Vad innebÀr det att undervisa i en sprÄkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslÄs att elever med ett annat modersmÄl behöver andrasprÄksundervisning för att utveckla den för skolframgÄng och samhÀllsdeltagande sÄ viktiga sprÄkbehÀrskningen, gör okunskap, resursbrist och lÄg status för Àmnet svenska som andrasprÄk att svensklÀrare utan kunskap om andrasprÄksinlÀrning stÀlls inför flersprÄkiga elevgrupper. I den hÀr undersökningen besvarar sex svensklÀrare i grundskolans senare Är vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har nÀr det gÀller undervisning i sprÄkheterogena kontexter. Genom att frÄga hur flersprÄkigheten pÄverkar undervisningen, om den Àr en tillgÄng istÀllet för ett hinder och om kunskaper i andrasprÄksinlÀrning behövs i svensklÀrarkompetensen vÀxer bilden fram av den mÄngkulturella och flersprÄkiga skolans ökade krav pÄ bÄde individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mÄngfalden betraktas som en positiv kraft i det mÄngkulturella klassrummet dÀr elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

Äldre personer riskerar i stor utstrĂ€ckning att drabbas av undernĂ€ring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mĂ€ta attityder till Ă€ldres Ă€tande och nĂ€ringstillstĂ„nd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) anvĂ€ndes. I urvalet ingick sjuksköterskor pĂ„ sĂ€rskilt boende och korttidsboende i tvĂ„ kommuner. TvĂ„ pĂ„stĂ„enden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkĂ€ten, med möjlighet att lĂ€mna kommentar.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs 1. FrÄgestÀllningarna som vi valt för att uppfylla vÄrt syfte Àr följande: Vilken lÀs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala lÀromedlet pÄ? Vilket innehÄll har lÀromedlen och hur förhÄller sig innehÄllet till kursplanen i svenska för Ärskurs 1-3? Vilka framtrÀdande skillnader finns mellan ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel med avseende pÄ lÀrarhandledning, innehÄll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av lÀromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgÄngspunkt i kursplanen för svenska samt frÄgor berörande den analytiska lÀs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella lÀromedlet bygger pÄ den analytiska lÀs- och skrivmetoden medan det digitala lÀromedlet bygger pÄ den syntetiska lÀs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att lÀromedlen förhÄller sig till kursplanens kunskapsomrÄden pÄ olika sÀtt.

Mitt examensarbete handlar om arbetssÀttet ?eget arbete? som bland annat vÀxt fram de senare Ären som en lösning pÄ hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lÀrare. Jag har velat undersöka hur lÀrare beskriver arbetssÀttet pÄ de tvÄ skolorna, lÀrares syn pÄ sin roll som lÀrare under eget arbete och undersöka lÀrares syn pÄ vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssÀttet. I analysen av de tvÄ skolornas arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

I dagens skola Àr individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans lÀroplan, Lpo 94. LÀroplanens intention Àr att undervisningen skall individanpassas utifrÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare Àr studiens syfte att belysa pedagogers syn pÄ individanpassad undervisning och vad det Àr som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla Àr verksamma i skolÄr 3.

