Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i två kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- och yrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund som studerar på vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. De teorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält som förklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individens beteende.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att det i dagens Sverige sker så få anmälningar gällande tvångsäktenskap bland ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. I denna studie kommer det att undersökas om ungdomarna besitter kunskapen om vart de kan vända sig för att söka hjälp och stöd om de riskerar att utsättas för tvångsäktenskap och om familjestrukturen kan ha en påverkan på att det sker så få anmälningar. Då skolan är en central arena där individens rättigheter ska förmedlas har studien i syfte att dels undersöka om skolan belyst dessa frågor men också hur skolan kan användas som en plattform för att jobba med förebyggande insatser mot tvångsäktenskap. För att samla in den gedigna kunskapen inom ämnet har vi använt oss av olika litteratur så som böcker, studier samt tidigare forskningsrapporter.    Teorin om individ- och gruppcentrerad familjestruktur samt kulturteorin används för att undersöka om familjestrukturen kan ha en påverkan på individens val av att göra en anmälan.

Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en allmänfarlig smitta med anmälningsplikt i Sverige. Nationellt är förekomsten låg, globalt högre. I omvårdnad är kommunikation en grundbult och genom att kommunicera med patienten kan sjuksköterskan förstå omvårdnadsbehoven, lära känna patienten och nå omvårdnadsmålen. Information kan vara ett behov inom omvårdnad vilket kräver kommunikation. Individens upplevelse definieras som medvetande om något och vad något är.

Syftet med studien är att undersöka hur resultaten i läsförståelse från DLS-tester hos en grupp elever har utvecklats ur ett tidsperspektiv och jämföra detta med den enskilde individens perspektiv på sin läsförståelse. Med en kvalitativ metod har jag gjort en jämförande undersökning i en grundskoleklass. Först har jag genomfört en studie över tid på resultaten av DLS-tester i år 4, 6 och 8. Därefter har jag genomfört en intervju med en urvalsgrupp på fyra elever. Elevernas resultat från DLS- testen tyder i de flesta fall inte på en positiv utveckling av elevernas läsförståelse från år 4-8.

Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera värdet av en diagnos beträffande autismspektrumsyndrom utifrån lärares uppfattningar och erfarenheter. Vidare riktar sig uppsatsen till att studera hur lärare ser på diagnosen autism och hur lärare och föräldrar till elever med autism samarbetar utifrån lärares perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju stycken yrkesverksamma lärare i särskolan. Intervjuerna belyser tre stycken avdelningar: Lärarnas kompetens, Diagnosen autism i skolan och Lärarnas samarbete med föräldrar.Resultat visar att majoriteten av deltagarna i studien inte ser diagnosen autismspektrumsyndrom som avgörande i deras pedagogiska arbete. Detta resultat ligger i linje med den forskning som finns kring diagnosen autism.

Mäns våld mot kvinnor. Är det individens eller samhällets ansvar? Det var det jag ville ta reda på med denna uppsats och se vad som gjorde att våldet utövades mot den som man egentligen ska älska och inte vilja något ont. Samhällsstrukturen idag kan sätta klara begränsningar för individers frihet och önskan och detta kan ge upphov till vanmakten som beskrivs i teoridelen. Vanmakt som begrepp är ganska så nytt inom psykologin och detta är vanligt att beskriva om den enskilde gärningsmannen.

Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka vad som skrivs i åtgärdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lärande. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Hur formuleras texten i åtgärdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lärande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i kritisk diskursanalys. Utifrån en flerdimensionell analysmodell har 30 åtgärdsprogram upprättade för elever i årskurs åtta och nio granskats. Den första dimensionen innebär analys av texten i åtgärdsprogrammen utifrån granskning av textens lingvistiska egenskaper och språkets grammatiska uppbyggnad.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Bakgrund: Fibromyalgi är en muskelsjukdom med oklar etiologi som definieras av smärta med hög intensitet och lång duration. Symtom vid fibromyalgi karaktäriseras av smärta och fatigue.  Många individer upplever att sjukvården och samhället inte har tillräcklig kunskap och förståelse kring sjukdomen leder det till negativa upplevelser för den drabbade. Syfte: Att beskriva hur upplevelsen av fibromyalgi påverkar individens liv och dennes familj. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 10 artiklar med kvalitativ ansats som valdes ut och analyserades. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Det dagliga livet och Mötet med vården.

Bakgrund: I dagens organisationer kan ökad fokus på kompetensutveckling utskiljas. Anledningen till det kan bland annat vara för att överleva i den ökade konkurrensen. Genom ökade satsningar på kompetensutveckling försäkrar sig organisationen om att de anställda har rätt kompetens och att organisationen kan följa med i utvecklingen. Förutom att medarbetarna är kompetenta krävs även att de arbetar för organisationens bästa. Detta uppnås enklast genom att medarbetarna är engagerade och motiverade för organisationen och sitt arbete.

AbstraktSyftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie? och yrkesvägledarnas arbete ochvägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever medkoncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieochyrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitalaintervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder somanvänds, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samtundersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olikavälbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde Individens behov.

Långtidssjukskrivningar är ett folkhälsoproblem i Sverige liksom i hela västvärlden, ett problem som är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala län som utförsäkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till två interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats är en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jämföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende på om de ingått i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkätmätningar vid fem tillfällen. I denna delstudie används enkätmaterial från två mättillfällen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 månader efter projektstart. Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter Individens behov och förutsättningar i högre grad än dem i kontrollgrupppen.

Denna uppsats behandlar lajv ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med de analytiska ansatserna diskursiv psykologi och narrativ analys. Syftet och frågeställningarna vill belysa vad lajv kan göra för individens identitetsarbete och utveckling i vardagen. Som tidigare forskning ringas fenomenet in genom att delas upp som en social rörelse i sin organisatoriska aspekt och som ett fiktivt berättande i sin berättande, lekande aspekt. De analytiska begreppen kommer från diskursiv psykologi; kategorisering, kategoriskt berättigande, indexikalitet och stake ? frågan om vad som står på spel.

Denna uppsats undersöker om det kan finnas behov att ändra något i grundutbildningen för att de värnpliktiga i svenska flottan skall vara bättre förberedda för att rekryteras till de marina insatsstyrkorna. Det undersöks också huruvida det finns behov att förändra sättet att rekrytera personal till de marina insatsstyrkorna. För att belysa hur väl systemet fungerar som det ser ut idag har en fallstudie på den svenska marina missionen ML i Libanon år 2006-2007 gjorts. Där presenteras erfarenheter från missionen som sedan analyseras med hjälp av delar av det undervisningsmaterial som används under grundutbildningen, GU.Av undersökningen har det framkommit att förändringar kan göras i grundutbildningen för att förbereda de värnpliktiga bättre. Ett exempel på förslag som kommit fram är att i större utsträckning implementera internationella reglementen och tillvägagångssätt under grundutbildningen.