Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevers lÀrande, sett frÄn ettlÀrarperspektiv, kan pÄverkas av differentiering. I första hand har vi kopplatdifferentieringens effekter till elevers motivation dÄ denna i sin tur pÄverkar lÀrandet.Utöver detta har vi försökt att ta reda pÄ vilka former av differentiering som anvÀnds iskolan idag och hur lÀrare utmanar och motiverar elever i sitt lÀrande. För att lÀra ossmer om detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Fyra lÀrare intervjuades medhjÀlp av öppna frÄgor som de hade fÄtt lÀsa i förvÀg. Resultatet visar att differentieringÀr svÄrt att undvika i vissa Àmnen dÄ det kan vara stor spridning pÄ eleverna, sÀrskilt ide tidiga Ären.

The school is responsible to make sure that each studentsŽ individual needs are met as well as that the lessons are suitable for all studentsŽ ability. As this is the case it is very interesting to evaluate how this is done in reality. The purpose with the study has been to shed light upon what different methods teachers in various schools use in order to individualize their teach­ings. Are their obvious differences in the way teachers work with individualization and how does this affect the students? The teachers in the different schools provided me with informa­tion on how they work in order to teach, stimulate and motivate well achievers as well as stu­dents who find school more difficult.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssÀtt som anvÀnds i matematikundervisningen i nÄgra klasser i skolÄr 1 och 4. Vidare ville vi Àven fÄ reda pÄ vilken interaktion som förekommer mellan elever samt mellan pedagog och elev i nÄgra klasser i skolÄr 1 och 4. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda tvÄ olika metoder i vÄr undersökning; klassrumsobservationer och ritmoment. VÄrt resultat visade att de undersökta eleverna i skolÄr 1 verkade arbeta mer varierat med olika arbetsformer Àn eleverna i skolÄr 4. Pedagogerna i skolÄr 4 verkade utgÄ mycket frÄn lÀroboken men undersökningen visade Àven att det fanns en viss variation i arbetssÀttet i form av stenciler och arbete pÄ datorn.

There is a constant change in the world of school, new curricula and syllabi are made and the view of teaching and learning is changing. The desire to improve maths teaching in Swedish schools is strong, especially by laboratory work. How is it then that several teachers in our schools are still using the traditional way of teaching mathematics, which I consider to be relying a lot on the textbook and work for an automated approach?The purpose of my study is to investigate how three different math teachers on an F-5 school in the southern Stockholm area, choose to work with mathematics and why they choose to work according to a special approach. In order to obtain the information I seek, I have chosen to use the qualitative method to get a better understanding of my results.

Sömn Àr ett grundlÀggande behov för mÀnniskan men inte sÀllan upplever mÀnniskor som vÄrdas pÄ sjukhus eller Àldreboenden en försÀmrad sömnkvalitet. Dock Àr sömnen viktig för sÄvÀl hÀlsa som tillfrisknande. VÄrdmiljön kan inverka bÄde positivt och negativt pÄ mÀnniskans hÀlsa. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vÄrdmiljöns pÄverkan pÄ patienters sömnkvalitet. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar: (1) Vilka faktorer i vÄrdmiljön pÄverkar patienternas sömnkvalitet negativt? (2) Vilken effekt har omvÄrdnadsinterventioner i vÄrdmiljön pÄ patienternas sömnkvalitet? Litteratursökningen resulterade i 18 relevanta studier.

VÄrt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter pÄ en arbetsmarknad i snabb förÀndring. Studien tar som utgÄngspunkt att det som kallas den andra maskinÄldern leder till att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare dÄ allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras pÄ ett sÀtt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vÀgledande arbetsuppgifter pÄ lite olika sÀtt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvÀgledning, om deras syn pÄ matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förvÀntas öka i takt med att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien Àr att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltsÄ en anpassning av verksamheten utifrÄn samhÀllsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstÄtt genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i vÀstvÀrlden inneburit.

