÄn internkund till hockeyspelare : En innovativ studie om samarbete pÄ ICA Logistik

Syftet med denna uppsats Àr att hitta en innovativ definition av begreppet interna kunder samt föreslÄ en implementeringsstrategi för en av den svenska matvarugrossisten ICAs lagerenheter. Vi har nÄtt vÄra slutsatser genom kreativa studiebesök, interaktiva intervjuer, en innovativ workshop och litteraturstudier. Vi har utgÄtt frÄn leanfilosofin och teorier om kulturer, förtroende och kommunikation i organisationer. Inom samtliga omrÄden har vi stött pÄ kopplingar till inre och yttre effektivitet. Under intervjuerna upptÀckte vi att ICA stÄr inför vissa utmaningar nÀr det gÀller de anstÀlldas förtroende, kommunikation och individualistiska tankesÀtt.

Ökad nĂ€rhet i mataffĂ€ren : Hur nĂ€rproducerad mat vinner mark i globaliseringens tidevarv

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Digital samverkan. En studie av samarbetet mellan fritidshem och v?rdnadshavare genom digitala kommunikationskanaler

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

I M?TE MED STIGMATISERING: Sjuksk?terskors och sjuksk?terskestudenters attityder till patienter med HIV/AIDS

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

SamhÀllskunskapslÀrares syn pÄ grupparbete : -en intervjustudie

ABSTRAKTI vÄr strÀvan att nÄ bÀttre förstÄelse och vara mer insatta i vÄr kommande professions förutsÀttningar som samhÀllskunskapslÀrare pÄ högstadiet och pÄ gymnasiet, var vi nyfikna att ta reda pÄ vilken uppfattning aktiva samhÀllslÀrare har om grupparbete. Detta har vi gjort genom att intervjua lÀrare i grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. Svenska skolans lÀroplaner har, frÄn att under 60-talet lyfta fram grupparbeten som en viktig del i undervisningen, gÄtt till att inte lyfta frÄgan över huvud taget. Denna förskjutning kommer sig ocksÄ av de individualistiska strömningar som under nÄgra decennier kommit att fÀrga samhÀllets utveckling. Syftet med studien var att belysa samhÀllskunskapslÀrares syn pÄ grupparbete.

Ungas attityder till arbete - Ungdomsarbetslöshetens dilemma

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Att vÀlja bort pappa - ett okonventionellt val i nÀtverkfamiljens tid? : Om ensamstÄende inseminerade kvinnors förÀldraskap

EnsamstÄende kvinnor som Äker utomlands för att lÄta sig insemineras blir allt fler. Denna framstÀllning söker belysa vad deras sjÀlvstÀndiga val att bilda familj utanför kÀrnfamiljskonstruktionen berÀttar i ett större samhÀlleligt sammanhang. Medvetet ensamstÄende kvinnors familjebildning placerar sig i brÀnnpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen pÄ senare Är belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade pÄ alternativa sÀtt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nÀtverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som nÄgon annan.

Livskvalitet bland döva unga vuxna : En kvalitativ intervjustudie

Studiens syfte Àr att undersöka vad livskvalitet innebÀr för döva unga vuxna i dagens samhÀlle samt förstÄ hur deras dövhet pÄverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som Àr döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. UtgÄngspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhÀllet samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv pÄ begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit Àr att diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, bÄde utifrÄn ekonomiska och kÀnslomÀssiga aspekter pÄ livskvalitet.

Investeringsprocessen : Fallstudie för Alvesta kommun

Att demokrati Ă€r ett mĂ„ngfacetterat begrepp Ă€r en utgĂ„ngspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati Ă€r stor ? bĂ„de i samhĂ€llet och inom skolvĂ€sendet. Ett intresse för studien Ă€r att undersöka vad lĂ€rare lĂ€gger för innebörd i begreppet demokratiska vĂ€rderingar, men Ă€ven hur förutsĂ€ttningar skapas för att demokratiska vĂ€rden ska genereras, hur demokratiska vĂ€rden utvĂ€rderas samt varför lĂ€rarna tycker att demokratiarbetet Ă€r viktigt Ă€r aspekter som denna studie belyser.Åtta lĂ€rare deltog i studien, varav hĂ€lften arbetade inom Ă„rskurs 6 och resterande hĂ€lft i Ă„rskurs 9. Det över-gripande syftet Ă€r att söka likheter och skillnader mellan lĂ€rares syn pĂ„ demokratiarbetet i dessa Ă„rskurser.

Produktanpassning utan att förlora sjÀlen

Att demokrati Ă€r ett mĂ„ngfacetterat begrepp Ă€r en utgĂ„ngspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati Ă€r stor ? bĂ„de i samhĂ€llet och inom skolvĂ€sendet. Ett intresse för studien Ă€r att undersöka vad lĂ€rare lĂ€gger för innebörd i begreppet demokratiska vĂ€rderingar, men Ă€ven hur förutsĂ€ttningar skapas för att demokratiska vĂ€rden ska genereras, hur demokratiska vĂ€rden utvĂ€rderas samt varför lĂ€rarna tycker att demokratiarbetet Ă€r viktigt Ă€r aspekter som denna studie belyser.Åtta lĂ€rare deltog i studien, varav hĂ€lften arbetade inom Ă„rskurs 6 och resterande hĂ€lft i Ă„rskurs 9. Det över-gripande syftet Ă€r att söka likheter och skillnader mellan lĂ€rares syn pĂ„ demokratiarbetet i dessa Ă„rskurser.

Medias skildring av fas 3 : ? En diskursanalys om lÄngtidsarbetslöshet i media

Studiens syfte Àr belysa och tydliggöra vilka diskurser som Àr rÄdande om mÀnniskor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi anvÀnt oss av i analysen Àr Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden bestÄr utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framstÀllandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3.Vi anvÀnder oss frÀmst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen anvÀnds begreppet subjektspositioner ifrÄn diskurspsykologin. Slutsatser i studien Àr att de mediala diskurser som rÄder om arbetslösa i fas 3 till stora delar Àr ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar pÄ tvÄ olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kÀmpar om tolkningsföretrÀde av den rÄdande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.Den första textanalysen belyser en förestÀllning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap.

Samisk fr?nvaro i religionskunskap. En kritisk diskursanalys av l?romedel med postkolonialt perspektiv

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Museum i r?relse: En antropologisk studie av utveckling p? ett regionalt museum

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->