Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle.Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp..

Denna studie undersökte kulturella skillnader i emotionella och kognitiva aspekter av subjektivt välbefinnande, mer specifikt uttryckt; nivåer av positiva, negativa och balanserade känslor och hur dessa påverkar välbefinnande. Studien innefattar 212 infertilitetsdrabbade kvinnor i det individualistiska landet Sverige och det kollektivistiska landet Iran. Korrelationsanalys, regressionsanalys och One-way ANOVA användes för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visade ingen kulturell skillnad i kognitivt välbefinnande; men Svenska kvinnor uppgav högre känslonivåer, medan de Iranska i större utsträckning kunde uppleva motsatta känslotillstånd samtidigt. Balanserad affekt var huvudsaklig prediktor för välbefinnande i båda grupper.

Sverige är ett av världens mest individualistiska länder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar är kvinnor i åldersgrupperna övre medelålder och äldre (Statistiska centralbyrån, 2012). Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelålder upplever singellivet.Jag använde mig utav välkända teorier och begrepp inom sociologin. De tillämpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvåsamhetsnormen och identitetsskapande utifrån teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller.Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsättningar av att leva som singlar i samhället påverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet.Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 år som var skilda och hade barn från tidigare äktenskap.Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av självständighet, frihet och kontroll.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

The purpose of this study was to investigate if preferences for high- and low context communication differed significantly between individuals from individualistic and collectivistic cultures, living in a multicultural environment. A quantitative survey was used as method and the survey was answered by 150 students at Jönköping University and Uppsala University. Two self-assessment scales, obtained from previous studies were used to measure the degree of the two cultural dimensions and communication styles. Two multiple regression analyzes were performed to investigate the connection between collectivist cultures preference for high context communication and individualistic cultures preference for low context communication, that has been found in previous studies. Two ANOVAs were also performed to investigate differences in communication style depending on sex and length of stay in Sweden.

Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och prestationskrav.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.

In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

In Sweden, the labour movement historically had influenced both society and politics. In recent times, it is considered a change in society with a stronger employer party while the unions weakened by reduced unionisation. This study aims to highlight the presence of individualistic and collectivistic approaches to the labour market in relation to union density. The different approaches are investigated in the labour market by means of a quantitative survey. The study's survey items are workers in the timber industry.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan åtnjutandet av mänskliga rättigheter, individens identitetsformande och grundläggande mänskliga behov utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar på sociologiska och psykologiska teorier. Detta vävs sedan samman med mänskliga rättigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmängiltighet.Det individuella identitetsskapandet får mindre utrymme i ett samhälle vars medborgares rättigheter är begränsade. Vidare präglas de mänskliga rättigheterna av västerländska och individualistiska ideal som framhäver individens autonomi. Detta sätts i motsats till de kollektivistiska värderingar som ofta präglar traditionella samhällen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris på både individuell och samhällelig nivå. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundläggande mänskligt behov och därmed mänsklig rättighet..

SammanfattningUppsatsen syfte är att undersöka begreppet kvartslivskris. Kvartslivskrisen är en definition på de känslor unga människor har kring sin identitet och sitt vuxenblivande. Vuxenblivandet för 80-talister idag beskrivs som en förlängd process med många olika val att ta ställning till vilket resulterar i oroskänslor kring den egna identiteten och framtiden. Kvartslivskrisen är inget allmängiltigt begrepp utan jag vill med denna undersökning se om de definitioner jag läst mig till kan sägas stämma över med informanternas upplevelser av verkligheten.För att ta reda på detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med informanter födda under 1980-talet.De resultat som har framkommit ur analysen tyder på att många av de känslor som informanterna upplever stämmer överens med de känslor som karakteriserar kvartslivskrisen, jag har dock i den avslutande diskussionen uteslutit ordet kris och väljer att endast använda mig av ordet kvartsliv för att beskriva informanternas upplevelser kring sitt vuxenblivande. Resultaten stämmer också med den tidigare forskning jag inför uppsatsen har tagit del av, där ungdomars vuxenblivande analyseras i förhållande till samhällets alltmer individualistiska och globala tendenser. Nyckelord: Kvartslivskris, individualitet, vuxenblivande.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.