The purpose of this study has been to investigate the views of five teachers on their own leadership, and on the way they make it work in the classroom. The method was a qualitative investigation consisting of separate interviews with five elementary school teachers from three different schools in the southern part of Stockholm. The results showed that a good pedagogic leadership, successful with the pupils, can be characterised as at the same time democratic and "situation adjustable". This includes the ability to formulate the rules of conduct clearly, to take decisions and to create a good working atmosphere in the classroom, so that the pupils can feel secure, and be able to learn and develop. That however, cannot be accomplished if the teacher only maintains a negative communication, reminding the pupils of what is forbidden.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med elever i Är 9, i syfte att fÄ dessa elevers syn pÄ vad framgÄng Àr och vad det innebÀr att vara framgÄngsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nÄ framgÄng och att bli framgÄngsrik. Resultaten har stÀllts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgÄng Àr nÀr man nÄr de egna mÄlen, att betygen Àr viktiga för att komma in pÄ det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmÄgor och kompetenser som betygen inte mÀter. SÄdana förmÄgor/kompetenser Àr t.ex. förmÄgan att skapa relationer.

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör nÄgra tillvÀgagÄngssÀtt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras pÄ begreppet barnperspektiv vilket Àr relativt nytt och innefattar att man utgÄr frÄn barnet, dess frigörelse och individualisering. HÀr Àr det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda pÄ och försöka förstÄ"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning Àr att fÄ en bÀttre kunskap och förstÄelse om hur dialog och delaktighet frÀmjas i fritidshemmen samt att fÄ reda pÄ fritidspedagogers sÀtt att arbeta med att se varje elev utifrÄn de förutsÀttningar eleven har. TvÄ pedagoger frÄn tvÄ olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.

Bakgrund: Andelen fullbordade sjĂ€lvmord ökar med stigande Ă„lder. MĂ„nga av de Ă€ldre som begĂ„r sjĂ€lvmord har varit i kontakt med sjukvĂ„rden kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina sjĂ€lvmordstankar Ă€n yngre och har en tendens att anvĂ€nda sig av mer dödliga metoder Ă€n yngre personer. Kunskapen inom omrĂ„det Ă€r lĂ„g. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att Ă€ldre begĂ„r sjĂ€lvmord.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.

Uppsatsen Àr en studie i hur samhÀllet och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frÄgor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lÀrandesituation.UtgÄngspunkten i studien Àr teorier om modernitet dÀr reflexivitet, görbarhet och individualisering Àr centrala teman. MÀnniskan Àr idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig sjÀlv och det posttraditionella samhÀllet betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli nÄgot av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstÄr nya symbolvÀrden vid sidan av bytesvÀrden och bruksvÀrden, symbolvÀrden som Àr knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur mÀnniskan manifesterar sin vilja att sÀrskilja sig men ocksÄ att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, dÀr konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

SammanfattningTrots att matematik Àr ett av skolans populÀraste Àmnen under de tidiga skolÄren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare Är. Av undersökningar framgÄr det att de flesta grundskoleelever har negativt instÀllning till matematik och Àmnet upplevs som trÄkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare Àr eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre rÀkning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera elevers upplevelser av Àmnet matematik i en grundskola. Med hjÀlp av denna studie har vi försökt att ta reda pÄ faktorer som kan pÄverka elevers instÀllningar till Àmnet bÄde positivt och negativt.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar, hanterar och arbetar med andrasprÄkselevers sprÄkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lÀrarkategorier ser ut för att stötta sprÄkutvecklingen för andrasprÄkselever. Genom kvalitativ metod har fem lÀrare i grundskolans tidigare Är intervjuats och dÀrmed illustreras ett axplock av lÀrare och deras uppfattning. Resultaten pÄvisar att undervisningen prÀglas av individualisering i en klass med andrasprÄkselever. För att stödja andrasprÄksinlÀrning ligger fokus pÄ att utveckla elevernas ordförrÄd vilket sker frÀmst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlÀttas med hjÀlp av konkret material och vanligast förekommande Àr bilder, filmer och upplevelser.