Hösten 2004 började rektorsomrĂ„dena i undersökningen tala om att utforma ett material som kunde anvĂ€ndas i verksamheten för personal, förĂ€ldrar och elever. Materialet skulle Ă€ven gĂ„ att anvĂ€nda vid kvalitetsredovisning, till politiker, av verksamheten i sĂ€rskolan. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie inspirerad av aktionsforskning och med etnografisk ansats, gĂ€llande hur personalen i sĂ€rskolan tycker att en Individuell utvecklingsplan ska se ut, vad den ska innehĂ„lla och vad den ska anvĂ€ndas till.Som teoretisk utgĂ„ngspunkt valdes Giddens och Helldins syn pĂ„ individualisering. Även Persson och hans teorier kring specialpedagogik som tvĂ€rvetenskapligt forskningsfĂ€lt lyfts fram.PĂ„ rektorsomrĂ„dena valdes fokusgrupper ut för diskussioner. Undersökarna fungerade som moderatorer, vilket innebar att de hade en frĂ„geguide med sig som diskuterades.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kompetenser lÀrare anser kÀnneteckna framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lÀrande. För att uppnÄ syftet söker studien svar pÄ hur mÀn och kvinnor som lÀrare ser pÄ framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger nÄgra likheter och skillnader i deras syn pÄ framgÄngsrikt ledarskap. Studien baseras pÄ intervjuer med sex lÀrare, tre mÀn och tre kvinnor, som Àr verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lÀrarna anser kÀnneteckna ett framgÄngsrikt ledarskap Àr lyhördhet, flexibilitet och anpassning.

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

VÄr uppsats, Den individualiserade arbetslösheten? Attityder och vÀrderingar till arbetslösa försörjningsstödstagare, bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med socialarbetare verksamma inom arbetet med försörjningsstöd. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och hur synen pÄ arbetslöshet som individuellt orsakat gestaltas i socialtjÀnstens arbete med arbetslösa försörjningsstödstagare. Detta har gjorts mot bakgrund av det individualiserade synsÀtt som prÀglar aktiveringspolitiken. För att undersöka syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:1.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som anvÀnts för insamling av empiriskt material Àr informationsinsamling frÄn webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehÄllsanalyser av tidningsartiklar, blogginlÀgg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, dÀr respektive omrÄdes agendor pÄverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. AnhÀngarna beskrivs ibland som en varierad skara frÄn olika samhÀllsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist Àr den mest alternativa rörelsen, dÀrefter Infowars och nÀra mainstream-sfÀren ligger Piratrörelsen.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken uppfattning lÀrare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lÀra matematik och vilka faktorer som pÄverkar elevers studieresultat i matematikÀmnet. Förhoppningarna med denna studie Àr att fÄ en djupförstÄelse av nÄgra lÀrares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhÄllande till aktuell forskning och litteratur inom detta omrÄde.Studien innehÄller tvÄ delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angÄende inlÀrningsteorier, lÀrandeprocesser och matematik samt matematiksvÄrigheter.

Statistik frÄn statistiska centralbyrÄn (SCB) visar att det i Sverige numera Àr allt ovanligare att kvinnor under 25 Är skaffar barn. FörÀldraskapet har med tiden skjutits allt lÀngre upp i Äldrarna och det har skett en förÀndring frÄn att bli med barn till att planera en graviditet. Forskning visar att mÄnga av dagens kvinnor bÄde vill utbilda sig, skaffa ett arbete och hinna förverkliga sig sjÀlva innan de skaffar sitt första barn. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvinnliga högskolestudenter - som Ànnu inte hade skaffat, eller vÀntade, barn - planerade att skaffa barn allt senare i livet. Vi ville Àven undersöka om, och isÄfall varför, kvinnornas pÄgÄende utbildning och kommande arbete, sjÀlvförverkligande och förhÄllande var anledningar till att de planerade att senarelÀgga barnaskaffandet.

Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebÀra svÄrigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhÄlla en fördjupad förstÄelse för hur lÀrare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslÀrare har kring Àmnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lÀrare pÄ tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan uppkommit. UtifrÄn en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna frÄn de olika skolorna. Datan som erhÄllits frÄn metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: NivÄanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Att kunna lÀsa och skriva Àr inte en sjÀlvklarhet för alla, inte heller att genom sitt sprÄk kunna göra sig förstÄdd. Detta stÀller ofta till svÄrigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava sprÄkstörningen kan medföra för elever i sÀrskolan. Samt att ta reda pÄ hur pedagogerna inom sÀrskolan arbetar för att frÀmja ett lÀrande för de hÀr eleverna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom sÀrskolan.