Bakgrund:?Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) ?r ett kroniskt och endokrint tillst?nd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ?lder. Sjukdomens orsak ?r oklar men den p?verkar de drabbade p? m?nga olika s?tt och medf?r allvarliga kort- och l?ngsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samh?llet och v?rden har otillr?cklig kunskap om PCOS samt hur v?rden korrekt b?r anpassas till denna patientgrupp.

Lövdén Brefelt, S. FörÀldraskap och sexualitet. En studie av förÀldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, 2012.

En kandidatuppsats i sociologi om arbetslöshet bland ungdomar och vilka effekter strukturer och normer kan ha pÄ ungdomar som deltar i en arbetsmarknadsÄtgÀrd..

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter vÀljer att fuska och vilka skÀl de anger till detta handlande. Jag har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka skÀl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan pÄverka studenten att vÀlja fusk? Skapar dagens individualiserade samhÀlle en studiesituation dÀr fusk blir ett medel för karriÀr? Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en mÄngmetodologisk ansats dÀr tvÄ former av textanalys (innehÄllsanalys och argumentationsanalys) anvÀnds. 82 protokoll frÄn landets disciplinnÀmnder behandlade Är 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.

The purspose of this study is to investigate how teachers are working to individualize mathemathics education relative to high-performing students and how they define the therm individualization. According to the Swedish curriculum the teaching process should be based on the students prevoius knowledge and experiences. The teachers should in their preperation take every student in to consideration. To be able to investigate these subjets I prepared following questions:What does the concept of individualization in mathematics mean for the teachers?What does it mean to work with an individualized mathematics teaching?How does teachers individualizes teaching mathematics relative to high performing students?This study is based on a qualitative method with both interviews and observations.

Background: Mathematics is a subject that many students perceive as difficult. In recent years, results in mathematics declined, while many students have difficulties in the subject of Swedish. However, there is not much research on the relationship between difficulties in mathematics and language weaknesses.Purpose: The purpose of this work is to find out what role the advocate competence of learning opportunities for the students to understand mathematics. A further aim of this work is to find out how mathematics is verbalized and individualized in preschool and find out how teachers in those classes describes how they work to verbalize and individualize mathematics.Method: The purpose is answered by observations in preschool and interviews of the teachers working in the observed classes. The empirical data are discussed and analyzed with theories related to children's learning and literature of mathematics and language.Result: The results show that mathematics is extensively verbalized in preschool classes.

Syftet med denna uppsats var att belysa och bidra till förstÄelsen av individens upplevelse av separationsprocessen. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgra könsskillnader nÀr det gÀller denna upplevelse. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra mÀn. De teoretiska utgÄngspunkterna var Giddens teori om intimitet och modernitet, Beck och Beck- Gernsheims teori om individualisering samt Antonovskys teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer.

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lÀrarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivÄgruppering stÀmmer överens med lÀroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen Àr en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den bestÄr av en diskursanalys av lÀrarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill sÀga lÀroplanen. Analyserna utarbetas med hjÀlp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jÀmföras och dÀrmed utröna om det finns nÄgon kamp mellan de tvÄ diskurserna. Detta tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgÄngspunkterna, vilka Àr tagna frÄn Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

Uppsatsen behandlar en lÀs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden hÀrstammar frÄn Nya Zeeland och grundtanken Àr att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar sprÄkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ?pedagogikens Mecka? och intresserar ?skolfolk? vÀrlden över. Fokus i studien ligger pÄ hur den nyzeelÀndska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, dÀremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förÀndrats i takt med att samhÀllet har förÀndrats. I Sverige finns det mÄnga olika ideella hjÀlporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser ocksÄ hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhÀllet och vilka samhÀllsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sÀtter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna fÄr möjlighet att beskriva vilka förutsÀttningar det finns i samhÀllet för att utföra det ideella arbetet.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

UtgÄngspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommiti ett flertal rapporter, samtidigt som mÄnga framstÀllningar pekar pÄ att dagens matematikundervisningbedrivs pÄ ett mycket traditionellt sÀtt.Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hurmatematiklÀrare i grundskolans senare Är planerar, genomför, följer upp och utvÀrderar sinundervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hurlÀrare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.Undersökningen har genomförts som en kombination av enkÀt och intervju, dÀr den inledandeenkÀten dels har gett en bred bild av lÀrarnas uppfattningar inom nÄgra vÀsentliga omrÄdendels anvÀnts för att fÄnga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senaredelen av undersökningen, dÀr avsikten varit att komma nÄgra utvalda lÀrare nÀrmare in pÄlivet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det bÄde finns stora variationer mellan olika lÀraressÀtt att arbeta, samtidigt som det finns mÄnga gemensamma uppfattningar. Den bild somjag fÄtt genom intervjuerna, vilken i mycket stÀmmer överens med flera tidigare undersökningar,Àr att den dominerande formen av individualisering Àr hastighetsindividualisering dÀreleverna arbetar med samma material men i olika takt.För att individualisera undervisningen pÄ ett mer effektivt sÀtt krÀvs troligtvis en störrevariation, Àn vad denna undersökning kunnat visa, bÄde vad gÀller innehÄll och metoder. Oftahandlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frÄgan om att lÄta sig styras elleratt försöka pÄverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krÀvs ett systematisktoch strukturerat angrepps- och arbetssÀtt.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger pÄ att eleverna arbetar utefter nÄgon form av planeringsbok dÀr de har en tidsbestÀmd eller icke tidsbestÀmd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig frÄn skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att fÄ en uppfattning om varför lÀrare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns nÄgra sÀrskilda mÄl att uppnÄ den. Jag fann det ocksÄ intressant att se om det fanns nÄgra tydliga skillnader mellan olika lÀrares tankegÄng, detta jÀmfört med hur lÀnge de arbetat med metoden.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielÀrares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poÀngsutbildningen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ de studerade lÀrarnas uppfattningar om möjligheter respektive begrÀnsningar till att bedriva individanpassad undervisning.