Min essÀ handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete pÄ förskolan ? hur man ska hantera barn och förÀldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma nÀr olika vÀrden stÀlls mot varandra sÄ som kollegornas olika synsÀtt pÄ verksamheten och pÄ lÀrande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som Àr praktiskt i situationen. Jag inleder essÀn med tvÄ berÀttelser om situationer frÄn mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgÄngspunkt nÀr jag reflekterar över dilemmat med hjÀlp av olika teorier.

Enligt Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte vÀrderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ÀndÄ vÀrderingar och kontroller pÄ barnet som individ. I förskolan uppmÀrksammas vÀrderingsdilemmat frÀmst inför utvecklingssamtalen. För att inte vÀrdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i Àmnet som kan stÀrka oss och andra förskollÀrare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med Ätta intervjuade förskollÀrare dÀr vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera deras syn pÄ, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska ocksÄ studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte vÀrdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit Àr olika syn pÄ syftet med utvecklingssamtalet och dÀrmed olika syn pÄ vilket tidsperspektiv som frÀmst ska belysas pÄ samtalet. Studiens resultat visar ocksÄ att förskollÀrarna blandar nya och gamla synsÀtt pÄ barnet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna pÄ ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrÄn sjÀlvskattning av omrÄden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettÄrs uppföljning.DÄ rÄdata frÄn mÀtningarna Är 2010 och 2011 inte fanns tillgÀngliga, utan mÄste rekonstrueras frÄn procentsammanstÀllningar av svar och information om hur mÄnga som svarat pÄ de olika pÄstÄendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt pÄstÄende med en envÀgsvariansanalys med mellanpersonsdesign och Är som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas sjÀlvskattning inom omrÄdena för prestation, individ, arbetssituation och frÀmst inom omrÄdet för ledarskap, dÀr 13 av 15 pÄstÄende visade pÄ signifikanta skillnader. Inom omrÄdet arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling Àven bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan Är 2010 och 2011 anvÀndes ett t-test.

Vi vill genom denna studie fördjupa vĂ„r kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt vĂ€ljer att lĂ€gga ner mĂ„nga oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för Ă€ldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt VĂ€ntjĂ€nsten för att vi anser att denna Ă€r ett bra exempel pĂ„ en förening som utför frivilligt socialt arbete för de Ă€ldre. Vi anser Ă€ven att medlemmarna i VĂ€ntjĂ€nsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i mĂ„nga Ă„r och kan pĂ„ sĂ„ vis förmedla sina motiv till att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien Ă€r att genom semistrukturerade intervjuer nĂ„ fram till vad det Ă€r som motiverar en vĂ€ntjĂ€nstare att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt har svĂ„rt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förĂ€ndrats genom tiden. Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsĂ€tter i mĂ„nga Ă„r och kan ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsĂ€tta och eventuellt ha svĂ„rt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig Ă„t?.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska sju frÄgeformulÀr som anvÀnts för att mÀta kvalitet ur ett brukarperspektiv. Den huvudsakliga fokuseringen har varit pÄ enkÀter dÀr i första hand frÄgekonstruktionen har belysts. Analysen har utgÄtt frÄn Ätta kvalitetsomrÄden som SCB anvÀnt i en undersökning av brukares upplevelser av kvaliteten inom individ ? och familjeomsorgen, dessa har Àven kritiskt granskat. Av studien framkommer att dessa omrÄden kan ses som adekvata utifrÄn lagstiftning och Socialstyrelsens allmÀnna rÄd om kvalitetssystem inom individ ? och familjeomsorgen.

I takt med att vi mÀnniskor Äldras sker en naturlig förÀndring av mÄltidssituationen. MÀnniskor som tidigare i livet har klarat sig sjÀlv kan senare under livets gÄng bli beroende av hjÀlp för att klara av sina mÄltider. NÄgot som tidigare varit sÄ naturligt som att Àta kan senare i livet bli problematiskt. MÄltidssituationen pÄverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vÄr studie var att belysa vilka miljöfaktor som pÄverkade mÄltidssituationen.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhÄllande till vad styrdokument och teorier sÀger, och dÀrmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Vi belyser hur nÄgra utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av sÀrskilt stöd inför upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhÀlsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vÄrt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmÀrksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svÄrigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd Àr att de inte nÄr mÄlen i kursplanen. Vi ser Àven en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhÀlsans specialpedagoger pÄ vilka nivÄer de lÀgger fokus.

Att arbeta med en installation som inspireras av min syn av boliviansk dans som ensvensk - boliviansk individ. Leka med fÀrger, former och rörelse och beskriva glÀdjensom jag upplever nÀr jag betraktar ett sÄnt evenemang och kunna föra vidare det tillbetraktaren.Att gestalta min uppfattning av den bolivianska kulturen genom att skapa eninstallation av flera fÀrgstarka former som framkallar en lek med rörelse och glÀdje förbetraktaren..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna pÄ ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrÄn sjÀlvskattning av omrÄden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettÄrs uppföljning.DÄ rÄdata frÄn mÀtningarna Är 2010 och 2011 inte fanns tillgÀngliga, utan mÄste rekonstrueras frÄn procentsammanstÀllningar av svar och information om hur mÄnga som svarat pÄ de olika pÄstÄendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt pÄstÄende med en envÀgsvariansanalys med mellanpersonsdesign och Är som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas sjÀlvskattning inom omrÄdena för prestation, individ, arbetssituation och frÀmst inom omrÄdet för ledarskap, dÀr 13 av 15 pÄstÄende visade pÄ signifikanta skillnader. Inom omrÄdet arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling Àven bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan Är 2010 och 2011 anvÀndes ett t-test.

Sverige Àr ett unikt land med avseende pÄ frivilligt och ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmÀrker Sverige sig frÄn andra lÀnder, sammantaget Àr svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap Àr mycket för en enskild individ, hur rÀcker tiden till? Med detta som grund vÀcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om detta.  KÀnner de som engagerar sig att de fÄr nÄgot i utbyte, och finns det nÄgra fördelar med att engagera sig ideellt?Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ ansats dÀr vi avgrÀnsat oss till att intervjua kvinnor och mÀn som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som Àr intressanta för vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att kartlÀgga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumÀrke Àr och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig sjÀlv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke. Studiens frÄgestÀllningarna var:a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller Àr den bestÄende?b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig sjÀlv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)?c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke?MetodVi anvÀnde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartlÀggande och beskrivande. VÄrt urval var strategiskt, dÀr vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter frÄn fem delgrupper.ResultatResultatet visade pÄ att identiteten kan konstrueras i den bemÀrkelsen att idrottaren genom strategisk planering tÀnker pÄ hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, Àn i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.