Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med lÀs- och skrivlÀrning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar pÄ det sÀtt de genom erfarenhet har insett fungerar för mÄnga elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bÀsta av alla metoder de fÄtt lÀra sig. De nÀmner alla fyra arbetssÀtt som Àr inspirerade av LTG och Àven syntetisk metod nÀmns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar nÀr det gÀller lÀsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som lÀses och skrivs utgÄr istÀllet frÄn den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur Àr det som övervÀgande lÀses av eleverna i syftet att trÀna lÀsning.

LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rÀtt att mötas pÄ den nivÄ dÀr de befinner sig. Detta ses som sjÀlvklart dÄ det gÀller de elever som Ànnu inte uppnÄtt mÄlen. Vi anser att Àven högpresterande elever Àr i behov av sÀrskilt stöd om Àn pÄ ett annat sÀtt. Vi ville dÀrför, genom en kvalitativ metod, ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i Är ett. Vi har Àven för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lÀrare i Är ett ser med att stimulera högpresterande elever.

Det samhÀlle som vi lever i idag prÀglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande pÄ vÄr vardag. TvÄ trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhÄllande Àr en ökad individualisering och marknadisering av samhÀllet. Konkret för individen innebÀr detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig sjÀlv, att sÀlja sig sjÀlv. Med utgÄngspunkt i detta förhÄllande sÄ genomför denna uppsats en empirisk studie av tvÄ specifika fall dÀr detta ?att sÀlja sig sjÀlv? Àr som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Enligt lÀroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utstrÀckning. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka om och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning Àmnesövergripande arbete anvÀnds i Ärskurs 4 - 6. Vi efterstrÀvade Àven att ta reda pÄ hur lÀrare definierar Àmnesövergripande arbete.Vi Àmnade Àven studera om lÀrandeteorierna Àr av relevans för hur och om lÀrare vÀljer att anvÀnda Àmnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med Àmnesövergripande undervisning kopplades till vÄr empiriska undersökning. I vÄrt empiriska material ligger fokus pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lÀrarnas klassrum.

Att upprÀtta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lÀrande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i sÀrskolan kommit fram till att mÄnga skolor brister nÀr det gÀller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien Àr att undersöka innehÄllet i individuella utvecklingsplaner i sÀrskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och mÄlformuleringarnas innehÄll.

Problemformulering: Vi lever i ett samhÀlle som prÀglas av digitalisering och som i ochmed det Àr i stÀndig utveckling. Trender kommer och gÄr pÄmarknaden vilket innebÀr mÄnga förÀndringar som företag mÄsteta i beaktning. Ett företag som stannar upp i sin utveckling ersÀttssnabbt av ett nytt företag och riskerar att försvinna frÄnmarknaden.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att klargöra anvÀndandet avmarknadsstrategier för anpassning till olika trender inom modeochlivsstilsbranschen. Som grund för detta avser vi att analyserabetydelsen av olika trender och tredje vÄgen samt kopplingendÀremellan.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en induktiv ansats dÀr vi anvÀnt oss av enkvalitativmetod vilket innebÀr att vi anvÀnt oss av en ostruktureradintervjuguide nÀr vi intervjuat sex utvalda respondenter.Referensram: Uppsatsen betonar den tredje vÄgen, trender samtmarknadsstrategier, detta Àr de omrÄdena som vi finner intressantaoch relevanta att undersöka för att fÄ ett sÄ givande resultat sommöjligt i vÄr forskningsfrÄga.Slutsats: Vi tycker oss ha kunnat urskilja att svenska mode- ochlivsstilsföretag inte gör nÄgra större ÄtgÀrder för att förutspÄ nyamarknadstrender. Sverige Àr en homogen marknad vilket innebÀratt det Àr svÄrt för företag att vara trendskapare eftersom enhomogen marknad oftast vÀntar med att ta efter en trend tills denÀr erkÀnd.

LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) Àr tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillÀmpas i skolan och att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilde elevens behov. DÄ forskning pekar pÄ att definitionen och innebörden av begreppet behov inte Àr tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lÀrare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i Är 1 med sÀrskilt fokus pÄ aspekten elevers behov. För att studera verksamma lÀrares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och dÀrefter diskuterats med referens till forskning inom omrÄdet. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsÀttningsfrÄga.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Syftet med föreliggande studie Àr att utforska vad nÄgra sÄngelever pÄ estetiskt program pÄ gymnasiet anser motiverar dem under sÄnglektionerna. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sÄnglektioner de fÄr pÄ respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras pÄ Àr ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att kÀnna sig ?bra? som summerar informanternas berÀttelser om den ökade motivation de upplever dÄ de kÀnner sig bra pÄ att sjunga.

Denna undersökning stÀller frÄgan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ betydelsebÀrande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet Àr att skapa ett medvetet och kritiskt tÀnkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det Àr viktigt att förstÄ bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen nÀr den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper Àr lÄga jÀmfört med elever i andra lÀnder. Det Àr nÄgot som blivit omdiskuterat. För att förÀndra det hÀr krÀvs det att lÀrare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lÀrare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lÀrare arbetar för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien har ett fokus pÄ stöttande av affektiva sidor samt matematiklÀrande. LÀrare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter.

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhÀllet Àr en mycket lÄngt gÄngen individualisering. Denna utveckling tycks Ä ena sidan ha medfört en hög grad frihet och sjÀlvbestÀmmande men den har Ä andra sidan ocksÄ kritiserats för att leda till en kollektiv flykt frÄn ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förstÄelse av fenomenet ansvar. Flera tÀnkare har pÄ olika sÀtt gestaltat en möjlig förstÄelse av ansvar som att `svara anŽ alltsÄ det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt upptrÀdande i interaktion med andra dÄ mÀnniskans blotta nÀrvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte Àr att undersöka hur mÀnniska i det senmoderna samhÀllet upplever fenomenet ansvar.

Abstract.The levels of dioxin and comparable substances rose to a large extent in our environment during the second half of the 20'Th century. This was the result of the synthesis of, and careless usage of these substances in cooling fluids, hydraulics, pesticides etc. Background levels of dioxins and furans in sealed samples prior to this era suggest that former sources of these substances existed. Salt glazing is a method of adding a smooth acid resistant exterior to stoneware ceramics. The technique has been in use since the 16'Th century, maybe even earlier than that.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhĂ€llet, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna Ă€r för vem mĂ€nniskan Ă€r inför sig sjĂ€lv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgĂ„r ifrĂ„n ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp frĂ„n Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och frĂ€mre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering frĂ„n Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjĂ€lpt till och skapat en förstĂ„else av det aktuella Ă€mnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgĂ„ngspunkt har vi sökt efter en djupare förstĂ„else av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer frĂ„n yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar pĂ„ att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet.