Bakgrunden till min uppsats Ă€r att man i slutet pĂ„ 1970-talet började införa Ă„ldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för fĂ„ elever för att bilda en Ă„ldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare me d erfarenhet frĂ„n bĂ„de Ă„ldershomogen och Ă„ldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lĂ€rarroll och arbetssĂ€tt i och med att de bytt organisationsform. Jag har Ă€ven försökt att i min litteraturgenomgĂ„ng ge fler exempel pĂ„ vad som kan pĂ„verka undervisningens utformning. Övergripande nĂ€mner de lĂ€rare som jag intervjuat att deras roll har gĂ„tt frĂ„n den traditionella lĂ€rarrollen dĂ„ man undervisar inför hela klassen till att man istĂ€llet Ă€r handledare till eleverna.

The purpose with this examine was to study the teachers perception of leadership in the classroom and also how they experience the conditions of this. The method used was qualitative, and builds on a total of six interviews. Stensmos five leadership tasks in the classroom that constitute leadership context have provided the theoretical basis of this study. The leadership tasks have therefore been used as theoretical tools in this study to analyze the teachers? reasoning about their own leadership style.

The purpose of this study was to see how teachers experience their own leadership style and how they did to get their leadership to work in the classroom. The purpose was also to understand the teachers? actions, what they think is best for the students? development and how they describe the leadership in the classroom. I interviewed six female teachers and they all have had many experiences since this is their profession. My research was based on Stensmo (2000).

I studien undersöktes hur verksamma lÀrare definierar elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ansÄg att det Àr att arbeta med sÄdana elever. En jÀmförelse mellan de olika stadierna gjordes ocksÄ med syftet att se det finns nÄgra skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som anvÀndes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lÀrare i grundskolan, tvÄ i vardera lÄg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lÀrarna till viss del definierar dessa elever pÄ ett likstÀllt sÀtt, men att det ocksÄ finns stora variationer och att det arbetssÀtt de flesta föresprÄkar Àr att hÄlla alla elever inom samma omrÄde men pÄ olika nivÄer.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjÀnstemannaförbundet Unionen dÀr fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen sÄ har tvÄ intervju gjorts med en deltagare var frÄn Vision och HandelsanstÀlldas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frÄgor. Det handlar om frÄgor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas instÀllning till fackens verksamhet förÀndrats. Det flexibla arbetet Àr en sÄdan frÄga.Flexibelt arbetet som fenomen framstÄr som nÄgot komplext för fackförbund.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

The terms?inclusion? and? a school for all? are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at ?Blommans skola? reasoned about the definition ?inclusion?.

Syftet med denna studie var att undersöka kristna personers attityder gentemot sekularisering och modern andlighet. För att undersöka detta intervjuades medlemmar ur frikyrkliga svenska samfund; en intervju i fokusgrupp (med fyra deltagare) samt tre individuella intervjuer. Intervjumaterialet bestod av ett case uppdelat i fem sektioner, dÀr respondenterna fick resonera fritt kring olika religiösa dilemman. Deltagarna uppvisade frÀmst negativa emotionella attityder gentemot sekularisering och modern andlighet, frÀmst riktat mot sambandet till individualiseringen av samhÀllet. Respondenterna uppvisade förstÄelse för den subjektiva aspekten av tro, samt religionens brister och hur dessa stÄr i samband till vissa sekulÀra yttringar.

The school is under constant change and school reform on the conveyor belt. In 2009 the Swedish government introduced new directives for the elementaryschool, including multi-national sample, written testimonials from grade one and grade with several grades rose from grade six. The purpose of this study is to examine currently active primary teacher perceptions of the pupils' learning and development might be affected by those earlier and clearer knowledge assessments, and how teachers perceive this reform on the basis of the Swedish school's motto "a school for all". The study was carried out with a phenomenological approach where the method has been depth interviews with five active primary teachers from grades one to six in a school. The results show that teachers perceive that the earlier and clearer assessments will affect students differently according to student performance and knowledge.

Denna studie handlar om hur nĂ„gra svenska och en norsk förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. FrĂ„gor som undersöks Ă€r; vilket förhĂ„llningssĂ€tt har de intervjuade förskollĂ€rarna sjĂ€lva till naturvetenskap och teknik, hur Ă€r de intervjuade förskollĂ€rarnas instĂ€llning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollĂ€rarna om de lĂ€roplansmĂ„l som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod dĂ€r tre förskollĂ€rare i Sverige och en förskollĂ€rare i Norge har i berĂ€ttelseform besvarat ett antal intervjufrĂ„gor. Resultatet som framkom av studien Ă€r att förskollĂ€rare kan ha mycket olika förhĂ„llningssĂ€tt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses ocksĂ„ som omrĂ„den som inte faller sig lika naturligt som andra omrĂ„den som inbegrips i förskolans lĂ€roplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

SammanfattningMalin StÄngbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga ÄrStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolÄren lÀr sig matematik.Dessutom ville jag fÄ fram om eleverna fick bÀttre förstÄelse och ett annat förhÄllningssÀtt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrÄn tre lÀraresperspektiv genom intervjuer.Mina frÄgor lyder:Hur lÀr sig barn inom matematiken?Vad hÀnder med barnens förhÄllningssÀtt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?FÄr eleverna bÀttre förstÄelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjÀlp av mina intervjuer med lÀrarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan pÄverka hur barn lÀr sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlÀrarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var bÄde roligt och intressant och lÀttare attförstÄ.Sökord: Matematik, inlÀrning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att fÄ en kunskap och en förstÄelse för hur populÀrkultur, med fokus pÄ skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare Är. Fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbete med skönlitteratur utifrÄn de tre didaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns mÄnga förtjÀnster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lÀrare i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans senare Är. Urvalsgruppen var representerad frÄn fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lÀrarna ansÄg att skönlitteratur lÀmpar sig i de flesta arbetsomrÄden inom religionskunskap med en betoning pÄ vÀrldsreligionerna.

Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa i gymnasiesÀrskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jÀmförs med lÀrarnas tolkning av Àmnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lÀrarnas personliga pÄverkan, Àmnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes pÄ en gymnasiesÀrskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i Àmnet. Resultaten visar pÄ en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur pedagoger inom förskola och skola resonerade nÀr de började anvÀnda sig av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. De frÄgestÀllningar som stÀllts Àr vilka erfarenheter och kunskaper som ledde fram till att pedagogerna började anvÀnda sig av TAKK samt hur pedagogerna motiverar sitt införande av TAKK. Studien Àr en kvalitativ undersökning och metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. I studien har tre pedagoger inom förskolan och tre pedagoger inom skolans tidigare Är som arbetar med TAKK intervjuats. Resultatet som har framkommit Àr att pedagogerna hade olika kunskaper och erfarenheter vid införande av TAKK och motiveringen till att TAKK började anvÀndas var att ett eller flera barn som var i behov av tecken började i verksamheten.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.