Miljöpolitik i praktiken
Den politiska kulturens inverkan på policy
Den fundering som ligger bakom denna uppsats är varför länder som i stort liknar varandra väljer att använda olika lösningar och har olika förhållningssätt gentemot klimatfrågan. I denna uppsats för jag fram politisk kultur och de bakomliggande värderingarna som ett förslag till varför variationen uppstår. En annan grundläggande faktor jag testar är huruvida ett lands ekonomiska karaktär också påverkar förhållandet i klimatfrågan. Tesen detta vilar på är att ekonomiskt beroende av miljöbelastande verksamheter minskar benägenheten att föra en ambitiös klimatpolitik. De två nämnda variablerna kan kombineras på fyra olika sätt vilket är anledningen till jag väljer fyra länder; Sverige, Norge, Nya Zeeland och Australien som fall då dessa har en kulturell uppdelning i skandinavisk och anglosaxisk kultur samt olika typer av ekonomier. I teorikapitlet presenterar jag forskning om politisk kultur från Ronald Inglehart och Shalom H. Schwartz. Med hjälp utav dessa verk har jag utformat hypoteser som innebär att jämlika, individualistiska, harmoniska och postmaterialistiska värden bör vara synliga i den skandinaviska klimatpolitiken medan traditionalism, konservatism, strävan efter individuell framgång och lycka samt en starkare acceptans för hierarkiska samhällsstrukturer torde ge större genomslagskraft i anglosaxisk sådan. För att granska om sådana spår kan finnas har jag använt ett narrativt perspektiv för att identifiera varje lands ?berättelse? om klimatförändringarna och undersökt deras politik på området.I uppsatsens undersökning har jag upptäckt att det mycket riktigt tycks finnas en uppdelning mellan skandinaviska och anglosaxiska länder där de förra har en allvarligare beskrivning av klimatförändringarna och dess upphov samt att de drabbar hela världen. Dessa har även högre ambitioner och mål samt skarpare styrmedel för att tackla problemet. Angående den ekonomiska faktorn visar resultatet att även denna torde vara inverkande på klimatpolicy med anledning av att Norge och Australien som är beroende av olja respektive brunkol båda har lägre mål och ambitioner i den egna kulturella kategorin. För att kunna fastställa detta som ett säkert förhållande krävs dock djupare studier.