Bakgrund: I det moderna samhÀllet sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell frÄga Àr organdonation. Inför en eventuell donation vÀcks mÄnga kÀnslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Vi har undersökt förvÀntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till Àr att det finns tvÄ olika förvÀntningsgap det vill sÀga ett uttalat förvÀntningsgap och ett omedvetet förvÀntningsgap. FörvÀntningsgapet Àr störst hos allmÀnheten och i mindre företag. Vi har ocksÄ kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror pÄ individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.

Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.

Vi lÀmnar snart upplevelsesamhÀllet bakom oss och gÄr mot en ny tid. En tid dÀr den hÄllbara utvecklingen spelar stor roll och mÀnniskor kommer att existera i samförstÄnd med naturen istÀllet för över den. Denna trend kallas det transmoderna samhÀllet och identifierades av Luyckx (1998) samt Rodriguez (2001). Samtidigt talar Pine & Gilmore (1999) om transformationsupplevelser vilket innebÀr upplevelser av livsstilsförÀndrande art. Jag tyckte det var intressant att kombinera dessa begrepp och undersöka hur man kan skapa en transformationsupplevelse i syfte för en hÄllbar utveckling och en ökad livskvalitet och dÀrmed bidra till ett transmodernt samhÀlle.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) anvÀnds för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvÄrigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingÄr att arbeta klientcentrerat och försÀkra sig om att utgÄ ifrÄn individens önskningar och behov Àven dÄ dennes förmÄga att uttrycka dessa Àr reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och anvÀndning av GAKK inom habilitering i Sverige.

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan anvÀndas som arbetsmetodik i nÀringslivet för att arbeta med sjÀlvkÀnsla i en personalgrupp. Den frÄgestÀllning jag anvÀnt mig av Àr vilket vÀrde en personalgrupp finner i att arbeta med sjÀlvkÀnsla genom pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag anvÀnt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama dÀr man fokuserar pÄ individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att fÄ svar pÄ detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp pÄ ett företag i Malmö dÀr jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med tvÄ av deltagarna. Efter att ha bearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama Àr en utmÀrkt metod att anvÀnda sig av i syfte att arbeta med sjÀlvkÀnsla.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

MÄnga kÀnda teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken Àr viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till vÀlmÄende pÄ arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning Àr viktiga faktorer för individens trivsel och motivation pÄ arbetet och brister av dessa kan leda till vantrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades Ätta medarbetare om motivation och trivsel inom vÄrdyrket och syftet var att se om anstÀllningsstatus har betydelse för trivsel och motivation. Skillnader i motivation och trivsel fanns beroende pÄ anstÀllningsstatus.

HÄllbar utveckling Àr numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hÄllbar vÀrld för kommande generationer ligger inte bara pÄ stora globala organisationer utan andra samhÀllsaktörer, sÄsom företag, mÄste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gÀllande hÄllbarhetsfenomenet dÀr mÀnniskan pÄ allvar börjat föra diskussioner inom bÄde forskningsfÀltet sÄvÀl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN stÀllt krav pÄ företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur Àr ett begrepp i stÀndig utveckling och som strategi har CSR fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ären men vÀldigt lite Àr kÀnt gÀllande hur CSR pÄverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrÄgar dÀrför studier pÄ mikro-nivÄ, med medarbetaren i centrum och dÀrför har vi valt att fokusera pÄ individen i en företagskontext.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, Älder, familjestatus och kön har betydelse för individens hÀlsa och hur individen sjÀlv producerar i sin hÀlsa. HÀlsa bÄde efterfrÄgas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrÄgas varor och tjÀnster pÄ marknaden som ingÄr i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krÀvs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushÄllsproduktion. Inom ramen för hushÄllsproduktion produceras hÀlsan. Effektiviteten i produktionen av hÀlsa pÄverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Vid infektionssjukdom och/eller vid infektionskÀnslighet kan patienter behöva vÄrdas bakom stÀngdadörrar; i isoleringsvÄrd. Detta innebÀr att patientens avskiljs inom sluten vÄrd pÄ sjukhus frÄn övrigavÄrdtagare samt allmÀn omgivning för att förhindra att smitta sprids eller att sjÀlv bli smittad. Tidigarestudier visar pÄ mycket ensam tid pÄ vÄrdrummet samt begrÀnsning i mÀnskliga möten. UtifrÄn kvalitativforskning ska litteraturstudien beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas i isoleringsvÄrd för att skapaökad förstÄelse för den denna grupps omvÄrdnadsbehov. Sju artiklar i studien behandlar patienter medsmittsam infektionssjukdom och fyra artiklar behandlar patienter i skyddsisolering medinfektionskÀnslighet.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

HjÀrtinfarkt ingÄr i begreppet hjÀrt- och kÀrlsjukdom, och Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och den övriga vÀrlden. Vid en hjÀrtinfarkt bildas en blodpropp som tÀpper till nÄgot av hjÀrtats kranskÀrl vilket leder till akut syrebrist och symtom som till exempel bröstsmÀrta, andnöd, illamÄende med mera uppkommer. DÄ hjÀrtinfarkt Àr en vanlig diagnos kommer sjuksköterskan möta dessa patienter var hon Àn arbetar. Kunskap kring individens upplevelser den nÀrmsta tiden efter en hjÀrtinfarkt Àr betydelsefull för att kunna ge bÀsta möjliga vÄrd. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva yrkesverksamma personers livssituation den nÀrmsta tiden efter en hjÀrtinfarkt.

Det Àr viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbÀttra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste Äret har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som pÄverkar individens beteende i sÀkerhetsarbetet. Detta fÄngade vÄrt intresse varför det blev syftet med vÄr uppsats. Med hjÀlp av intervjuer av individer och grupper vid tvÄ av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen pÄ sÀkerhet inte Àr tillrÀcklig. Kommunikationen gÀllande vikten av sÀkerhet skulle kunna förbÀttras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan pÄverka individernas beteende pÄ ett sÀtt det inte borde.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.