Sökresultat:
174 Uppsatser om Individualistiska samhälle - Sida 10 av 12
Den geopolitiska krisen i Ukrainas p?verkan p? Svenska F?retags Leveranskedjor - En Analys av Svenska F?retags respons inom Livsmedels- samt J?rn- och Metallindustrin
Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.
Att leva med diabetes mellitus typ tv? : En litteratur?versikt
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.
Fj?llen som en allm?nning En milj?ekonomisk studie om externaliteter i rensk?tselomr?den
Climate change is expected to increase the frequency and intensity of extreme weather events, with significantimplications for the financial stability of insurance markets. This study analyses how nature-related insurancepayouts and required solvency capital may develop over the period 2025?2099 under three emissions scenarios: RCP 2.6, RCP 4.5 and RCP 8.5, and what this means for the long-term sustainability of insurance as an economic institution. Using Monte Carlo simulation of a non-homogeneous Cram?r-Lundberg model, claimfrequency is modelled as a negative binomial process calibrated against SMHI's climate projections, and claimsizes are approximated by a lognormal distribution fitted to Swedish insurance data (NATY, 2015?2023).The results show that accumulated insurance payouts amount to SEK 96.7 billion under RCP 2.6, SEK 106.0billion under RCP 4.5 and SEK 131.9 billion under RCP 8.5.
Personers upplevelser av att ?verleva ett hj?rtstopp : En kvalitativ litteratur?versikt
Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.
Liv i gr?nslandet mellan behov och begr?nsningar. En kvalitativ studie om patienters upplevelser av r?ttspsykiatrisk v?rd.
Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra.
Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.
Sk?rmfri f?rskola - En litteraturstudie om sk?rmanv?ndningens p?verkan p? f?rskolebarns utveckling och l?rande.
Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r
f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar
eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i
f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det
neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till
sk?rmanv?ndning.
Artificiell intelligens inom radiografin. En litteratur?versikt ur r?ntgensjuksk?terskans perspektiv
Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.
Utanförskapet har fÄtt ett fast grepp över vÄrt land : En kritisk diskurs- och ideologianalys av Folkpartiet liberalernas integrationspolitik
I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrÄn deras motion Egenmakt, arbete och jÀmlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger pÄ hur de behandlar utanförskapet och de mÀnniskor som anses leva i utanförskap. En brÀnnpunkt nÀr utanförskap diskuteras Àr etnicitet varför detta ocksÄ ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset pÄ hur deras liberala stÄndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig sjÀlv som politiskt neutral och Àr politiskt engagerad i social förÀndring, vilket jag finner vÀsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som sÀger sig efterstrÀva lika rÀttigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla mÀnniskor som lever i utanförskap.
Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog
F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden
som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala
v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra
skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.
?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter
F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng
f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla
barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara
en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger
vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser.
Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p?
sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r
barn som har koncentrationssv?righeter.
Distansledarskap ur medarbetarperspektiv
Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan
effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna
studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera
distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och
nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie
till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar
motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.
"Vad f*n har jag valt f?r utbildning?" ? en kvalitativ unders?kning om kulturstudenters relation till sina studier
N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p?
fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag
tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att
folk i min omgivning m?tte mig med.
Samverkan vid v?rd?verg?ng av ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov - den kommunala prim?rv?rdssjuksk?terskans erfarenheter
Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.
Miljöpolitik i praktiken: Den politiska kulturens inverkan pÄ policy
Den fundering som ligger bakom denna uppsats Àr varför lÀnder som i stort liknar varandra vÀljer att anvÀnda olika lösningar och har olika förhÄllningssÀtt gentemot klimatfrÄgan. I denna uppsats för jag fram politisk kultur och de bakomliggande vÀrderingarna som ett förslag till varför variationen uppstÄr. En annan grundlÀggande faktor jag testar Àr huruvida ett lands ekonomiska karaktÀr ocksÄ pÄverkar förhÄllandet i klimatfrÄgan. Tesen detta vilar pÄ Àr att ekonomiskt beroende av miljöbelastande verksamheter minskar benÀgenheten att föra en ambitiös klimatpolitik. De tvÄ nÀmnda variablerna kan kombineras pÄ fyra olika sÀtt vilket Àr anledningen till jag vÀljer fyra lÀnder; Sverige, Norge, Nya Zeeland och Australien som fall dÄ dessa har en kulturell uppdelning i skandinavisk och anglosaxisk kultur samt olika typer av ekonomier.
Personal branding för att stÀrka sin identitet vid rekrytering
I denna uppsats har vi undersökt Àmnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser pÄ detta omrÄde men Àven vilka faktorer de tycker Àr viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det Àr möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och pÄ sÄ sÀtt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta omrÄde Àr viktigt att studera dÀrför att det Àr ett relativt nytt Àmne/ begrepp. DÄ vi lever i ett mer individualistiskt samhÀlle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hÄrdnar pÄ arbetsmarknaden tycker vi det Àr viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjÀlp i sökandet pÄ det nya jobbet. Vi valde dÀrför att studera Priens (1992) modell över anstÀllningsförloppet för att fÄ en bÀttre förstÄelse för rekryteringens olika delmoment men Àven för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand.