Sök:

Sökresultat:

167 Uppsatser om Individualistiska samhälle - Sida 11 av 12

Livet efter hj?rtstopp : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Vem best?mmer i Biskopsg?rden? En studie om medborgardeltagande

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Orsaker till bolagiseringar inom lantmannasektorn : fallen IAWS, Raisio, Saskatchewan Wheat Pool, BayWa och CHS

Under de senaste decennierna har mÄnga traditionella kooperativa föreningar runt om i vÀrlden genomgÄtt stora förÀndringar. Vissa har Àndrat sina organisationsstrukturer, vilket innebÀr att de har kvar delar av den kooperativa modellen, men introducerat individuellt Àgande för medlemmarna. Andra har försvunnit genom fusioner eller konkurser. Det finns de som ombildats frÄn sin kooperativa form och andra som avyttrat delar av sina verksamheter till andra investerare och pÄ sÄ sÀtt blivit en hybridkooperation. MarknadsförÀndringar, sÄsom industrialiseringen inom jordbruket, har tvingat de kooperativa företagen att expandera och öka sin förÀdlingsgrad. FörÀdling av produkter krÀver stora investeringar, vilket krÀver kapital.

Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

"En kronans karl ska tÄla starkt!" Analys av de manliga karaktÀrerna i Vilhelm Mobergs Din stund pÄ jorden utifrÄn manlighetsforskningen.

DÄ det under analysens gÄng har urskiljts flera mansbilder i Din stund pÄ jorden, kan jag hÄlla med manlighetsforskare som t.ex. Claes Ekenstam att manlighet Àr nÄgot som hela tiden pÄverkas av samhÀlliga förÀndringar och ideologier. Eftersom romanen strÀcker sig under en tidsperiod pÄ omkring 60 Är har detta medfört till att mansbilderna förÀndrats under handlingens gÄng, i och med att ocksÄ samhÀllet förÀndrats. Analysen har dock inte nÀrmare gÄtt in pÄ hur samhÀllet i romanen förÀndrats utan enbart pÄ hur de olika karaktÀrerna skiljer sig frÄn varandra, dÀr tydliga skillnader framkommit. Jag har konstaterat att brödernas mansbilder skiljer sig Ät frÄn de övriga mÀn i det bondesamhÀlle de lever i dÄ jag anvÀnt mig utav omanlighetsbegreppet.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

?Anhöriga har det lika jobbigt dom, som stÄr pÄ andra sidan.? : En kartlÀggning av de civila organisationerna i Karlstad och vilket stöd de kan ge anhöriga som har barn eller ungdomar som missbrukar droger.

I det samhÀlle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhÀllen.Detta numera individualistiska samhÀlle skapar en otrygghet föryngre mÀnniskor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, dÀr sociala band ingÄr, fastnar lÀttarei en missbruksproblematik.MÄlet med denna studie var att undersöka det fÀlt, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhÀllet. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, dÀr det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartlÀggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad.Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata Àr kartlagdmed hjÀlp av analys och kodning som lett fram till kategorier. Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som Àr kopplade till dessa Àr:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky.Resultatet visar att det finns ett visst stöd frÄn den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.VÄra respondenter pÄpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga.

Markaryd Cantat - ett körprojekt belyst ur ett sociokulturellt perspektiv

I oktober 2006 presenterade jag för Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryd idén att samla sÄngintresserade i Markaryds kommun till en projektkör för att uppföra ett större körverk med orkester. MÄlen med projektet var att stimulera till ökad sÄng- och körverksamhet i skola och kommun och genom denna aktivitet, dels skapa nÀrkontakt med klassisk musik, dels att bygga broar mellan olika grupperingar i kommunen. DÄ man Är 2007 firade Markaryds kommun 700 Är, Markaryds kyrka 150 Är och Linné 300 Är tillkom aspekten att projektkören skulle kunna bidra med en konsert som avslutning pÄ jubileumsÄret. Min forskningsfrÄga i detta arbete Àr: PÄ vilket eller vilka sÀtt har projektets mÄlsÀttningar uppnÄtts? Skriftliga utvÀrderingar med de deltagande körsÄngarna, reaktioner frÄn kommunen, press och allmÀnheten samt en DVD dokumentation utav konserten ligger till grund för min resultatdiskussion.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->