Undersökningen behandlar individens upplevelser av ÄtergÄngen till arbete efter lÄngtidssjukskrivning pÄ grund av utmattningssyndrom. Ansatsen var fenomenografi och insamlandet av undersökningsmaterialet skedde genom intervjuer. Resultatet visar att respondenterna i de flesta fall har varit drivande i sin egen ÄtergÄng och att motivation Àr ett centralt begrepp i detta sammanhang. I resultatet framkom ocksÄ att stöd Àr viktigt för en lyckad ÄtergÄng. VarifrÄn stödet kommer varierar, men det Àr framför allt det professionella stödet, i form av samtalsterapi, som har visat sig vara viktigt.

Att ha barn eller ett syskon som Àr sjukt i cancer innebÀr en stor omstÀllning för alla familjemedlemmar och skapar mÄnga nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende pÄ kön, Älder, stödjande miljöer bÄde pÄ sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förÀndrade familjesituation som uppstÄr i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, dÀr resultatet bygger pÄ skönlitterÀra böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rÀdsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glÀdje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer pÄ olika sÀtt.

SjukförsĂ€kringen genomgick en förĂ€ndring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen fĂ„ fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska pĂ„ antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och Ă€ven pĂ„ de som redan var i en pĂ„gĂ„ende sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebĂ€r tidsgrĂ€nser för bedömning av Ă„tergĂ„ng i arbete för att förhindra flerĂ„riga sjukskrivningar. Ökade resurser lades pĂ„ Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för sĂ„ kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmĂ„ga. Denna uppsats Ă€r utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur personer med lĂ„ng sjukskrivning upplever övergĂ„ngen mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Jag har undersökt hur ca ett 30 tal tjejer uppfattar och upplevt Internetmobbning. Jag har bland annat studerat vad Internetmobbningen har för definition hos informanterna, varför Internetmobbning uppstÄr, om det, enligt informanterna Àr lika allvarligt som vanlig mobbning, som bland annat sker i skolor och pÄ arbetsplatser, om Internetmobbning kan tÀnkas vara mer accepterat i samhÀllet, huruvida informanterna har upplevt och pÄverkats av Internetmobbningen, och om de tror att det skiljer sig lika mycket Internetmobbning bland könen eller om det kan tÀnkas skilja sig. Mina teoretiska utgÄngspunkter hÀrstammar frÄn social psykologin och innefattar bland annat sociala identitetsprocesser, social interaktion och socialt identitetsskapande. Jag har Àven, utöver teori anvÀnt mig av tidigare forskning kring Internetmobbning men ocksÄ av perspektiv tjejmobbning. Materialet Àr inhÀmtat frÄn en enkÀtundersökning och har kodats och analyserats med hjÀlp av Grundad Teori.

Det Àr viktigt med insikt och ökad kunskap om den Àldre individens behov och individuella upplevelser för att kunna bemöta individen och utforma vÄrden efter dennes egna villkor. Denna kunskap Àr viktig att ha med sig som socionom, dÄ ens yrkesroll kan komma att beröra Àldre individer som mÄlgrupp. Denna studie har genomförts i USA (Florida) med syfte att undersöka vad livskvalitet innebÀr för Àldre mÀnniskor pÄ över 65 Är, och vilka vardagliga situationer de kopplar livskvalitet till. I denna studie Àr livskvalitet beskrivet utifrÄn respondenternas egna personliga upplevelser av begreppet och dess innebörd. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer mellan Äldrarna 71-94.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som hÄller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen pÄ att den utveckling som det moderna samhÀllet, och med det arbetet, genomgÄtt skapat en förskjutning av ansvar i mÄnga verksamheter dÀr den enskilda individen fÄtt ta mer och större ansvar. SamhÀllets utveckling har Àven givit att fler kundstyrda verksamheter skapats dÀr individen lÀtt hamnar i klÀm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestÄende av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anstÀllda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestÄende av temat Ansvar genom handling som genom bekrÀftelse blir behjÀlpligt i individens identitetsskapande pÄ arbetsplatsen baserat pÄ de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar pÄ arbetsplatsen..

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhÀlsoarbetet karaktÀriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta dÄ folkhÀlsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker pÄ bekostnad av individers autonomi. DÄ respekt för autonomi Àr en etisk princip inom folkhÀlsoarbetet uppstÄr konflikten. Konflikten Àr tydlig inom interventionen rökfri arbetstid dÄ rökförbud pÄ arbetsplatsen antas inskrÀnka rökande individers autonomi. Detta Àr ett antagande dÄ diskussionen i hög utstrÀckning inte grundas i empiri.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Bandura definierar (1997) outcome expectancy som individens skattning av sannolikheten att ett beteende ska leda till ett specifikt utfall. Utöver individens skattning av sitt eget beteendes följder (individual outcome expectancy), Àr hennes bedömning av sin grupps möjlighet att nÄ ett specifikt utfall (collective outcome expectancy) en del av begreppet (Riggs & Knight, 1994). Studien syftar till att undersöka huruvida arbetsrelaterad- self efficacy, locus of control och collective efficacy predicerar outcome expectancy. En enkÀtundersökning genomfördes med 102 deltagare frÄn olika yrkesgrupper. Resultatet visade att arbetsrelaterad- self efficacy och locus of control samvarierade med individual outcome expectancy och att collective efficacy predicerade collective outcome expectancy.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors och deras partners upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod var en litteraturstudie enligt Polit m fl (2001), baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt liv - Funktionellt HÀlsotillstÄndsmodellen. Resultatet uppdelades i fyra teman och flera underteman som beskriver hur det Àr att leva med bröstcancer ur kvinnans och partners synvinkel. Teman var: fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser.

 Bakgrund: I Sverige vÄrdas varje Är ca 26 000 personer pÄ sjukhus pÄ grund av akut hjÀrtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen Àr bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. HjÀrtrehabilitering Àr avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbÀttra patientens ÄterhÀmtning och hÀlsa, vilket sjuksköterskan har en viktig roll i. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjÀrtrehabilitering efter hjÀrtinfarkt. Metod: Deduktiv kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes vid analys av 13 artiklar.

Dagens samhÀlle Àr förvisso inte samstÀmmigt med gÄrdagens och inte heller morgondagens. Trots att det i samhÀllsdebatten idag gÀrna hÀvdas att klassamhÀllet snart inte lÀngre existerar sÄ finns det fortfarande dÀr i alla högsta grad. Ett samhÀlle dÀr individer upplever klasstillhörighet och dÀr klassidentiteten Àr en del av den sociala identiteten.Genom en litteraturstudie som baseras pÄ tre rikstÀckande undersökningar i Àmnet klassidentitet har jag studerat hur viktig kÀnslan av klasstillhörighet och klassidentitet Àr för individens identitetsskapande. Med en pedagogiskt sociologisk ansats har jag sökt besvara frÄgan; Hur inverkar klasstillhörighet och klassidentitet pÄ individens identitetsutveckling? Samt med följdfrÄgan; vilken pÄverkan kan en underskattad eller försvagad syn pÄ klasstillhörigheten fÄ för individens identitetsutveckling? Resultatet visar att en majoritet av de tillfrÄgade i materialet anser att klassamhÀllet fortfarande förekommer samt att de kÀnner klasstillhörighet och kan identifiera sig med sin klass, vilket visar att det nÀrmast kan ses som oansvarligt att i dagslÀget försöka ignorera klassindelningens existens.