AbstraktUndersökningens syfte Àr att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring eleverssvÄrigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, enspeciallÀrare och tvÄ pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspirationav diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har Àven en ansatsav socialkonstruktionism.TvÄ antagonistiska diskurser konstrueras utifrÄn informanternas framstÀllning av eleverssvÄrigheter: SvÄrigheter ligger hos skolan och SvÄrigheter ligger hos eleven. Resultatet visaratt svÄrigheterna pÄverkas av faktorer sÄsom sociala förhÄllanden, skolans tillkortakommandegÀllande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt verksammapedagoger sÀger sig förhÄlla sig till begreppet individualisering. UtifrÄnsyftet och frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua tre lÀrare som undervisar imatematik i Är 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lÀrare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhÄllningssÀtt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för lÀraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare föresprÄkar dock en kognitivindividualisering. VÄra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lÀrarnabeskriver sin undervisning, som en fullstÀndig kognitiv individualiseradundervisning.

LÀxor i förhÄllande till kunskap, individualisering och hemförhÄllande.En jÀmförande studie mellan tvÄ skolor.

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

VÄr studie gick ut pÄ att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan och hur lÀrare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkÀtintervjuer med lÀrare och observationer i Är ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och UmeÄmodellen, premieras av vÄra informanter men en mÀngd andra metoder förekommer ocksÄ. Oavsett metod arbetar dessa lÀrare med individualisering pÄ likartat sÀtt nÀmligen med arbetsscheman baserade pÄ elevernas olika förutsÀttningar..

Vi har tillverkat en brÀdspelsprototyp som Àr tÀnkt att fungera som ett verktyg för lÀrare vid individualisering av undervisningen. BrÀdspelet Àr ocksÄ tÀnkt att fungera som ett engagerande och interagerande verktyg för elever. Spelet Àr ett frÄgespel som frÀmst behandlar de naturorienterande Àmnena, NO och de samhÀllsorienterade Àmnena, SO, men Àven Àmnena bild, engelska, matematik, musik, svenska och teknik behandlas. Vid utformning av brÀdspelet och brÀdspelets frÄgekort utgick vi frÄn utvalda delar av det centrala innehÄllet i Lgr 11, för Ärskurs 1-3. Kopplat till frÄgorna utformades ett underlag som eleverna kan fylla i och som lÀraren sedan kan anvÀnda som ett hjÀlpmedel i sitt arbete med att individanpassa undervisningen, och dÀrmed individualisera den efter varje elevs olika förutsÀttningar.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende pÄ lÀrare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet Àr att undersöka hur svenska och japanska speciallÀrare ser pÄ arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljÀra skolan skulle kunna vinna pÄ att arbeta pÄ liknande sÀtt som de gör. Ett antal lÀrare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus pÄ sprÄk- och inlÀrningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lÀrarnas syn pÄ sina respektive reguljÀra skolor, medan likheter förekommer i synen pÄ hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas sjÀlvförtroende..

Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.

 Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhÄller bÄde positiva samt negativa aspekter, vad betrÀffar detta arbetssÀtt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga Är, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjÀlp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering Àr den form som tillÀmpas mest i undervisningen, men respondenterna poÀngterar ocksÄ betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivÄ dÀr eleven befinner sig, det vill sÀga svÄrighetsrelaterad individualisering.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ofrivilligt barnlösa upplever sin situation i samhÀllet och av omgivningen. Ofrivillig barnlöshet berör mÄnga individer bÄde socialt och psykiskt. Var sjÀtte par lider av ofrivillig barnlöshet men ÀndÄ sÄ hör man sÄ lite om detta. I denna studie anvÀnds Erving Goffmans teori om stigma och Zygmunt Baumans teorier om individualisering och flytande kÀrlek. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ studie med sex intervjuer för att fÄ en uppfattning om deras upplevelse.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lÀrare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som pÄverkar och formar lÀrarrollen nÀr det gÀller individualisering. Vi har som mÄl att, i vÄrt kommande yrke som lÀrare, kunna frÀmja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, dÀrför har vi valt att belysa individualisering ur ett lÀrarperspektiv.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lÀrare som arbetar i skolÄr ett till nio, pÄ en grundskola pÄ en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framtrÀtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten frÄn undersökningen har vi analyserat och jÀmfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vÄr studie Àr att lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att lÀraren skapar tillfÀllen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ vilket sÀtt eleverna bÀst lÀr sig pÄ. UtifrÄn detta kan lÀraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklÀrare i tvÄ kommuner ser pÄoch arbetar med individualisering i matematikundervisningen i Ärskurs 7-9. Den empiriskastudien avsÄg att besvara syftet utifrÄn ett antal frÄgestÀllningar vilka belysteindividualisering, konkretisering, begreppsförstÄelse och problemlösning imatematikundervisningen.Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar omhur skolan och lÀrarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag föratt eleverna pÄ ett individualiserat sÀtt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiskautgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgÄr frÄn den ryske psykologen Lev SVykovskijs (1896-1934) teorier om lÀrandet.Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av struktureradefokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade allakommunala 7-9 skolor i de tvÄ kommunerna.Resultat: Individualisering i bemÀrkelsen att nÄ och lyfta alla frÄn sin nivÄ Àr en paradoxenligt de intervjuade lÀrarna i de tvÄ undersökta kommunerna. Duktiga och sjÀlvgÄende eleverfÄr inte den handledning under dialog som de borde kunna krÀva och de kan dÀrför inteutvecklas optimalt.

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har nÄgon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att vÀrlden har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av en mindre enkÀtundersökning, men ocksÄ genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.Resultaten tyder pÄ att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli pÄverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer ocksÄ att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrÄn en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de Àr beroende av andra faktorer för att komma tillrÀtta med miljöproblemen.

I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv. I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.