Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever pÄ en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om sÄ var fallet, Àmnade studien vidare söka svar pÄ till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt instÀllda, samt vilka förvÀntningar de hade pÄ skolan i nuet sÄvÀl som inför framtiden. För att söka svar pÄ detta genomfördes en kvalitativ enkÀtundersökning bland elever pÄ studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall Àven hÀnsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade pÄ skolan, samt att det förelÄg skillnader mellan programinriktningarna betrÀffande vad som utgjorde bÀst respektive sÀmst med skolan.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of influencing behaviours concerning individualized viewing in relation to VoD-services (Video on Demand), and how this reflects the perceived viewing behaviour in terms of habits, content and social actions.Theory: The theory that primarily underpins this study is Jacob Bjur?s thesis Transforming Audiences. Bjur?s thesis provides an analytical model of individualized viewing behaviour that has been used in this study case. The model is founded on three central tenet areas of individualization, Habitualness that ensures habits, Socialness that refers to the social space and Referential space that ensures content/selection and viewership as a referential act.Method/Material: The study is based on a qualitative research method underpinned by focus groups interviews.Results: The research demonstrates strong tendencies towards an individualised viewing behaviour in the use of VoD-services.

Tanken med projektet Alfaskolan Àr att stödja och hjÀlpa barn som har svÄrigheter att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Stödet skall dessutom utformas sÄ att det enskilda barnet inte sÀrskiljs frÄn sin skola och klasstillhörighet.Syftet Àr ocksÄ att pedagoger skall fÄ kunskap om barns olika inlÀrningsstilar och kunna tillÀgna sig alternativa pedagogiska metoder för att stödja dessa barn. Verksamheten skall ocksÄ hjÀlpa barnen att Äterta sÄdant som gÄtt förlorat i tidigare skolarbete. Genom detta arbete förvÀntas barnets sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild att stÀrkas. Alfaskolan representerar ocksÄ ett synsÀtt pÄ barn med skolsvÄrigheter som bryter mot det etablerade mönstret med utslagning och sÀrbehandling, vilket flera forskare efterstrÀvar.

The purpose of this research has been to find out whether and how teachers stimulate and motivate well achievers in the elementary school to reach a higher level. To gather information I visited two different schools within the same county in Stockholm and on each school I met and interviewed with two teachers. The answers received from these interviews are presented in this study as my results. I found that the teachers feel that students that do well in the classroom many times work as role models for the other students. Often these students require extra material as they usually finish their workload ahead of others.

There is no further training in management in teacher education programs, which can create uncertainty among teachers in terms of management. According to the curriculum, the teacher should base it on a democratic approach, but how does it look in real life? The purpose has been to investigate how practicing teachers perceived management and their own leadership style, whether they made conscious choices and if so, whether they then had any purpose in their leadership style. Teachers' views of a good leader and how much influence students have on the teaching, enter into these issues.The survey is based on a qualitative research approach, based on interviews with four active teachers. Although observations were made they did not play any major role in this investigation.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pÄgÄendet av sin högskoleutbildning och som senarelÀgger sitt barnafödande. Syftet Àr att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senarelÀggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÀmst frÄn Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras pÄ Rational Choice.

Bakgrunden till denna studie grundar sig frÀmst i ett stort intresse för musikÀmnet men Àven att vi, under vÄr grundskoletid fick uppleva olika bra samt vÀrdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att fÄ inblick i hur lÀrare upplever ramfaktorer och artefakters pÄverkan pÄ undervisningen i musik. Genom Ätta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara vÄra frÄgestÀllningar: Vilka ramfaktorer anser lÀrarna pÄverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lÀrare ramfaktorer som möjligheter och begrÀnsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lÀrarna pÄverkar undervisningen och pÄ vilket sÀtt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de tvÄ delstudierna? Vi har genom studiens gÄng fÄtt inblick i hur lÀrare resonerar kring de pÄverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek Àr sÄdana faktorer vilka pÄverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte Àr ÀndamÄlsenligt samt ifall elevantalet Àr för mÄnga i förhÄllande till lokalen.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka olika lÀrares förhÄllningssÀtt till individualiserad undervisning inom matematikÀmnet i de tidiga skolÄren. LÀrarnas uppfattningar stÄr i fokus. UtifrÄn detta syfte formuleras frÄgestÀllningarna som avser att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig pÄ intervjuer av fyra verksamma grundskollÀrare. Materialet analyseras med utgÄngspunkt i bÄde fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lÀrarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sÀtt att genomföra undervisningen.

Varje Är börjar mer Àn 100 000 elever Ärskurs sju. Genom överlÀmning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur gÄr övergÄngen till pÄ respektive skola? Hur bör överlÀmningar gÄ till enligt matematiklÀrare intervjuade i denna studie? De ger sin syn pÄ likvÀrdig utbildning, individualisering, den röda trÄden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklÀrares uppdrag. Syftet med studien Àr att komma Ät vad som underlÀttar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlÀmningar Àr vÀlkomna, men fokus bör ligga pÄ ett organisatoriskt plan enligt matematiklÀrarna.

Studien syfte var att undersöka hur elever i Ärskurs sju upplever undervisningsmiljön i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien omfattade tvÄ klasser i Ärskurs sju pÄ en innerstadsskola i en mindre kommun. FrÄgestÀllningarna i studien var vilken instÀllning eleverna hade till Àmnet idrott och hÀlsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingÄ i undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhÄlla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie Àr en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie Àr en kommunal F-9 skola dÀr eleverna kommer frÄn medel och övre medelklass.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lÀrare pÄ lÄgstadiet har för uppfattningar kring Àmnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vÄrt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning dÀr det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lÀrare frÄn tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen Àr begrÀnsad kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Resultatet i vÄr studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet Àr viktigt för skolbarn dÀr respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlÀrning pÄ olika sÀtt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig Àven att Àmnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika Àmnen, men undervisningen Àr oftast inte planerad.

VÄr studie syftar till att fÄ kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter för att kunna hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter i klassrummet samt sÀtta in rÀtt ÄtgÀrder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för ÄtgÀrder, hur man upptÀcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjÀlpmedel det finns pÄ marknaden. Genom att vÀlja en metod dÀr vi inriktar oss pÄ elever genom observationer och intervjuer vill vi fÄ fram deras syn pÄ undervisningssituationer och hjÀlpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara anvÀnder en brÄkdel av de hjÀlpmedel som finns pÄ marknaden.

Few would disagree that the media landscape has undergone significant changes the last decade. From bulky computers and plain mobile phones to portable High-Definition computers and multi-functional smartphones. Other media, such as newspapers and music, have evolved and prospered in a digitalized environment. The constant urge to digitalize aspects and functions of our daily lives seems almost instinctive. Television has taken further steps into this environment as it is now accepted and featured via the Internet.

Syfte: Syftet Àr att belysa kunskapsmÀssiga faktorer i Är fem som kan vara sÀrskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgÄngen redogörs för en didaktisk Àmnesteori som tar sin utgÄngspunkt i individualisering och som betonar elevens förstÄelse för matematik. Vidare redogörs för olika sÀtt att se pÄ bedömning och för svÄrigheterna med en likvÀrdig betygssÀttning.Metod: Studien Àr kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingÄtt i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för Är fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.