Syftet med uppsatsen var att belysa hur vägledare på Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och målkonflikter. Målkonflikten berör vägledarens roll som individens ombud såväl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv.För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur målkonflikter upplevs och hanteras föll metodval på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen runt om i landet.Resultatet visade att målkonflikter som grundar sig i att verka för Individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs på olika sätt av respondenterna. Utifrån maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero på att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gäller vägledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna.

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat då internationella kunskapsmätningar visar att det skett en nedgång. Många debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig från visionen om ?en skola för alla?. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers väg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare år utifrån uppfattningar hos chefer och lärare inom skola och kommun. Vi vill också reda ut hur begreppet ?i behov av särskilt stöd? definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnå visionen om en skola för alla.För att behandla våra frågor har kvalitativa intervjuer genomförts.

En arbetsrelaterad ohälsa samt arbetsmiljöfrågans betydelse för individens hälsa och välmående har medfört att hälsofrämjande insatser för hälsa och säkerhet i arbetet utgör viktiga åtgärder för en förbättrad folkhälsa. Arbetslivets föränderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och säkerhetsområdets betydelse för organisationers utveckling och tillväxt. Strategier för att skapa hälsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hälsofrämjande arbete.Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgångs- och motgångsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en säkerhetskultur. Metoden som användes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor var givande att driva trots arbetsmiljöområdets komplexitet.

Interaktiv mikro-TV (iµTV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhålla. I den här uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bära runt på en nästan komplett sändningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstår genom möjligheten att koppla samman flera användares sändningar, där de deltagande personerna kan påverka det som sänds. Det erbjuds också interaktivitet för tittarna som kan välja vilken sändning de vill följa.Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur användandet skulle se ut och för att tänka sig in i situationer där en individ skulle ha en vilja och ett behov av att använda en sådan teknologi. Med hjälp av de här scenarierna har jag tagit fram förslag till olika gränssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen.

Arbete har en stor påverkan på individens liv. Det ger förutsättningar för att kunna försörja sig och är del av ens identitet. Förlust av förmåga att arbeta är både negativt för individen och samhället. I arbetet med den vuxna människan i arbetslivet har arbetsterapeuter, trots stor kunskap och kompetens gällande människan i aktivitet, en begränsad utbredning inom arbets-rehabiliteringen, speciellt inom företagshälsovården. Syftet med denna studie var att identifiera viktiga kategorier vid en funktionsbedömning.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar på problematiken. Syftet är vidare att sätta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrån de strukturella förutsättningar som präglar den rådande arbetsmarknaden såsom det skildras i litteraturen. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där fyra officiella och virtuella dokument från statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna både ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav på kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmåga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anställningsbarhet.

Vi har undersökt förväntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till är att det finns två olika förväntningsgap det vill säga ett uttalat förväntningsgap och ett omedvetet förväntningsgap. Förväntningsgapet är störst hos allmänheten och i mindre företag. Vi har också kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror på individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts.

En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag.Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag.

Många kända teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken är viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till välmående på arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning är viktiga faktorer för individens trivsel och motivation på arbetet och brister av dessa kan leda till vantrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades åtta medarbetare om motivation och trivsel inom vårdyrket och syftet var att se om anställningsstatus har betydelse för trivsel och motivation. Skillnader i motivation och trivsel fanns beroende på anställningsstatus.

Hållbar utveckling är numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hållbar värld för kommande generationer ligger inte bara på stora globala organisationer utan andra samhällsaktörer, såsom företag, måste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gällande hållbarhetsfenomenet där människan på allvar börjat föra diskussioner inom både forskningsfältet såväl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN ställt krav på företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur är ett begrepp i ständig utveckling och som strategi har CSR fått mycket uppmärksamhet de senaste åren men väldigt lite är känt gällande hur CSR påverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrågar därför studier på mikro-nivå, med medarbetaren i centrum och därför har vi valt att fokusera på individen i en företagskontext.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, ålder, familjestatus och kön har betydelse för individens hälsa och hur individen själv producerar i sin hälsa. Hälsa både efterfrågas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrågas varor och tjänster på marknaden som ingår i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krävs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushållsproduktion. Inom ramen för hushållsproduktion produceras hälsan. Effektiviteten i produktionen av hälsa påverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.