Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, bÄde psykiskt och socialt. FrÄgor som vi ville ha svar pÄ var varför ungdomarna gÄr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd och vad den betyder för dem. Hur det Àr att vara arbetslös och om deras situation förÀndrats sedan de började pÄ ÄtgÀrden. Vi ville Àven se om det Àr nÄgon skillnad mellan ÄtgÀrderna i Halmstad jÀmfört med Varberg.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal frÄn arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat pÄ den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll pÄ den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.

The Swedish boat industry is considered quite conservative and subject to only limited development. The purpose of the study is to explain the structure of the boat industry, to analyze and evaluate ways of competing and provide recommendations for developing a competitive strategy. The aim of this thesis is to explain how to be competitive in the Swedish boat industry. To be able to do so three areas are used to deepen as well as broaden the understanding. The three areas within competitiveness we have chosen to highlight are differentiation, individualization and distribution.

Att hantera de skillnader i lÀskunskaper som pedagoger möter bland elever vid skolstart Àr en av de största utmaningarna i skolÄr ett. Genom en kvalitativ studie bestÄende av sex intervjuer med verksamma grundskollÀrare har jag undersökt hur individualisering kan vara ett hjÀlpmedel i sammanhanget. Studiens syfte var att utforska hur nÄgra grundskollÀrare ser pÄ och arbetar med individualiserad lÀsundervisning i skolÄr ett. Jag ville ocksÄ lyfta frÄgan om i vilken mÄn det Àr möjligt att individualisera i praktiken. Vikt har lagts vid pedagogernas instÀllningar, vilka jÀmfördes med deras arbetssÀtt.Det resultat jag har fÄtt fram visar pÄ tvÄ grupper av pedagoger.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvÀndningen (frÀmst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lÀrande. De elevgrupper som har fokuserats har lÀst samma Àmnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom lÀsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), nÄgra intervjuer, jÀmförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lÀrandet varken utvecklas sÀmre eller bÀttre i studiemiljöer dÀr man har bÄde lektionsundervisning och handledning pÄ nÀtet. Konflikter i grupper uppstÄr och blir synliga Àven pÄ nÀtet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar mÄnga mail, andra Àr eller blir helt tysta.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrarnas instÀllning till skollagens krav pÄ att undervisningen ska ta hÀnsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar pÄ deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de sÀger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrÄn studiens teoretiska utgÄngspunkter som Àr det sociokulturella perspektivet utifrÄn Vygotskij och SÀljö; samt ramfaktorteorin utifrÄn Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar pÄ att de intervjuade engelsklÀrarna har en generellt positiv instÀllning till individualisering. De menar att individualiseringen innebÀr att lÀraren kan hjÀlpa en elev att nÄ lÀngre, genom att lÀraren dÄ sÀtter sig in i elevens behov och kan utmana denne pÄ rÀtt nivÄ.