Islam Àr den nÀst största av vÀrldens religioner med 1,5 miljarder utövare och Àr Àven det trossamfund som vÀxer snabbast. I och med en eskalerande invandring till vÀsterlandet ökar behovet av kunskap kring den kulturella relationen till hÀlso- och sjukvÄrd. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av mötet med vÀsterlÀndsk hÀlso- och sjukvÄrd hos personer med muslimsk bakgrund. Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys vilket resulterade i sex slutkategorier: Att vara obekvÀm med vÄrdare av motsatt kön: Att mötas av respektlöshet och kulturell okÀnslighet frÄn sin vÄrdare: Att sprÄkliga barriÀrer pÄverkar tillfredstÀllelse med vÄrd: Att vara frustrerad över sjukvÄrdens struktur och organisation: Att fÄ vara den man Àr och kÀnna tacksamhet över vÄrden: Att göra allt för att passa in. Resultaten visar olika svÄrigheter frÀmst kopplade till vÄrdarens kön samt kommunikation.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Arbete och hÀlsa Àr centrala Àmnen i dagens samhÀlle och det stÀlls högre krav pÄ anpassning och flexibilitet för mÀnniskorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osÀkerhet i samhÀllet och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag pÄ folkhÀlsan (FolkhÀlsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att miljön pÄ vÄr arbetsplats i hög grad kan pÄverka individens hÀlsa dÄ en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och kÀnsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress Àr viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta omrÄde. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har pÄ medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanstÀllda upplever det informella lÀrandet pÄ arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som Àr verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lÀrandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och Àr starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lÀrande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet Äterfinns att den utökade kunskap som hÀmtas frÄn kollegor, leverantörer och kunder Àven leder till att individens yrkesstolthet och sjÀlvkÀnsla stÀrks..

Arbetslöshet har visats medföra effekter pÄ folkhÀlsan. Arbetslösheten Àr för tillfÀllet stor isamhÀllet och det Àr frÀmst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att frÀmja arbetslösa ungas vÀlmÄende och förbÀttra derasmöjligheter till sysselsÀttning. Det finns mÄnga sÀtt arbeta pÄ dÄ mÀnniskor pÄverkas pÄ olikasÀtt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar pÄarbetslöshetens konsekvenser.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur mÀn och kvinnor upplever den traumatiska hÀndelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras pÄ nio vetenskapliga artiklar frÄn olika traumatiska hÀndelser dÀr mÀn och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman Àr kÀnslomÀssiga upplevelser (affektiva), beteendeförÀndringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera Àr att dessa individer har en sÀnkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

Begreppet palliativ vÄrd började anvÀndas pÄ 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vÄrd stÄr för lindrande och stödjande vÄrd i ett skede dÄ patientens sjukdom inte lÀngre anses botbar. Det huvudsakliga mÄlet blir dÄ att lindra smÀrta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och nÀrstÄende. Sjuksköterskans roll i den palliativa vÄrden Àr att kÀnna in och bekrÀfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvÄrdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors kÀnslor, tankar och upplevelser av att vÄrda patienter palliativt i hemmet.

Syftet med studien Àr att beskriva arbetslösa ungdomarnas upplevelser av vardagen ? deras subjektiva erfarande av det som Àr av central betydelse för dem ? för att fördjupa kunskapen och fÄ ett bÀttre underlag för samhÀllets framtida kontakter med arbetslösa ungdomar. Det empiriska underlaget utgjordes av en intervjustudie som genomfördes bland sexton arbetslösa ungdomar i Äldern 20-24 Är, som varit arbetslösa mellan 3-18 mÄnader. Resultaten visar att de flesta ungdomarna var missnöjda med sin livssituation som arbetslösa. Beskrivningar av vardagen som trÄkig, ensam, meningslös, stressande och deprimerande var frekvent Äterkommande i intervjuerna.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Arbete har en stor pÄverkan pÄ individens liv. Det ger förutsÀttningar för att kunna försörja sig och Àr del av ens identitet. Förlust av förmÄga att arbeta Àr bÄde negativt för individen och samhÀllet. I arbetet med den vuxna mÀnniskan i arbetslivet har arbetsterapeuter, trots stor kunskap och kompetens gÀllande mÀnniskan i aktivitet, en begrÀnsad utbredning inom arbets-rehabiliteringen, speciellt inom företagshÀlsovÄrden. Syftet med denna studie var att identifiera viktiga kategorier vid en funktionsbedömning.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlÀgga vilka omvÄrdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* anvÀndes. Alla titlar lÀstes, om titeln verkade relevant för forskningsomrÄdet lÀstes Àven abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier.

171 miljoner mÀnniskor i hela vÀrlden har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning Är 2000. Den kroniska sjukdomen pÄverkar individens hÀlsa och syftet med magisteruppsatsen Àr att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfÀllen och sjukskrivningsdagar Àn icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer frÄn HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras pÄ Grossmans ekonomiska teori om individens hÀlsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger pÄ teorin men det Àr nya hÀlsomÄtt pÄ efterfrÄgan pÄ och investeringen i hÀlsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfÀllen.

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.